<p>Det blir allt fler av kategorin äldre idag, och allt fler av dem avslutar sina liv på ett särskilt boende, till exempel ett sjukhem. Vissa av dessa sjukhem har riktlinjer för palliativ vård och omsorg, andra får klara sig utan. Sjukhemmet i vår studie är ett av dem som arbetar utan direktiv. Forskningen inom palliativ vård och vård i livets slutskede belyser både de medicinska, omvårdnadsmässiga, etisk/filosofiska och tvärkulturella aspekterna. Forskningen kring vårdtagare och anhöriga, deras erfarenheter och behov är omfattande. Det föreligger också forskning om sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter av palliativ vård. Syftet med vår studie är att ur ett socialt perspektiv belysa omsorgsgivarnas situation och beskriva deras upplevelser av att ge vård och omsorg i livets slut. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av undersköterskor och vårdbiträden på ett sjukhem. Resultatet visar bland annat att personalen på sjukhemmet har ett stort behov av att prata om sina upplevelser och känslor när någon boende har avlidit. De upplever också att en av de viktigaste faktorerna för en god död att de boende inte dör i ensamhet. Vi tror, att om det fortsätter att vara fler och fler som dör på de svenska sjukhemmen så måste personalen få tillgång till helt andra förutsättningar och större krav måste ställas på adekvat utbildning och regelbunden handledning.</p>

Begreppet ”palliativ” kommer från det latinska begreppet ”pallium” som betyder mantel och innebär lindrande vård istället för kurativ eller botande. Palliativ vård innebär inte enbart att ge stöd och omsorg till patienten utan även till de närstående. Omvårdnad av patienter som är döende kan vara psykiskt påfrestande och påverka sjuksköterskan både privat och i sin yrkesroll. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i ett palliativt slutskede. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där elva artiklar analyserades. Resultatet presenteras utifrån tre kategorier; sjuksköterskans yrkesroll, faktorer som påverkar sjuksköterskans välbefinnande och faktorer som påverkar den palliativa omvårdnaden samt tretton underkategorier. Sjuksköterskorna valde att bemästra sin arbetssituation antingen genom att involvera sig i patienten eller distansera sig. Det framkom flera olika faktorer som försvårade den palliativa omvårdnaden, bland annat brist på utbildning. Sammanfattningsvis visade denna studie att sjuksköterskan påverkas av att arbeta inom palliativ omvårdnad, men på olika sätt beroende på tidigare arbetserfarenhet och personliga egenskaper. / The conception of ”Palliative” originates from the Latin concept “Pallium” which means relieving care which differentiates from curative care. Palliative care does not only focus on the patient’s wellbeing and comfort but also the intimates. Nursing of dying patients could be mentally trying and affects both the nurses’ private life and its professional role. The purpose of the study was to describe the nurses’ experiences from nursing patients in a palliative final phase. The method that has been used in this thesis is a systematic literature study where eleven articles have been analyzed. The result is presented on the basis of three categories; the nurse’s occupational role, factors that affect the nurse’s wellbeing and factors that influence the palliative nursing together with thirteen subcategories. The nurses in the study chose to manage its professional role in this field either by engage or shun the patient. Several factors were discovered that complicated the palliative nursing, for instance lack of education. The study concludes that the nurse was influenced by exercising palliative nursing. However, previous work experience and personal characteristics determines the way the nurse is affected.

I nutidssamhället har människors död förpassats till den professionella sfären. Studiens syfte var att belysa aspekter av döden med utgångspunkt från erfarenheter, som personer vilka yrkesmässigt konfronteras med död och döende har. En kvalitativ ansats valdes då förståelse för hur man påverkades av arbetet söktes. Frågeställningarna berörde arbetssituationer som aktiverade egna starka känslor, förhållningssätt inför det dagliga mötet med död och döende samt yrkets inverkan på tankar om egen och anhörigas död. Sju personer inom olika yrkeskategorier som möter människors död i form av döende, döda och/eller anhöriga deltog. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, och analyserades utifrån frågeställningarna och teman som framträdde. Situationer i arbetet som berörde starkt var de som påminde om ens egen livssituation och aktualiserade tankar på ens egen död. Arbetsplatsens organisation och ledning var viktig för hur man kunde hantera sitt arbete. Man uppfattade att man tänkte mer på döden än man skulle ha gjort om man haft ett annat arbete. Medvetenheten om att livet är ändligt medförde att man tog vara på den tid man hade kvar i livet.

Palliativ vård syftar till att främja livskvalitet för patient och anhöriga. Hela människan skall tas i beaktande och fysiska behov skall tillgodoses i lika stor utsträckning som psykiska, sociala och andliga behov. Målet är att lindra lidande i största möjliga mån, vilket överensstämmer med vad International Council of Nursing belyser vara sjuksköterskans ansvar. Vald studiedesign var litteraturstudie med systematisk litteratursökning. Syftet var att beskriva vad patienter i palliativ fas uppfattar har inverkan på upplevelsen av att vara döende. Patienterna beskrev olika aspekter som hade inverkan på deras bemästrande avsituationen som sedan delades in i tre kategorier; Acceptans kontra förnekelse, Strävan efter normalitet och Förberedelser. De aspekter som patienterna uppfattade ha inverkan på deras välbefinnande resulterade i fyra kategorier; Relationer, Upplevelsen av symtom, Andlighet och Trygghet i vården. Patienternas upplevelser kan till stor del förklaras utifrån kristeorier och begrepp som känsla av sammanhang. Samhällets roll har även det inverkan på patienters upplevelser av döden och döendet. Patienters upplevelser av att vara döende är individuellt. Sett till vad patienter uppfattade hade inverkan på upplevelsen fanns det dock återkommande aspekter. En medvetenhet och kunskap om dessa aspekter kan gynna vårdpersonal då de kan vara ett ökat stöd för de döende patienterna.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Det dör cirka 90000-100000 människor i Sverige varje år och många av dessa<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> människor är i behov av palliativ vård. Att vara sjuksköterska i denna vårdform kan vara känslomässigt påfrestande vilket kan göra att den professionella hållningen är svår att hålla. Den palliativa vårdformen syftar till<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> att ge en så symptomfri och behaglig sista tid i livet som möjligt. Syfte:Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med ett resultat sammanställt av resultatet i 7 kvalitativa, vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna söktes utifrån ämnesord i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades vilket resulterade i att artiklar med medelhög och hög kvalitet valdes ut. Sedan<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> gjordes en innehållsanalys av artiklarnas resultat för att ta fram sjuksköterskornas individuella upplevelser (Lundman &amp; Hällgren-Graneheim, 2012, s. 191-196). Resultat:Det behövs bättre riktlinjer och utbildning i den palliativa vården, både vad gäller bemötande och omvårdnad. Om det är tillåtet att visa<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> känslor eller inte i samband med att patienter avlider är något som skiljer sig åt i studierna. För att förbättra arbetsförhållanden bör det finnas möjlighet till stöd, återhämtning eller handledning för sjuksköterskorna efter att en patient har dött då de upplever att det är känslomässigt krävande. Singelrum på avdelningarna är viktiga för att kunna skapa avskildhet för patienter. Det finns fördelar med att vårda palliativt då fokus på det medicinskt botande åsidosätts och koncentrationen faller på komfort och omvårdnad. En central del i sjuksköterskornas arbete är att finnas till för familjen som ett stöd när deras anhörig är på väg att gå bort.Slutsats: Denna studie indikerar att det i flera fall saknas utbildning, fortbildning samt klara direktiv för palliativ vård vilket inger en osäkerhet hos sjuksköterskor. Sjuksköterskor utan relevant kompetens inom området bör därför erbjudas utbildning och som en påminnelse ha klara riktlinjer att följa på arbetsplatsen.

Det blir allt fler av kategorin äldre idag, och allt fler av dem avslutar sina liv på ett särskilt boende, till exempel ett sjukhem. Vissa av dessa sjukhem har riktlinjer för palliativ vård och omsorg, andra får klara sig utan. Sjukhemmet i vår studie är ett av dem som arbetar utan direktiv. Forskningen inom palliativ vård och vård i livets slutskede belyser både de medicinska, omvårdnadsmässiga, etisk/filosofiska och tvärkulturella aspekterna. Forskningen kring vårdtagare och anhöriga, deras erfarenheter och behov är omfattande. Det föreligger också forskning om sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter av palliativ vård. Syftet med vår studie är att ur ett socialt perspektiv belysa omsorgsgivarnas situation och beskriva deras upplevelser av att ge vård och omsorg i livets slut. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av undersköterskor och vårdbiträden på ett sjukhem. Resultatet visar bland annat att personalen på sjukhemmet har ett stort behov av att prata om sina upplevelser och känslor när någon boende har avlidit. De upplever också att en av de viktigaste faktorerna för en god död att de boende inte dör i ensamhet. Vi tror, att om det fortsätter att vara fler och fler som dör på de svenska sjukhemmen så måste personalen få tillgång till helt andra förutsättningar och större krav måste ställas på adekvat utbildning och regelbunden handledning.

Det här är en studie med utgångspunkt i journalisten och musikern Kristian Gidlunds självbiografiska bloggberättelse i kroppen min, som han skrev sedan han blev sjuk i cancer i mars 2011 tills dess att han dog i september 2013, strax innan sin 30-års dag. Bloggen hade omkring 1,5 miljoner läsare i oktober 2012 och gavs ut i bokform med titeln I kroppen min: resan mot livets slut och alltings början under våren 2013. Studien ansluter till ett Netnografiskt fält som syftar till att undersöka social samvaro på internet, då jag undersöker bloggen i kroppen min som bärare av en samtida, meningsskapande funktion. Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv och ett Foucaultinspirerat perspektiv om makt och tystnad undersöker jag bloggen som en erfarenhetsvärld mellan en subjektiv och objektiv livsvärld, där subjektet får utrymme att kontrollera sin livsberättelse (sitt livsslut) i relation till en upplevd samtid.

No description available.

<p>Begreppet ”palliativ” kommer från det latinska begreppet ”pallium” som betyder mantel och innebär lindrande vård istället för kurativ eller botande. Palliativ vård innebär inte enbart att ge stöd och omsorg till patienten utan även till de närstående. Omvårdnad av patienter som är döende kan vara psykiskt påfrestande och påverka sjuksköterskan både privat och i sin yrkesroll. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i ett palliativt slutskede. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där elva artiklar analyserades. Resultatet presenteras utifrån tre kategorier; sjuksköterskans yrkesroll, faktorer som påverkar sjuksköterskans välbefinnande och faktorer som påverkar den palliativa omvårdnaden samt tretton underkategorier. Sjuksköterskorna valde att bemästra sin arbetssituation antingen genom att involvera sig i patienten eller distansera sig. Det framkom flera olika faktorer som försvårade den palliativa omvårdnaden, bland annat brist på utbildning. Sammanfattningsvis visade denna studie att sjuksköterskan påverkas av att arbeta inom palliativ omvårdnad, men på olika sätt beroende på tidigare arbetserfarenhet och personliga egenskaper.</p> / <p>The conception of ”Palliative” originates from the Latin concept “Pallium” which means relieving care which differentiates from curative care. Palliative care does not only focus on the patient’s wellbeing and comfort but also the intimates. Nursing of dying patients could be mentally trying and affects both the nurses’ private life and its professional role.</p><p>The purpose of the study was to describe the nurses’ experiences from nursing patients in a palliative final phase. The method that has been used in this thesis is a systematic literature study where eleven articles have been analyzed. The result is presented on the basis of three categories; the nurse’s occupational role, factors that affect the nurse’s wellbeing and factors that influence the palliative nursing together with thirteen subcategories. The nurses in the study chose to manage its professional role in this field either by engage or shun the patient. Several factors were discovered that complicated the palliative nursing, for instance lack of education. The study concludes that the nurse was influenced by exercising palliative nursing. However, previous work experience and personal characteristics determines the way the nurse is affected.</p>

Bakgrund: Tidigare forskning visar att patienter upplever en förlorad värdighet och självständighet då de vårdas palliativt. Närstående och patienter anser att personal saknar färdighet gällande kommunikation och bemötande av existentiella frågor.  Syfte: Att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede.  Metod: En litteraturstudie med en beskrivande syntes med kvalitativ ansats. Tio vårdvetenskapliga artiklar har analyserats för resultatet. Resultat: Två teman och fem subteman presenterades i resultatet. Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde sig oförberedda då de vårdade i livets slutskede. I upplevelsen av att vara oförberedd ingick osäkerhet att navigera den nya rollen samt att de ansåg vårdformen som emotionellt prövande. Den emotionella prövningen varierade men innehöll upplevelser som ensamhet, skuld, sorg, ilska, ångest med mera. De upplevde även gynnsamma aspekter av vård i livets slutskede, såsom stödet som gavs av kollegor och utvecklingen som vårdformen medförde. Slutsats: Det var tydligt att nyexaminerade sjuksköterskor upplevde svårigheter med praktiska samt emotionella aspekter av vårdande i livets slutskede. En del av de nyexaminerade sjuksköterskorna ansåg att inget helt kan förbereda dem för vårdformen. Däremot var det tydligt vari svårigheterna de upplevde återfanns. Ett betydande sätt att hantera dessa svårigheter var att nyexaminerade sjuksköterskor fick stöd av sin omgivning. / Background: Previous studies show that patients experience a loss of dignity and independence when receiving palliative care. Patients express the existence of a negative stigma surrounding palliative care. The patients and their families believe that healthcare staff lack in communication and skills regarding existential concerns. Aim: To describe new graduate nurses’ experiences of caring for patients at the end of life. Method: A descriptive literature study with a qualitative approach has been conducted. Ten healthcare articles have been analyzed for the results. Result: Two themes and five subthemes were presented in the results. New graduate nurses felt unprepared when caring for dying patients. The feeling of unpreparedness included uncertainty, for the nurses, when navigating the new role and they thought of nursing at the end of life as an emotional trial. The emotional trial was experienced varied but could include feelings of loneliness, guilt, anger, anxiety et cetera. Additionally, the nurses also perceived nursing at the end of life as rewarding with support from colleagues and the professional growth they obtained.  Conclusion: Because of these findings, it is apparent that new graduate nurses had trouble with practical and emotional aspects of end of life care. Some new graduate nurses believed that nothing could prepare a new nurse for caring at the end of life. However, it was evident in which parts they experienced difficulty. A considerable help in dealing with these difficulties was having support available from their surroundings.