Syftet med uppsatsen är att undersöka socialarbetares uppfattning om hur Covid-19 pandemin påverkat arbetssättet med våldsutsatta kvinnor. Vidare är syftet att undersöka hur pandemin, utifrån de professionellas uppfattning, har påverkat kvinnors levnadssituation samt möjlighet att söka hjälp och stöd under Covid-19 pandemin. Studien bygger på kvalitativ forskning genom fem semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med socialarbetare från varierande arbetsplatser runt om i Sverige. Vi valde att använda oss av kvalitativ innehållsanalys för att analysera den insamlade datan. Det teoretiska ramverket bygger på det feministiska perspektivet samt begreppet handlingsutrymme. Resultatet av studien visade att isoleringen medfört nya arbetssätt i form av digitalisering som i sin tur har medfört både positiva och negativa konsekvenser för socialarbetare såväl som för de våldsutsatta kvinnorna. Digitaliseringen medförde brister i de yrkesverksammas handlingsutrymme avseende den mänskliga interaktionen i det dagliga arbetet. Vidare så uppfattade socialarbetare att våldets karaktär förändrades under Covid-19 samt att det blev svårare för kvinnor att söka stöd och hjälp till följd av isoleringen. Slutligen visade studien att isoleringen har påverkat våldsutsatta kvinnors levnadssituation till det sämre då de under pandemin hamnade i en mer sårbar situation och blev i större utsträckning kontrollerad av våldsutövaren. Även om vi inte kan generalisera resultatet till en större skala anser vi att det är av vikt för framtida forskning att belysa den problematik en pandemi kan orsaka för våldsutsatta kvinnor. / The purpose of this paper is to investigate social workers' perceptions of how the Covid-19 pandemic has affected their work with women who have experienced violence. Furthermore, the aim is to examine how the pandemic, according to the professionals' perceptions, has impacted women's living situations and their ability to seek help and support during the Covid-19 pandemic. The study is based on qualitative research through five semi-structured interviews. The interviews have been conducted with social workers from various workplaces around Sweden. We chose to use qualitative content analysis to analyze the collected data. The theoretical framework is based on the feminist perspective and the concept of room for action. The results of the study showed that the isolation led to new ways of working in the form of digitization, which in turn led to both positive and negative consequences for social workers as well as for abused women. Digitization led to deficiencies in the professionals' room for action regarding human interaction in daily work. Furthermore, social workers perceived that the nature of violence changed during Covid-19 and that it became more difficult for women to seek support and help as a result of the isolation. Finally, the study showed that the isolation has affected the living situation of women exposed to violence for the worse as during the pandemic they ended up in a more vulnerable situation and were controlled to a greater extent by the perpetrator. Although we cannot generalize the results to a larger scale, we consider it important for future research to shed light on the problems a pandemic can cause for women exposed to violence.

Bakgrund: Organisatoriskt engagemang är ett begrepp som på senaste tiden har fått större plats i både forskning och i praktiken. I samband med covid-19-pandemin och upprättade restriktioner införde många organisationer distansarbete i någon utsträckning. Tidigare forskning om distansarbetets påverkan på medarbetarnas organisatoriska engagemang är tvetydig och har till stor del utförts med premissen att arbetssättet varit en valmöjlighet. Vid distansarbete i samband med covid-19-pandemin uppstår därmed en ny kontext för organisatoriskt engagemang. Det finns därmed anledning att undersöka hur medarbetare upplever att distansarbete i samband med covid-19-pandemin har påverkat deras upplevelser av organisatoriskt engagemang. Syfte: Studien syftar till att ge ökad förståelse för vad distansarbete innebär för organisatoriskt engagemang ur ett medarbetarperspektiv i samband med covid-19-pandemin på arbetsplatser där medarbetares förutsättningar för att interagera fysiskt med kollegor har förändrats under covid-19-pandemin. Metod: Denna studie utgår från en kvalitativ forskningsstrategi och ett fenomenologiskt perspektiv. Studien antar en fallstudiedesign samt abduktiv ansats. Det empiriska materialet är insamlat via semistrukturerade intervjuer med sex medarbetare från ett fallföretag. Slutsats: I studien framkommer det att medarbetarna upplever att flertalet aspekter har spelat in i hur deras organisatoriska engagemang har påverkats av distansarbete i samband med pandemin. Relationer är den aspekt som är mest framträdande i medarbetarnas utsagor, men även delaktighet, organisationskultur och organisationsstruktur har påverkat medarbetarnas organisatoriska engagemang. Medarbetarna upplever även att möjligheten till att arbeta på distans har en påverkan på deras organisatoriska engagemang och att denna påverkan har influerats av distansarbete i samband med pandemin. Aspekterna påverkar inte bara medarbetarnas organisatoriska engagemang enskilt utan är även i samspel med varandra. Ytterligare framgår det att interaktioner utgör en central del i samspelet mellan aspekterna. Studiens resultat visar på att helt ersätta fysiska interaktioner med digitala interaktioner har en negativ påverkan på medarbetarnas upplevelser av organisatoriskt engagemang vid distansarbete i samband med covid-19-pandemin. / Background: Organisational commitment is a concept that has gained popularity in both research and practice. During the COVID-19 pandemic and the restrictions that followed many organisations applied teleworking to some extent. Previous research on the effects of teleworking on coworkers’ organisational commitment is ambiguous and has mainly been conducted with the condition that teleworking was optional. Teleworking during the pandemic created a new context for organisational commitment. Accordingly, there is reason to study how coworkers experience of teleworking during the COVID-19 pandemic has affected their experiences of organisational commitment. Purpose: The purpose of this study is to gain new insight on what teleworking has meant for organisational commitment from a coworker perspective in the context of the COVID-19 pandemic in workplaces where the conditions for the coworkers to interact with their colleagues physically has changed during the COVID-19 pandemic. Methodology: The study draws on a qualitative research strategy and a phenomenological perspective. The study is a case study and has an abductive approach. The empirical evidence was obtained through semi-structured interviews with six coworkers from one case company. Conclusion: This study demonstrates that a multitude of aspects have affected the coworkers’ experiences of their organisational commitment in the context of telework during the COVID-19 pandemic. Relationships is the most prominent aspect in the coworkers’ statements, but participation, organisational culture and organisational structure have also affected the coworkers’ experiences of organisational commitment. The coworkers also experience that the opportunity to telework has an effect on their organisational commitment and that this effect has been influenced by teleworking during the pandemic. The aspects do not only affect the coworkers’ organisational commitment separately but are also interactive. The study found that the aspects mostly interact through the interactions between coworkers. Furthermore the study illustrates that entirely replacing physical interactions with digital interactions has a negative effect on the coworkers’ experiences of organisational commitment in the context of telework during the COVID-19 pandemic.

Denna studie utforskar hur motståndskraft, ett koncept inom krishantering, tar sig uttryck inom en organisation i praktiken och om arbetet med att utveckla motståndskraft medför organisatoriska fördelar. Studien undersöker motståndskraft genom att skapa en analysmodell som arbetsklädesföretaget Fristads analyseras genom. Fristads är ett företag som i närtid hanterat en rad kriser. Resultatet tyder på att kriser som faller inom den organisatoriska förståelsen kan förklaras genom denna studies analysmodell. Däremot kriser som faller utanför den organisatoriska förståelsen, och som därmed inte har förberetts inför, kan inte förklaras genom analysmodellen. Detta föranleder ett behov av en revidering av denna, där den organisatoriska förståelsen tas i beaktning för att göra det möjligt att förklara hur motståndskraft tar sig uttryck inom en organisation. Därutöver drar studien slutsatsen att ett förberedelsearbete inför en kris höjer den motståndskraftiga potentialen inom en organisation.Detta skapar organisatoriska resurser nödvändiga för att kunna hantera kriser mer effektivt, vilket i sin tur skapar organisatoriska fördelar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur digitalteaterundervisning fungerade under pandemin i jämförelse med undervisning på plats förepandemin samt vilka för- och nackdelar som finns i digital teaterundervisning utifrån någrateaterlärares upplevelser under covid-19-pandemin som tog plats år 2020. Studiens empiribaseras på fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med teaterlärare pågymnasieskolor i Sverige. Resultatet av intervjuerna analyserades med hjälp av begreppetramfaktorer. Resultatet redogör för teaterlärares upplevelser samt för-och nackdelar meddigital teaterundervisning under pandemin. Resultatet visar att digital teaterundervisning harfungerat, dock med vissa begränsningar, samt att den har bidragit med nya metoder som kanutnyttjas av lärare och elever i undervisning.

Kapitalstrukturens effekt på lönsamheten är ett ämne som återkommande studeras i olika länder och branscher. Det har genomförts mycket forskning kring ämnet med varierande resultat. Även om det finns mycket forskning i ämnet finns det fortfarande olika åsikter om sambandet mellan kapitalstruktur och lönsamhet. Forskning kring den svenska marknaden är dock begränsad. Samtidigt finns ett intresse av att undersöka huruvida det eventuella sambandet påverkades under Covid-19-pandemin. Studiens syfte är att undersöka om det föreligger ett samband mellan kapitalstruktur och lönsamhet för bolag noterade på OMXS Large Cap samt hur ett eventuellt samband ser ut och varför. Vidare syftar studien att analyser huruvida det möjliga sambandet förändras till följd av Covid-19-pandemin och dess ekonomiska konsekvenser. Studien har använt sig av en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. För att besvara studiens syfte har författarna genomfört paneldataregressioner för tidsperioden 2015 till 2019 samt linjära multipla regressioner för år 2020. Resultatet visar att det existerade statistiskt signifikanta samband där både högre skuldandel och skuldsättningsgrad resulterade i lägre lönsamhet för Large Cap-bolag på OMXS innan Covid-19-pandemin (tidsperioden 2015 till 2019) men även under Covid-19-pandemin (tidsperiod 2020).

The purpose of the essay will be to review, highlight and analyze the current regulations regarding short-time work and see what the implementation looked like for the first time during the pandemic for the various parties on the labour market. The legal dogmatic method has been used to establish the law in force. Furthermore, a legalpositive perspective has been used. In order to understand the legal motives and purpose behind the legislative changes, a subjective interpretation of the law will also be used. The effects of the implementation will be highlighted through a socio-economic perspective to highlight the economic aspects.   Results show that the new system for short-time work has been one of the largest support measures to alleviate the effects on Swedish business, employment and the national economy during the spread of the disease covid-19. During the pandemic, the regulatory framework for short-time work has been applied for the first time and to an extent that was not foreseen when the legislation was drawn up. Furthermore, a system of short-time work with state support entails both advantages and disadvantages from different perspectives. It provides a chance for workers to keep their employment and for employers to have the right skills to be able to more quickly gear up production when things turn around. The result is to preserve jobs and support employment. It also entails potential risks such as lock-in effects, moral hazard, displacement effects, risk of increased polarization of the market and a risk of overexploitation of the system. The difficulty lies in determining which situations and types of recessions the short-time work system will be most beneficial and applicable where the benefits outweigh the risks. Finally, the support system has worked well for larger companies with regular production, low staff turnover and fixed employment conditions. At the same time, it indicates that smaller companies and forms of employment, such as fixed-term employment, have found it more difficult to use the support based on the design.

Följande studie strävar efter att genomföra en småskalig undersökning för att ta reda på huruvida förskollärare upplever att barns anknytning har förändrats i och med Covid-19-pandemin. För att undersöka detta syfte utgick vi ifrån förskollärares perspektiv och ställde följande forskningsfrågor: Hur har förskolors inskolningsprocess påverkats i och med Covid-19-pandemin enligt förskollärarna? Utifrån förskollärarnas perspektiv, hur upplevs barns anknytning vid inskolningsprocessen innan, under och efter Covid-19-pandemin? Upplever förskollärare att inskolningsprocessen är central när det kommer till barns anknytning i förskolan? Studiens syfte och frågeställningar har besvarats genom tre stycken kvalitativa forskningsintervjuer med förskollärare. Som teoretisk utgångspunkt har Bowlbys anknytningsteorianvänts. Resultatet visar att förskollärare uppfattar att Covid-19-pandemin till viss del har påverkat barns anknytning tillatt luta mot otrygg anknytning. Resultatet visar också på att vårdnadshavarens roll vid inskolning är signifikant i anknytningsskapandet mellan förskollärare och barn enligt förskollärare. Covid-19-pandemin gjorde vårdnadshavarens delaktighet i inskolningsprocessen mer begränsad vilket resulterade i en mer ansträngande anknytning mellan barn och förskollärare. Vidare visar studiens resultat att förskollärare uppfattar att en trygg anknytning för ett barn vid inskolning påverkas av deras relationsskapande med hen. Slutsatsen av studien blev att Covid-19-pandemin påverkade barns anknytning vid inskolning till viss del men att dessa tendenser ser ut att avta.

Sammanfattning Skolämnet hem- och konsumentkunskap har en praktisk utgångspunkt där matlagning är centralt. Under våren 2020 nåddes Sverige av Covid-19-pandemin. Smittspridningen ökade snabbt och många skolor ställde delvis om sin verksamhet till distansundervisning. Studiens syfte är att undersöka hur hem- och konsumentkunskapslärares undervisning anpassats och förändrats under Covid-19-pandemin samt vilka erfarenheter de hade av det. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem hem- och konsumentkunskapslärare, i olika åldrar, från olika delar av Sverige, med olika lång undervisningserfarenhet i ämnet. Intervjuerna transkriberades och en tematisk analys av materialet genomfördes. Resultatet presenteras i fyra teman som identifierats under analysarbetet. Flertalet anpassningar och förändringar synliggörs i resultatet, och samtidigt blir det tydligt att undervisning i hem- och konsumentkunskap under Covid-19-pandemin medfört en ökad arbetsbelastning för lärarna. Den mest uppenbara förändringen var att praktiska och teoretiska moment i undervisningen delades upp. Nya undervisningssätt innebar att lärarna behövde skapa nya uppgifter som krävde skriftlig återkoppling istället för muntlig. Detta var mer tidskrävande. Under de praktiska lektionerna uppstod merarbete kring att upprätthålla god hygien i undervisningssalen. Lärarna behövde ofta undervisa elever på distans och elever i klassrummet samtidigt, vilket var en svår och krävande uppgift. Skolledningens organisatoriska beslut, samt ledningens stöd inom verksamheten, var avgörande för lärarnas arbetsbelastning och deras erfarenheter av att undervisa under Covid-19-pandemin. Sammanfattningsvis gjorde de intervjuade hem- och konsumentkunskapslärarna under Covid-19-pandemin flera olika anpassningar och förändringar i sin undervisning som i sin tur ledde till ökad arbetsbelastning.

Studiens syfte är att i relation till den pågående covid-19-pandemin fördjupa förståelsen av hurgenderqueera personer i Sverige skattar sitt psykiska mående och sin tillgång till socialt stöd underkristider. Vidare är syftet att identifiera och analysera skillnader mellan hur cis- och genderqueerapersoner i Sverige skattar sitt psykiska mående och sin tillgång till socialt stöd under, och irelation till, samma omständigheter som nyss nämnts. Studien utförs kvantitativt och bygger pådatamaterial från ett internationellt forskningsprojekt som undersöker unga vuxnas psykiskamående i samband med covid-19-pandemin. Med hjälp av korstabeller, t-test och linjäraregressionsanalyser undersöks olika samband mellan skattade svar på skalor utifrån MSPSS ochDASS-21. Studiens resultat diskuteras med koppling till teori och tidigare forskning. Vidarediskuteras de brister som finns i studiens konstruktion. De slutsatser som har signifikans är attgenderqueera personer skattar högre än cispersoner avseende alla studerade former av psykisktmående samt att det finns ett samband mellan genderqueer könsidentitet, lägre skattad tillgång tillsocialt stöd och högre skattad grad av såväl stress, ångest som depression. Sammantaget ärstudiens bidrag till det sociala arbetet inom hälso- och sjukvården att det kan konstateras attgenderqueera personer har större sannolikhet att behöva psykosocialt stöd i samband med en krislikt covid-19-pandemin.

Sammanfattning    Bakgrund: Covid-19-pandemin har förändrat arbetet inom barnhälsovården vilket har varit en utmaning för BHV-sjuksköterskan. Barnhälsovården har i uppdrag att arbeta hälsofrämjande och preventivt för att bidra till barnets bästa möjliga hälsa och utveckling. BHV-programmet ska erbjudas till alla barn och bidra till en jämlik folkhälsa. Under Covid-19-pandemin kan BHV-sjuksköterskor haft olika förutsättningar att bedriva BHV-programmet, därför är det av vikt att beskriva deras arbete och upplevelser inom barnhälsovården under Covid-19-pandemin. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskans upplevelser av arbetet med föräldraskapsstödet under Covid-19-pandemin. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats baserad på nio intervjuer med BHV-sjuksköterskor verksamma inom barnhälsovården i Blekinge. Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier med fyra underkategorier. Kategorierna som framkom var Barnhälsovårdens sociala stöd blev extra betydelsefullt, Behov av enskilt stöd identifierades med hjälp av bedömningsformulär, Stöd från ledning och kollegor upplevdes vara viktigt och Förändringar i arbetet i föräldraskapsstödet under Covid-19-pandemin.  Slutsats: BHV-sjuksköterskan har haft en viktig roll för ensamma föräldrar under Covid-19-pandemin. Förutsättningarna för att erbjuda föräldraskapsstöd har sett olika ut över regionen under Covid-19-pandemin och därför hade det varit av vikt att ha en nationell strategi för liknande situationer för att kunna upprätthålla en jämlik barnhälsovård i framtiden.