Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede och deras närstående, hur sjuksköterskan påverkas i dessa situationer samt hur sjuksköterskan hanterar detta. Författarna ville också undersöka vilket stöd sjuksköterskan får i dessa situationer. Studien utfördes som en beskrivande litteraturstudie och totalt inkluderades 15 artiklar. Huvudresultatet visade att sjuksköterskor upplevde tidsbrist i samband med vård i livets slutskede samt oro för patienten och dennes närstående. Väntade dödsfall var lättare att hantera jämfört med oväntade och plötsliga dödsfall. Sjuksköterskorna upplevde att det kunde vara jobbigt att kommunicera med den döende patienten och att brist på erfarenhet kunde resultera i att patienten inte fick den bästa möjliga vård. Vårdsituationerna påverkade sjuksköterskorna så att de upplevde stress och frustration. För att hantera dessa situationer användes strategier som skratt och humor i personalgruppen och tillsammans med den döende patienten samt att engagera andra sjuksköterskor eller professioner i vården runt den döende för att avlasta sjuksköterskan. Sjuksköterskorna fick stöd av andra sjuksköterskor genom samtal. Nyutexaminerade sjuksköterskor kände ett behov av utbildningar eller kurser i ämnet. Genom att tillägna sig erfarenhet om vård i livets slutskede påverkades sjuksköterskorna positivt och de kände sig allt tryggare i dessa vårdsituationer. Nyckelord: Sjuksköterska, upplevelser, döende patienter

No description available.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hälso- och sjukvårdspersonalen hade i mötet med den döende patienten. Vidare var syftet att beskriva hur hälso- och sjukvårdspersonalen hanterade svårigheter som kunde uppstå i mötet med den döende patienten. Metod: Artikelsökningar genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och Science Direct. Inklusionskriterier var vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2000 – 2011, tillgängliga i fulltext, skrivna på svenska eller engelska samt att målgruppen var patienter 19 år och äldre. Huvudresultat: Flertalet studier visade att erfarenhet av omvårdnadsarbete med döende patienter skapade kunskap och trygghet för hälso- och sjukvårdpersonalen. Detta bidrog till en positiv inställning till omvårdnad av döende. Vidare visade studier att hälso- och sjukvårdspersonal upplevde arbetet med döende emotionellt påfrestande. För att hantera dessa känslor samt den stress de orsakade hos hälso- och sjukvårdspersonal användes individuella copingstrategier. Slutsats: Erfarenhet av arbete med döende patienter resulterade i positiva känslor hos hälso- och sjukvårdspersonal. Bristande erfarenhet i vård av döende skapade känslor som rädsla, ensamhet, stress samt hjälplöshet. De upplevelser som skapade negativa känslor hanterades individuellt med hjälp av copingstrategier, exempelvis humor, distansering och med stöd från kollegor.

No description available.

Palliativ vård är ur internationell synvinkel ett paraplybegrepp som betecknar en sammanfattning på vården som ges vid obotlig sjukdom. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med palliativ vård inom slutenvården. Metoden som valdes var en litteraturstudie enligt Polit & Becks (2012) niostegsmodell. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Studierna granskades och analyserades kritiskt och kvalitetsbedömdes med granskningsmallar som hjälpmedel. Datamaterialet som besvarade syftet resulterade i tolv artiklar med kvalitativ metod och en artikel med kvantitativ metod. Resultatet presenteras i fyra teman: arbetstillfredsställelse, känslomässig börda, upplevelse av stöd och upplevelse av ett förändrat synsätt. Att vårda döende patienter förändrade sjuksköterskans synsätt på det egna livet och utveckling. Sjuksköterskan upplevde känslomässig börda i vårdandet och stress över att inte alltid kunna tillgodose patientens alla behov. Slutsatsen är att sjuksköterskan har både positiva och negativa upplevelser i arbetet av att vårda patienter med palliativ vård. Det är viktigt att uppmärksamma och reflektera kring upplevelserna för att kunna utvecklas i sin yrkesprofession.

No description available.

Titel: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn som är döende Introduktion: Vården av ett döende barn är ett arbete som av många sjuksköterskor upplevs vara stressigt och känslomässigt påfrestande. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn som är döende inom pediatrisk- och neonatalvård. Metod: En litteraturstudie genomfördes. En sammanställning av åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes där resultatet sedan bearbetades av inspiration av innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier och tio underkategorier. Huvudkategorierna som presenteras är; Utmaningar i vården till barn och familj; Sjuksköterskans engagemang – krävande och berikande; Sjuksköterskans behov av stöd och kunskap; Sjuksköterskans hanteringsstrategier. Slutsats: Lidandet sjuksköterskorna upplevde visade sig i olika former som skuld, hopplöshet, sorg, stress etc. Långa och djupa relationer till barnen och deras familjer resulterade många gånger i att sjuksköterskorna blev känslomässigt påfrestade. Kunskapen att ge stöd till barnets familj visade sig vara bristfällig, bristen på vetskapen om när och hur stöd skulle ges skapade en osäkerhet hos sjuksköterskorna. För att hantera den känslomässiga påfrestning arbetet medförde, skapade sjuksköterskorna olika hanteringsstrategier, de sökte även stöd hos sina kollegor.

<p>I nutidssamhället har människors död förpassats till den professionella sfären. Studiens syfte var att belysa aspekter av döden med utgångspunkt från erfarenheter, som personer vilka yrkesmässigt konfronteras med död och döende har. En kvalitativ ansats valdes då förståelse för hur man påverkades av arbetet söktes. Frågeställningarna berörde arbetssituationer som aktiverade egna starka känslor, förhållningssätt inför det dagliga mötet med död och döende samt yrkets inverkan på tankar om egen och anhörigas död. Sju personer inom olika yrkeskategorier som möter människors död i form av döende, döda och/eller anhöriga deltog. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, och analyserades utifrån frågeställningarna och teman som framträdde. Situationer i arbetet som berörde starkt var de som påminde om ens egen livssituation och aktualiserade tankar på ens egen död. Arbetsplatsens organisation och ledning var viktig för hur man kunde hantera sitt arbete. Man uppfattade att man tänkte mer på döden än man skulle ha gjort om man haft ett annat arbete. Medvetenheten om att livet är ändligt medförde att man tog vara på den tid man hade kvar i livet.</p>

Barn är en utsatt grupp där ålder och mognad påverkar möjligheten att förstå och hantera svåra situationer. Varje dag förlorar cirka 8 barn en förälder i Sverige, vilket ställer stora krav på vårdpersonalens kunskap om barnets behov av stöd. Syftet med denna integrerade litteraturstudie var att sammanställa kunskap för att sjuksköterskor ska kunna ge stöd till barn vars förälder förväntas dö eller har avlidit i slutenvården. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar som handlade om vilka interventioner som kan stödja barn vars förälder är döende eller har avlidit samt vilket behov av ny kunskap om hur stöd ges till barn vars förälder är döende eller har avlidit. Studien genomfördes som en litteraturstudie, där den systematiska litteratursökningen resulterade i 22 artiklar, 15 kvalitativa och 7 kvantitativa. Resultatet visar att barnet behöver tid för att bygga upp en relation till vårdpersonal. Barnet har många känslor som kan behöva komma till uttryck i samband med en förälders bortgång. Därmed är det är viktigt att tillgodose barnets välbefinnande på kort och lång sikt, vilket underlättas genom ett bra bemötande och delaktighet i vården. Resultatet visar även att vårdpersonalens kunskaper om att bemöta och samtala med barn i sorg är begränsad. Bristande stöd och obearbetade känslor i samband med förälderns bortgång kan orsaka påföljder i barnets liv framledes. Denna litteraturstudie belyser barnets behov av stöd i samband med vård föräldern samt den bristande kunskap vårdpersonal har vad gäller vilket stöd som kan ges till barn vars förälder är döende eller har avlidit.

I livet är sjukdom och död oundviklig och oförutsägbar. När en familjemedlem drabbas av en allvarlig eller livshotande sjukdom innebär det omställningar för familjen. Att förlora en förälder är ett av det mest traumatiska ett barn kan uppleva och det kan påverka många områden och perioder i barnets liv. Syftet var att undersöka hur vårdpersonal kan stödja barn som har en förälder i livets slutskede. För att besvara syftet och de specifika frågeställningarna genomfördes en integrerad litteraturstudie där 14 stycken vetenskapliga studier analyserades. Varje frågeställning besvarades med en syntes. Resultatet visade att barn har ett stort behov av stöd då de upplevde vissa dagar som ett rent helvete med känslor som oro, ångest och stress. För barnet var det viktigt att förstå vad det var som hände med den sjuke föräldern, men även att själv bli sedd av vårdpersonalen. För att kunna hantera situationen fanns ett stort behov av information, både från föräldrar och vårdpersonal. Personalens sätt att ge stöd påverkades huruvida förälder och/eller barn tog till sig sjukdom och information, samt barnets eget sätt att hantera den pågående situationen. Barnen behövde även ges möjlighet att samtala med någon utomstående vuxen som de kände förtroende och tillit för. För barnen var tiden tillsammans med föräldern viktig och betydelsefull. De var trots detta tillslut beredda att ge upp den för att få slut på förälderns lidande. Resultatet visade att förälderns sjukdom och mående påverkade hela familjen, därför bör familjen ses som en helhet och vården bör ha ett familjecentrerat fokus. Detta för att inkludera och stödja barnet under denna kaosartade tid.