Titel: CSR i tider av Covid-19-pandemin - En kvantitativ studie om Covid19-pandemins påverkan på svenska börsbolags CSR-aktiviteter Författare: Ellinor Gustafsson och Joel Mattsson Handledare: Torbjörn Tagesson Nyckelord: Corporate Social Responsibility, CSR, Covid-19-pandemin,innehållsanalys Bakgrund: Covid-19-pandemin hade sin startpunkt år 2020 och är en kris som påverkat enskilda individer, samhällen och företag. I tidigare studierges ingen entydig indikation om hur företags CSR-aktiviteter påverkasav oförutsedda, ej företagsspecifika kriser. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och hur omfattningen av svenskabörsbolags CSR-aktiviteter har förändrats under den pågående Covid19-pandemin; således mellan åren 2019–2020. Forskningsfråga: Har svenska börsbolags omfattning av CSR-aktiviteter minskat/ökat eller inte påverkats under Covid-19-pandemi-året 2020 i jämförelsemed 2019? Metod: Studien har en kvantitativ forskningsstrategi och har en explorativoch explanativ forskningsansats med ett deduktivt angreppssätt. Studiens syfte uppfylls genom att utföra en innehållsanalys avsekundärdata i form av årsredovisningar och hållbarhetsrapporter från företag noterade på Stockholmsbörsen. Resultat: Studien visar att svenska börsbolags omfattning av CSR-aktiviteterdelvis ökat under Covid-19-pandemin. Omfattningen av CSRaktiviteter kopplade till den miljömässiga och den socialadimensionen av CSR visade sig öka under Covid-19-pandemin. Däremot visade sig omfattningen av totala CSR-aktiviteter samt CSRaktiviteter kopplade till den ekonomiska CSR-dimensionen varaopåverkade under Covid-19-pandemin. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till ökad kunskap om hur Covid-19-pandemin påverkat omfattningen av svenska börsbolags CSR-aktiviteter. Detta kan ökaförståelsen för vilken effekt en oförutsedd, ej företagsspecifik krispåverkar företags arbete med CSR. / Title: CSR in times of the Covid-19 pandemic - A quantitative study of theimpact of the Covid-19 pandemic on CSR activities at companieslisted on the Stockholm Stock Exchange Authors: Ellinor Gustafsson och Joel Mattsson Supervisor Torbjörn Tagesson: Keywords: Corporate Social Responsibility, CSR, Covid-19-pandemic, contentanalysis Background: The Covid-19 pandemic had its starting point in 2020 and is a crisisthat has affected individuals, societies, and companies. There havebeen no one-sided indications of how companies' CSR activities areaffected by unpredictable and non-company-specific crises in earlierstudies. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether and how the extentof Swedish listed companies' CSR activities has changed during theongoing Covid-19 pandemic; between the years 2019–2020. Research question: Has the extent of Swedish listed companies' CSR activities decreased /increased or not been affected during the Covid-19 pandemic year2020 in comparison with 2019? Method: The study has a quantitative research strategy and has an exploratoryand explanatory research method with a deductive approach. Thepurpose of the study is fulfilled by performing a content analysis ofsecondary data in the form of annual reports and sustainabilityreports from companies listed on the Stockholm Stock Exchange. Result: The study shows that Swedish listed companies' extent of CSRactivities partially increased during the Covid-19 pandemic. The studyfound CSR activities linked to CSR's environmental and socialdimension increased during the Covid-19 pandemic. However, theextent of total CSR activities, as well as CSR activities linked to theeconomic CSR dimension, were found to be unaffected during theCovid-19 pandemic. Contribution: The study contributes to increased knowledge of the effect that theCovid-19-pandemic has had on Swedish listed companies' CSRactivities. This study can increase the understanding of what impactan unpredictable, non-company-specific crisis may have oncompanies' work with CSR.

Background: the COVID-19 pandemic has contributed to increased teleworking in society, which affects occupational health. Leadership is important for a prosperous organization and the health of workers. Relationship-based leadership, which involves the social interaction between management and workers, has an impact on workers' occupational health. Aim: the aim is to investigate relationship-based leadership and occupational health in teleworking during the COVID-19 pandemic and possible links between relationship-based leadership and workers' occupational health. Method: to answer the aim of the study, a quantitative method was applied with a cross-sectional design. The data collection was collected with a survey and the sample consisted of 82 workers in teleworking. The collected material was analyzed in SPSS and presented in frequency tables and correlation analysis. Results: the results describe that the majority feel relationship-based leadership and occupational health in teleworking during the COVID-19 pandemic. Furthermore, it is made clear that most people feel that relationship-based leadership has not changed during teleworking in the COVID-19 pandemic. There is a significant relationship between relationship-based leadership and occupational health. Conclusion: the conclusion is that there is a moderate positive significant relationship between relationship-based leadership and occupational health. Keywords: COVID-19 pandemic, occupational health, public health, relationship-based leadership, teleworking.

Syftet med uppsatsen är att studera och bidra till ny kunskap kring om, och i så fall på vilket sätt Covid-19 pandemin har påverkat studenter på Karlstads universitets resvanor. Studien avser även att undersöka om det finns ett samband mellan studenters resvanor och behovet av att befinna sig på en viss plats för att genomföra en viss aktivitet. För att möjliggöra detta ska situationen under pandemin jämföras med situationen före pandemin, för att på det sättet upptäcka eventuella skillnader. För att uppnå syftet har två frågeställningar formulerats. Studiens frågeställningar är följande:  - Hur har Covid-19 pandemin påverkat studenterna på Karlstads universitets resvanor? - Hur har behovet av att befinna sig på en viss plats, för att genomföra en viss aktivitet, påverkats till följd av Covid-19 pandemin bland studenter på Karlstads universitet? Studien utgår från en kvantitativ metod i form av en enkät för att få studiens problemformuleringen samt frågeställningarna besvarade. Teorierna som studien utgår ifrån är tidsgeografi, aktivitetsansatsen samt den geografiska och virtuella rörligheten. Aktivitetsansatsen är en ansats som uppkommit ur tidsgeografin och båda dessa teorier ger möjlighet att analysera hur Covid-19 pandemin har påverkat studenter på Karlstads universitets resvanor. Den geografiska och virtuella rörligheten är en teori som förklarar att kommunikation med andra människor blir oberoende av avstånd i samband med att den virtuella rörligheten utvecklas. Sammanfattningsvis handlar det om att geografiska förflyttningar primärt grundar sig i människans behov att till exempel utföra ett visst ärende eller aktivitet samt möta människor på olika platser. Slutsatsen av studien är att respondenternas vardagsresande har minskat till följd av Covid-19 pandemin och att distansundervisningen har medfört att behovet av att befinna sig på lärosätet har minskat. / Our purpose with this essay is to study and contribute to new knowledge about the effects of the Covid-19 pandemic on students' traveling habits. The study also intends to investigate whether there is a link between students' mobility patterns and the need to be in a certain place to carry out an activity. To enable this, differences during the pandemic must be compared with prior to the pandemic. To achieve the purpose with this study, two question formulations have been formulated. The study's question formulations are the following: - How has the Covid-19 pandemic affected students at Karlstad University traveling habits? - How has the need to be in a certain place, to carry out a certain activity, been affected by the Covid-19 pandemic among students at Karlstad University? The study is based on a quantitative method where a survey was designed to get the study's problem formulation and the question formulations answered. The theories on which the study is based are time geography, the activity approach and the geographical and virtual mobility. The activity approach is an approach that has emerged from the time geography and both of these theories give the opportunity to analyze how the Covid-19 pandemic has affected students at Karlstad University's traveling habits. Geographical and virtual mobility is a theory that explains that communication with other people becomes independent of distance due to the development of virtual mobility. In summary, it is a matter of geographical movements primarily being based on the human need to, for example, carry out a certain task or activity and meet people in different places. The conclusion is that the respondents every day travelling has decreased as a result of the Covid-19 Pandemic and that the distance learning has reduced the need to be at the centre of learning.

The Covid-19 pandemic has had a great impact on the society and its inhabitants and this is first and foremost a result of the closed national borders and limited opportunities to travel. Despite these societal restrictions it was stated in a press release that the seizures of drugs had increased in quantity during the pandemic. Because of this it is of interest to examine such a highly topical phenomenon and to see which factors contributed to these results. The purpose with this study is to examine if the concerned authorities experience any change in the drug smuggling to Sweden during the Covid-19 pandemic and to examine possible factors that can be contributing to these changes. In the results it was presented that the reason for the change in seizure statistics was changing methods made by the smugglers and how the drugs were being transported. This is a consequence due to possibilities that were no problem to use earlier were all of the sudden impossible to use due to prevailing societal situations. Further on is the statistics a result of change in working methods within the crime preventing authorities regarding how to place their resources. Encrochat was also a contributing factor to why the statistics are the way it is. Finally it is worth to mention that since the Covid-19 pandemic is an ongoing phenomenon it is problematic to draw an actual conclusion regarding which factors contribute to why the statistics look the way it does and which ones that do not contribute. Because of this it is of high relevance to examine this phenomenon once again when the pandemic is over to be able to figure out if the pandemic was the main reason to why the development in the statistics looks the way it does or if there are any other factors that has had a bigger part in this. / Covid-19 pandemin har haft en stor påverkan på samhället och dess invånare och detta är främst ett resultat av stängda landsgränser och begränsade resmöjligheter. Men trots dessa samhällsrestriktioner uttalade Tullverket sig i ett pressmeddelande att beslagen av narkotika har ökat i mängd under pandemin. Det var därför av intresse att undersöka ett sådant högaktuellt fenomen och se vilka faktorer som bidrog till detta resultatet som Tullverket presenterade. Syftet med studien är att undersöka om berörda myndigheter upplever att det finns någon förändring i narkotikasmugglingen till Sverige under Covid-19 pandemin jämfört med innan pandemin samt att undersöka vilka möjliga faktorer som kan vara bidragande till dessa förändringar. I resultatet från intervjuerna framkom det att anledningen till den förändrade beslagsstatistiken är ändrade metoder från smugglarna och hur de transporterar narkotikan. Detta är en konsekvens av att de möjligheter som tidigare inte var några problem att använda helt plötsligt inte längre är möjliga på grund av rådande samhällssituation. Vidare är statistiken ett resultat av förändrade arbetsformer inom de brottsförebyggande myndigheterna vad gäller hur myndigheterna ska placera sina resurser och vart det är störst sannolikhet att narkotikan kommer in till Sverige. Informanterna belyste även Encrochat som en bidragande faktor till varför statistiken kan se ut som den gör, flera ärenden har gått till åtal till följd av upplösningen av Encrochat och kriminella nätverk har varit tvungna att omorganiseras. Slutligen är det värt att nämna att eftersom Covid-19 pandemin är ett pågående fenomen är det problematiskt att dra en slutsats gällande de faktiska bidragande faktorerna till varför statistiken ser ut som den gör. Det är därför av hög relevans att undersöka fenomenet på nytt när pandemin över för att undersöka om pandemin verkligen var den huvudsakliga faktor till varför utvecklingen ser ut som den gör eller om det finns andra faktorer som har haft större roll.

FaR står för fysisk aktivitet på recept och är framtaget för att främja fysisk aktivitet fördem som av någon anledning behöver hjälp med fysisk aktivitet isjukdomsförebyggande syfte eller för dem som har en sjukdom och behöver öka sinnivå av fysisk aktivitet. Tidigare forskning visar att FaR är ett mycket bra sätt för att blifysiskt aktiv. Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hurCovid-pandemin har påverkat förskrivningar av FaR (Fysisk aktivitet på Recept) iSverige under perioden 2020 till 2022 Frågeställningarna är vilka hinder ochmöjligheter som fanns att förskriva FaR samt vilka erfarenheter som tas med framåt. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tre fysioterapeuter, en läkare ochen person som arbetar på organisatorisk nivå. Resultat: Förskrivningar av FaRvarierade bland deltagarna. För de flesta deltagarna förskrevs några få eller inga alls,medan det hos andra var oförändrat. Personalbrist och tidsbrist var hinder förförskrivningen, då det är tidskrävande att förskriva och följa upp FaR samt attavdelningar gjorts om till Covid-avdelningar och att man arbeta de med de svårast sjukadär FaR inte är prioriterats. En möjlighet för förskrivningen var den ökadedigitaliseringen genom videomöten på grund av rekommendationer för distansering.Inför framtiden önskas en ny utformning av FaR och avlastning i form av FaR-lotsarsom kan ta hand om patienter som får FaR. Slutsats: FaR behöver utvecklas för att blimer användarvänligt och det behövs i form av tid, personal och pengar för att fortsattaarbeta för folkhälsan.

Insider trading occurs daily and previous studies show that trading might even increase during volatile times. The market becomes especially volatile and uncertain during an economic crisis, such as the Covid-19 pandemic. In addition to that, previous studies show that the information asymmetry between insiders and outsiders increases during economic crises, giving the insiders an information advantage. Due to that, we investigate whether insiders, specifically CEOs, can use their advantage to predict future profitability during the Covid-19 pandemic in comparison to a time prior. The data consists of insider transactions on the Swedish stock market during 2017 and 2020. To test our hypothesis we use multiple linear regressions to see if there are any connections between our variables. Our results indicate that there is a connection between the volume of insider transactions and whether the pandemic is ongoing or not. However, our results do not indicate that insiders' ability to predict future profitability increases during an economic crisis. Despite that, the results seemingly differ depending on the industry.

Bakgrund: Livslängden i världen ökar kontinuerligt och även den äldre populationen. Covid-19 pandemin innebar stor påverkan på samhället och restriktioner, bland annat social isolering, infördes för att begränsa smittspridningen. Dessa restriktioner riktades främst mot riskgrupper vilket innebar begränsningar i deras livsstil. Teorin känslan av sammanhang kan användas inom vården för att belysa vikten av sammanhang hos äldre och hur det påverkar välbefinnandet.Syfte: Att belysa hur äldre personer i enskilt boende upplevde den sociala isoleringen under covid-19 pandemin.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes med induktiv ansats. Totalt 10 kvalitetsgranskade artiklar analyserades enligt Fribergs fem steg.Resultat: Det framkom två övergripande kategorier ”påverkan av emotionellt mående” med underkategorierna ”rädsla att insjukna”, ”isolering”, ”ekonomiska oro” och ”tankar om framtiden” samt ”socialt nätverks betydelse” med underkategorierna ”förändring av platsen i samhället”, ”påverkan av sociala interaktioner”, ”teknologins betydelse” och ”inverkan på vården”.Slutsats: Deltagarna upplevde bristande sociala kontakter, ensamhet, stigmatisering, problematik med teknik och rädsla för att drabbas av sjukdom vilket lett till minskat välbefinnande. Det framkom också att äldre besitter hög personlig styrka för att hantera motgångar vilket bidragit till att de till och med kunnat ta med sig något gott från den social isoleringen. / Background: Life expectancy and the elderly population in the world is increasing. The covid-19 pandemic had a major impact on society and restrictions, including social isolation, were established to limit the spread of infection. The theory sense of coherence can be used within the care of elderly to improve their wellbeing.Aim: To shed light on how community-dwelling older persons experienced the social isolation during the covid-19 pandemic.Method: A qualitative literature review with inductive approach was made. 10 articles were analyzed using Friberg's five steps.Results: Two overarching categories emerged: "impact of emotional well-being" with subcategories: "fear of become ill", "isolation", "financial worries" and "thoughts about the future" and "social networks importance" with subcategories: "change of place in society", "impact of social interactions”, “importance of technology” and “impact on care”.Conclusion: The participants experienced a lack of social contacts, loneliness, stigmatization, problems with technology and fear of illness which led to reduced well-being. It also emerged that the elderly possesses high personal strength to deal with setbacks, which contributed them to be able to take some benefits from the social isolation.

Bakgrund: Den 11 mars 2020 tillkännagav världshälsoorganisationen covid-19 som en pandemi. Röntgenavdelningen är en central del i patientflödet på ett sjukhus inte minst under pandemin. Till röntgenavdelningen kommer misstänkta eller bekräftade covid-19 patienter. Detta gör att röntgensjuksköterskor utsätts för en stor risk att bli smittade på sitt arbete. Syfte: Syftet med enkätstudien var att undersöka röntgensjuksköterskors upplevelser av sin arbetsmiljö under covid-19 pandemin. Metod: Kvantitativ enkätstudie med 197 deltagande röntgensjuksköterskor från Sverige. Resultat: Över hälften av de svarande kände oro för att smittas av covid-19 på arbetsplatsen. Majoriteten ansåg att deras kollegor tog covid-19 på allvar samtidigt som över hälften svarade att deras kollegor inte tog emot covid-19 patienter, den vanligaste orsaken var att de tillhörde en riskgrupp. Mer än tre fjärdedelar uppgav att patienter med misstänkt covid-19 hade anlänt till röntgenavdelningen utan förvarning. Gällande skyddsutrustning ansåg nästan alla att det fanns helt eller delvis tillgång till på arbetsplatsen och endast en bråkdel valde att själva införskaffa egen. Mer än hälften upplevde att det fanns klara rutiner för omhändertagande av covid-19 patienter och en tiondel upplevde att det inte fanns några klara hygienrutiner för covid-19 patienter. Slutsats: Enkätstudien visar på betydelsen av tydliga riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas under en pandemi. Det visar även på betydelsen av att det finns adekvat skyddsutrustning vilket de allra flesta uppgav att det fanns. Vanligt förekommande var att patienter med misstänkt covid-19 anlände till röntgenavdelningen utan förvarning. Bristfälliga remisser var också förekommande, detta är något som måste förbättras. För att få mer kunskap om röntgensjuksköterskors upplevelse av att arbeta under covid-19 pandemin ser vi ett framtida behov av forskning i form av kvalitativa intervjustudier. / Background: On March 11, 2020, the World Health Organization announced covid-19 as a pandemic. The radiology department is a central part of the patient flow in a hospital, not least during the pandemic. Suspected or confirmed covid-19 patients arrive daily to the radiology department. This exposes radiographers for a great risk of becoming infected at work.Aim: The aim of the survey study was to investigate radiographers' experiences of their work environment during the covid-19 pandemic.Method: Quantitative survey study with 197 participating radiographers from Sweden.Results: More than half of the respondents felt anxious about being infected with covid-19 in their work. The majority considered that their colleagues took covid-19 seriously, while more than half answered that their colleagues did not receive covid-19 patients, mainly because they belonged to a risk group. More than three quarters stated that patients with suspected covid-19 had arrived in the radiology department without warning. Regarding personal protective equipment (PPE), almost everyone considered that there was full or partial access to PPE and only a fraction chose to acquire their own PPE. More than half felt that there were clear routines for the care of covid-19 patients and a tenth felt that there were no clear hygiene routines for covid-19 patients.Conclusion: The survey study shows the importance of clear guidelines for how the work should be conducted during a pandemic. It also shows the importance of having adequate PPE, which the vast majority stated was sufficient. It was common that patients with suspected covid-19 arrived in the radiology department without warning. Inadequate referrals were also common, which is something that needs to be improved. To gain more knowledge about radiographers' experience of working during the covid-19 pandemic, we see a future need to investigate this with qualitative interview studies.

Under år 2020 drabbades världen av en pandemi, ett omfattande virus vid namn Covid-19 som har påverkat både organisationer och individer runt om i världen negativt, vilket har krävt att värdet av en lyckad kriskommunikation varit stor för organisationer. På grund av detta är det viktigt att organisationen har kunskap i hur de ska anpassa sin kriskommunikation i sociala medier efter den typen av kris som Covid-19-pandemin är. Därför fokuserar denna uppsats på kriskommunikation i sociala medier för yrkesgruppen kommunikatörer under en pandemi som Covid-19. Syftet är att undersöka och identifiera faktorer som är viktiga för yrkesgruppen kommunikatörer när de ska kriskommunicera på sociala medier, samt undersöka och identifiera sociala mediers viktigaste egenskaper att använda som verktyg under en pandemi som Covid-19.  Uppsatsen grundas av empiriskt material i form av intervjuer och metoden som används är en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer, med avsikt att studera den kunskap och de erfarenheter som respondenterna besitter. Uppsatsen underbyggs även av forskning inom användandet av sociala medier under en pandemi och kommunikatörens roll under en pandemi som tillsammans bygger en förförståelse för ämnet. Uppsatsen resulterar i sex viktiga egenskaper hos sociala medier som kan nyttjas i en kris som Covid-19-pandemin och fem teoretiska och praktiska faktorer som är viktiga för kommunikatören att utgå från i kriskommunikationen under en pandemi. De sex viktiga egenskaperna hos sociala medier är spridning, mätbarhet, ägandeskap, omvärldsbevakning, källa till information och dialog. De fem faktorer som uppsatsen resulterat i är situationen, resurser, saklig och faktabaserad information, snabb kommunikationsprocess och interaktion. Faktorerna kan generera i en lyckad kriskommunikation under Covid-19 och liknande kriser. / In 2020, the world was hit by a pandemic, a widespread virus called Covid-19 that has negatively affected both organizations and individuals around the world, which has shown that successful crisis communication is important for organizations. Because of this, it is important that the organization has knowledge of how to adapt its crisis communication in social media to the type of crisis that Covid-19 is. Therefore, this essay focuses on crisis communication in social media for the professional group of communicators during a pandemic like Covid-19. The purpose is to investigate and identify factors that are important for the professional group of communicators when they are to communicate in crisis on social media, as well as to investigate and identify the most important characteristics of social media to use during a pandemic such as Covid-19.  The essay is based on empirical material in the form of interviews and the method used is a qualitative methodological approach with semi-structured interviews, with the intention of studying the knowledge and experiences that the respondents possess. The thesis is also supported by research in the use of social media during a pandemic and the role of the communicator during a pandemic that together builds a pre-understanding of the subject.  The essay results in six important features of social media that can be used in a crisis such as Covid-19 and five theoretical and practical factors that are important for the communicator to start from in crisis communication during a pandemic. The six important characteristics of social media are dissemination, measurability, ownership, external monitoring, source of information and dialogue. The five factors that the essay resulted in are the situation, resources, factual and fact-based information, fast communication process and interaction. The factors can generate a successful crisis communication during Covid-19 and similar crises.

Flertalet studier har visat att grönområden främjar människors fysiska och psykiska hälsa. I takt med en ökad urbanisering och stadsutbyggnad ersätts naturliga miljöer med bebyggelse vilket påverkar befolkningen i urbana miljöer negativt, eftersom urbana grönområden genererar viktiga ekosystemtjänster. En urban livsstil kan dessutom medföra hälsorisker som psykisk ohälsa, hjärt-kärlsjukdomar och fysisk inaktivitet. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ ansats undersöka vilken betydelse urbana grönområden har haft för enskilda invånare i Helsingborg under covid-19-pandemin. Tio kvalitativa e-postintervjuer genomfördes och empirin analyserades med en induktiv ansats. Uppsatsens teoretiska ramverk bestod av Attention restoration theory samt Stress recovery theory och den insamlade empirin gav upphov till följande teman: lugn och ro, hämta energi, samt miljöombyte. Resultatet visar att urbana grönområden har betydelse för informanternas hälsa, eftersom urbana grönområden bidrar till återhämtning och stressminskning, vilket är betydande faktorer för en god fysisk och psykisk hälsa. Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att genom att bevara urbana grönområden kanmänniskors livskvalitet öka eftersom urbana grönområden bidrar till bättre fysisk och psykisk hälsa i samhället. / Former studies have shown that urban green spaces improve physical and mental health.Urbanisation and urban development result in green environments being replaced by buildings. This has a negative effect on urban residents as urban green spaces provide important ecosystem services. An urban lifestyle can involve health risks such as mental illness, cardiovascular disease, and physical inactivity. This study aimed to investigate through a qualitative approach, the importance of urban green spaces for individual residents of Helsingborg during the covid-19 pandemic. Ten qualitative e-mail interviews were conducted, and the empirical findings were analyzed with an inductive approach. The collected empirics resulted in the following themes: peace and quiet, gain energy, and change of scenery. The results were analyzed through the theoretical framework Attention restoration theory and Stress recovery theory. The results showed that urban green spacesare essential for the informant’s health, as they contribute to recovery and stress reduction, which are significant factors for good physical and mental health. The main conclusion of this study shows that by preserving urban green spaces, people’s quality of life can increase as urban green spaces contribute to better physical and mental health in society.