Värdighet var ett centralt temai vård av äldre. Självbild, autonomi och integritet var några viktiga teman och värderas högt i relation till uppfattning av värdighet hos svenska äldre personer. Samtidigt fanns det studier som indikerade att när invandrarpatienter betraktades i vårdsituationen bedömdes ofta deras individuella skillnader inom ramen för deras speciella kultur. Är tolkning av begreppet värdighet detsamma i andra kulturer som den svenska? Kultur hade inte varit ett särskilt utforskat ämne inom svenska vården. Det kan vara avintresse för vården att ha kunskap om och förståelse för patienters olika värderingar och perspektiv i en alltmer globaliserad värld. Syftet var att belysa kulturs betydelse för uppfattning av begreppet värdighet för äldre personer. Metoden var en allmän litteraturstudie som byggde på 18 vetenskapliga artiklar om äldres värdighet från olika världsdelar. Resultatet från europeiska studier stämde väl överens med de svenska, där informanterna lyfte fram identitet, autonomi, oberoende, och integritet somde viktigaste faktorerna för värdighet. Dessa faktorer var också centrala teman enligt informanterna i de asiatiska studierna, dock med mer betoning på respekt från omgivningen och familjen och sociala relations betydelse för ens värdighet. Tankar om döden och acceptans inför smärtan och döden var annat återkommande tema hos de äldre från asiatiska länder. De flesta studier från USA hade jämfört tolkning om värdighet mellan grupper av personer med olika kulturella bakgrunder och fann att människor från olika bakgrunder hade i stort sätt samsyn på värdighet, men de kunde ha olika seder och vanor och därmed handlade olika i konkreta situationer. Slutsatser som drogs från resultatet var att samhälles kultur tjänade som förmedlare och upprättare av samhälletsvärderingar till individen. Kultur hade viss betydelse för människans uppfattning av begreppet värdighet och dess innebörd, vilket var viktigt för vårdpersonal att känna till för att utföra värdighetsbevarande vård för äldre personer med olika kulturella bakgrunder. / Dignity was an essential theme within geriatrics care. Self-image, autonomy and integrity were the underlying elements that the Swedish elderly value highly. In the meantime there were studies that indicated elderly people with immigrant background were often judged by the Swedish health care providers according to their cultural origins rather than their personal attributes. Did the term of dignity mean the same thing in other countries as in Sweden? Culture as a theme had not been particularly explored in the Swedish health care context. It would be interesting for the health care workers to have more knowledge and deeper understanding for patients´ different perspectives and values in an increasingly globalized world. The aim was to explore the cultural significance on the perception of the concept of dignity for the elderly. Method was a general literature review based on 18 research articles from different countries. The results from the European countries were similar to that from the Swedish ones. The participants valued highly independence, identity and integrity and considered these values as the most relevant for dignity. Even the participants from Asian studies shared these points of view, yet with more emphasis on the importance of family and respect from others. Social relationship mattered for dignity. Another topic from the Asian studies were the elderly´s accepting attitude towards pain, suffering and death. Studies from the United States were often based on comparisons on interpretation of concept dignity between groups with different cultural backgrounds. The results indicated that most people shared the same opinion upon the question but people had different customs and habits but could behave in different ways under a certain situation. Conclusions to be drawn from the results were the culture was a society´s agent for promoting its values to its people. Culture mattered for the understanding of the concept dignity. This knowledge could be useful for the health care workers engaged in conserving dignity for the elderly.

Bakgrund Ett barns död kan verka som något av det svåraste en familj skulle kunna gå igenom. Det drabbade barnets ålder och utveckling är beroende av dennes upplevelse, men även hur föräldrar och syskon agerar gentemot barnet. De drabbade barnen ges palliativ vård, vars syfte är att symtom- och smärtlindra i syfte att förbättra livskvalitet i livets slutskede. Vården anses vara lämplig för de med en allvarlig eller livshotande sjukdom och finns till för att stödja patienten och dennes familj i slutstadierna av sjukdomsförloppet. En sjuksköterskas bemötandet och agerande är även viktigt då det kommer till hur kring den drabbade och dennes familj upplever sin situation. Syfte Syftet var att beskriva familjers erfarenheter och upplevelser inför och i samband med sitt barns död. Metod För denna studie valdes litteraturöversikt som metod, där 15 artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod användes. Artiklarna analyserades genom en integrerad analys. Resultat Hur en familj upplever sitt barns förestående död och död beror på erfarenheter och åsikter om hur ett liv definieras. Kommunikation visade sig var en bärande pelare både i förhållande till vården, men även det sjuka barnet. Föräldrars delaktighet i stora beslut hade betydelse för upplevelsen, så även vårdplatsen, oavsett om den var i hemmet eller på sjukhus. Familjernas känslor var en stor del av upplevelsen där två återkommande känslor var rädsla och hopp. Slutsats En viktig slutsats är att alla familjer upplever sitt barns förestående död på olika sätt och behöver stöd på olika sätt. Öppenhet och ärlighet visade sig var bärande komponenter för att kunna möta familjerna i dessa svåra situationer. Fokus bör ligga på bemötande där båda parter ska vara delaktiga och har en möjlighet att känna sig delaktiga

The purpose of this study to examine and compile qualitative articles to receive knowledge about the cultural and religious cognizance and also the understanding a nurse ought to have, when she meets and nurses dying patients from other cultures and religions than her own. We also had intention to find out which outlook Jews, Muslims and Buddhists have on dying and death associated with their own or death within family. / Syftet med studien var att granska och sammanställa kvalitativa artiklar för att få kunskap om vilken kulturell och religiös kunskap samt förståelse man som sjuksköterska bör ha, då man möter och vårdar döende patienter från andra kulturer och religioner än sin egen.Vi ville även få veta vilken syn judar, muslimer och buddhister har på döden och döendet i samband med sin egen eller sina anhörigas död.

Euthanasia and assisted suicide are a complex and sensitive topic. The purpose of this essay is met by investigating and answering two main questions. Firstly, to investigate whether there is a predominant acceptance as well as necessary conditions for some form of Swedish legislation on euthanasia and/or assisted suicide. Secondly, through mainly an interdisciplinary method, to investigate what the outlines of a Swedish law on euthanasia and/or assisted suicide should be to ensure the function of the preliminary law in the Swedish legal context. Please note that I am presuming an imaginary situation where a special regulation on legalized euthanasia and/or assisted suicide will be introduced into Swedish legislature. Therefore, this essay does not investigate whether euthanasia or assisted suicide should be introduced or not, nor whether I consider that to be the case. After the first investigation, focused on EU-law, applicable national law, relevant legal cases, the euthanasia and assisted suicide debate together with the public opinion, I reached the conclusion that Sweden in general is open for some form of legalized euthanasia and/or assisted suicide and that the necessary conditions are in place to bring forth a legislative proposal. After further investigation, involving an international outlook on euthanasia and assisted suicide legislation together with all the other sections of the essay, I found that a Swedish legislation on euthanasia should be based on the Oregon-model with a few deviations. Some of the deviations I found to be necessary are: (1) That both assisted suicide and a dynamic form of euthanasia should be legalized to capture the individuals that should be covered by the law without risking a change in the general sense of justice. (2) The introduction of a special care facility with specially trained doctors. Finally, (3) a due-care-criteria for no remaining alternatives that could give the patient a longer- and at the same time relatively normal and trouble-free life to avoid exploitation of the new law contrary to its purpose. / Dödshjälp är ett komplext och känsligt ämne. Syftet med denna uppsats uppfylls genom besvarandet av två frågor. Den första delen besvarar huruvida det finns en övervägande öppenhet och relevanta förutsättningar för legalisering av dödshjälp i Sverige idag i den grad att ett lagförslag med åtminstone viss framgång kan skrivas. Den andra frågeställningen undersöker, genom en tvärvetenskaplig metod med en komparativ del, hur ramarna för en svensk lag om dödshjälp borde se ut. Observera att jag utgår ifrån en fiktiv situation där en specialreglering om legaliserad dödshjälp ska införas i Sverige. Denna uppsats behandlar inte frågan om dödshjälp ska införas eller inte, inte heller huruvida jag anser att så är fallet.  Efter en första utredning av EU-rätt, gällande nationell rätt, relevanta rättsfall, dödshjälpsdebatten och den allmänna opinionen finner jag att Sverige, åtminstone i övervägande grad, är öppet för någon form av legaliserad dödshjälp och att det finns relevanta förutsättningar för att författa ett lagförslag i frågan. Efter ytterligare utredning, avseende en internationell utblick om nu gällande dödshjälpslagstiftning i andra länder tillsammans med uppsatsens övriga avsnitt, kom jag fram till slutsatsen att en svensk lagstiftning om dödshjälp bör grundas på Oregonmodellen med ett antal avsteg. Några av de avsteg som jag ansett nödvändiga är: (1) Att både assisterat döende och dynamisk eutanasi legaliseras för att fånga upp de individer som lagen avser utan att riskera en negativ påverkan på den allmänna rättskänslan. (2) Ett införande av en särskild vårdinrättning med särskilt utbildade läkare. Slutligen, (3) ett vårdkrav avseende patientens avsaknad av kvarvarande alternativ för ett längre och samtidigt relativt normalt och problemfritt liv för att undvika utnyttjande av den nya lagen i motsats till dess ändamål.

Alla människor har säkerligen någon nära anhörig eller bekant som har dött av cancer. Det beräknas att en tredjedel av alla som lever idag kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid. Att få cancer innebär att individen plötsligt hamnar i en ny livssituation och måste försöka lära sig att anpassa sig till och hantera denna. De svåra känslor och situationer som kan uppstå vid anpassningen till ett nytt liv bearbetas av individen genom olika copingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka copingstrategier individer med obotlig cancer använder i sitt dagliga liv. Metoden som användes för denna litteraturstudie var Goodmans metodologi, för att systematiskt finna och bedöma relevant litteratur. Litteratur söktes i olika databaser och resulterade i nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att ett flertal copingstrategier användes, både problem- och emotionsfokuserade såsom exempelvis att söka stöd eller information. Dessa var till nytta i hanteringen av livssituationen efter beskedet om obotlig cancer. Avslutningsvis är det viktigt att uppmärksamma vilka copingstrategier som används av individerna. Sjuksköterskan kan då, i enlighet med kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor möta sjukdomsupplevelse och lidande samt på bästa möjliga sätt ge lindring. / All of us most likely have a relative or a close friend who has died from cancer. It is estimated that one third of the population will get diagnosed with cancer in their lifetime. A cancer diagnosis means a sudden changed life situation and a need to adjust and cope with the news of an incurable disease. It is hard to adapt to a new life situation, which involves a number of coping strategies. The purpose of this study was to illustrate which coping strategies people with incurable cancer use in their daily lives. This is important so that nurses can deal with patients and their families in the best possible way. The method used was the Goodman systematic methodology to find and judge relevant literature. The results showed that many people used several coping strategies, both problem- and emotion focused for example search for support or information. These strategies were important when living with incurable cancer. In conclusion, it is important as a nurse to pay attention to the coping strategy that the individual is using. The nurse can then, in accordance with the competencies for registered nurses, meet the needs of the individuals and their families in the most appropriate and comforting ways.

Today, palliative care is performed in several different areas. When the curative treatment is no longer effective the objective of the palliative care is to promote the best possible quality of life for dying patients, through an active and overall treatment. In their work nurses see death and the dying. To highlight and to reach an understanding of the significance of their work, this literature study's objective is, using Carnevali´s thoughts about health as a theoretical framework, to describe different aspects of nurses' experiences of working with dying patients within palliative care. Furthermore the occurrence of stress and possible stress factors will be examined, as well as the nurses' access to support and to established coping strategies. / Palliativ vård bedrivs idag inom ett flertal olika verksamheter. När den kurativa behandlingen inte längre ger resultat är den palliativa vårdens mål att genom aktiv helhetsvård främja högsta möjliga livskvalitet för döende patienter. Sjuksköterskan möter i sitt arbete död och döende patienter. För att belysa och nå förståelse för innebörden av detta arbete är litteraturstudiens mål att med Carnevalis teori om hälsa som referensram beskriva olika aspekter av sjuksköterskors upplevelser av arbete med döende patienter inom palliativ vård. Vidare undersöks förekomst av stress och eventuella stressfaktorer samt tillgång till stöd och använda copingstrategier hos sjuksköterskorna.

Inom sjukvården förekommer patienter som befinner sig vid livets slut inom de flesta områden. För att underlätta mötet med dessa patienter är det viktigt att sjuksköterskan tar eget ansvar i att reflektera över sina känslor inför döden. Syftet är att studera vilka copingstrategier som sjuksköterskor använder sig av vid vård av patienter som befinner sig i livets slutskede. Metoden som används för att svara på syftet är en litteraturstudie över elva vetenskapliga artiklar. Resultatet från analysen visar tjugofyra olika copingstrategier varav de tre mest frekvent förekommande är Förberedelse/Planering/Planerad problemlösning, Omvärdering/Positiv omvärdering, och Dela med sig av upplevelser/Söka stöd hos kollegor. Det vanligaste temat är Distanserande copingstrategier, varefter Accepterande copingstrategier följer. Genom att i denna litteraturstudie belysa dessa copingstrategier, och därigenom stimulera till reflektion, kan förhoppningsvis mötet mellan patient och sjuksköterska bli givande och tillfredsställande. / Patients that are at life's end occur in most health care areas. In order to facilitate meeting these patients, it is important that the nurse take responsibility to reflect upon his or hers feelings about death. The aim of this study is to investigate which coping strategies nurses use whilst caring for patients who are in the final phase of life. The method used to fulfil this aim is to perform a literature review based upon the results of eleven articles of scientific standard. The results of the analysis show twenty-four different coping strategies, of which, the three most frequently occurring are Preparation/Planning/Planful problem solving, Reappraisal/Positive reappraisal and Sharing of experiences/Seeking the support of colleagues. Among the themes that emerged from the analysis, Distancing coping strategies is the most common, followed by Accepting copingstrategies. By illuminating these coping strategies, and through that inspire reflection, the meeting between patient and nurse will hopefully be satisfactory and rewarding.

Bakgrund:Det finns två dominerande modeller av dödshjälp i världen idag: Benelux-modellen därläkaren aktivt utför dödshjälp och Oregon-modellen där dödshjälp utförs med hjälp avläkarassisterat döende. I Sverige är det inte en juridiskt straffbar handling att assistera vidsjälvmord, dock skulle detta för en läkare med sannolikhet leda till att läkarlegitimationenfråntas då det ej är förenligt med den vedertagna läkaretiken i Sverige Syfte: Att identifiera och analysera de etiska principer, juridiska regler och den praxis i Sverige somgäller i relation till den form av dödshjälp som kallas läkarassisterat döende. Metod: Studien baseras på en kvalitativ metod där vi samlat in relevanta data för vår frågeställning.Vi använder oss av hermeneutik som forskningsmodell för att analysera och tolka denna data. Resultat: De etiska principerna har en central roll i diskussionen kring dödshjälp. Den bristandelagstiftningen kring ämnet har medfört att läkarnas etiska praxis fått bli den främsta rättsligavägledningen vid bedömning av åtgärder i samband med fall gällande dödshjälp i Sverige. Iden svenska debatten framförs argument både för och emot dödshjälp där de etiskavärderingarna återspeglas genom de framförda argumenten. Slutsats: Många av de konsekvensetiska argumenten i debatten, kan nu besvaras empiriskt tack vareevidens från Oregon. Trots detta återstår ett flertal värdeargument som inte kan besvarasgenom empiriska metoder. En utredning bör tillsättas, främst då det behövs en ändradinriktning på de normer kring den administrativa reglering om läkaretisk praxis då vi redanidag utför åtgärder som påskyndar döden.

Bakgrund: En akutmottagning kan vara en hektisk miljö där patientkategorin ofta är bred. Kritiskt sjuka samt döende patienter är en relativt vanlig företeelse på akuten. Dessa patienter och deras anhöriga är traditionellt sett mycket resurskrävande och i den hektiska miljö som är på akuten kan detta skapa en stor utmaning för sjuksköterskorna i deras omvårdnadsarbete. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kritiskt sjuka och döende patienter samt deras anhöriga inom akutsjukvården. Metod: En allmän litteraturstudie som följde Polit & Becks niostegsmodell. Sökning av studier skedde i databaserna CINAHL och PubMed. Data analyserades med Graneheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: De två kategorierna Praktiska utmaning och psykosociala utmaningar kom fram i resultatet. Fem subkategorier framkom också: Högt tempo på akuten, Utmaningar i miljön, Anhörigas reaktioner, Att kunna bearbeta egna känslor samt Trygghet i den egna förmågan.  Slutsats: Sjuksköterskor upplever mötet med kritiskt sjuka och döende patienter och deras anhöriga som en av de mest utmanande arbetsuppgifterna de har när de jobbar på en akutmottagning. Mer forskning krävs för att förstå hur arbetsbelastningen samt den känslomässiga belastningen som sjuksköterskorna på akutmottagningar upplever i relation till detta möte skall kunna minska. / Background: The emergency department can be a hectic environment where the patient population often is very wide. Patients who are critically ill or dying is a relatively common occurrence in the emergency departments. These patients and their families are traditionally very resource demanding and in a place like the emergency department where the environment already is hectic this can create a big challenge for the nurses in their nursing work.  Purpose: To describe nurses' experiences of meeting critically ill and dying patients and their family in emergency healthcare. Method: A general literature study that followed Polit & Beck's nine-step model. Article searches were conducted in the CINAHL and PubMed databases. Data were analyzed using Graneheim & Lundman’s qualitative content analysis.  Results: The two categories Practical challenge and Psychosocial challenges emerged in the results. Five subcategories belonging to these were: High pace in the emergency department, Challenges in the environment, Relatives reactions, Being able to process one's own emotions and Confidence in one's own abilities. Conclusion: Nurses experience the meeting with critically ill and dying patients and their family as one of the most challenging duties while working in the emergency department. More research is required to understand how the workload and the emotional toll that nurses in the emergency department experiences in relation to this meeting will be able to lighten.

Bakgrund: Vård i livets slut syftar till att förebygga och lindra lidande. Idag lever människor allt längre vilket resulterar i att behovet av palliativ vård och vård i livets slut ökar. Det kan upplevas som utmanande att vårda en döende patient eftersom denna vårdform fortfarande kan vara främmande för många sjuksköterskor. Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att sammanställa forskningsbaserad kunskap om vad som kan påverka sjuksköterskans erfarenheter av vård i livets slut för patienten på en somatisk vårdavdelning.  Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt som baserades på 15 vetenskapliga artiklar, varav tolv kvalitativa och tre kvantitativa. Artiklarna söktes fram via databaserna i PubMed och CINAHL. Resultat: Huvudresultatet som identifierades i studien var kompetens, utmaningar och vårdens resurser. Otillräcklig kompetens hos sjuksköterskor framkom, likaså att mer utbildning behövdes på grund av bristande kunskapen hos sjuksköterskor på somatiska vårdavdelningar när det gällde vård i livets slut. Sjuksköterskor som fått utbildning inom området upplevde det lättare och kände sig tryggare med att vårda döende patienter. Det framkom behov av att utveckla detta område i den grundläggande sjuksköterskeutbildningen. Kommunikation, som till exempel att bygga förtroende och sjuksköterskans förmåga att uttrycka sig, var viktiga faktorer. Sjuksköterskor tyckte att det var utmanande att få ett förtroende från patientens närstående.  Slutsats: Sjuksköterskans kunskap har i resultatet visats vara viktigt och behovet av utbildning och fortbildning har varit tydligt framträdande. Med den sjuksköterskebrist som råder behövs fler sjuksköterskor med rätt kunskap. Utbildning och praktiska erfarenheter kan bidra till att sjuksköterskor känner sig trygga i rollen att vårda döende patienter samt att kommunicera med dem och deras närstående. / Background: Palliative care and end-of-life care aims to prevent and relief suffering. Today people live longer which shows an increased care of dying patients. It can be expressed as challenging to care for a dying patient since this form of care still can be foreign to many nurses. Aim: The purpose of this literature review was to compile research-based knowledge of things that can affect the nurse's experiences of care in the end of life for the patient in a somatic hospital setting. Method: The study was conducted as a literature review which was based on twelve qualitative and three quantitative studies. The results were based on scientific articles that were found in databases such as PubMed and Cinahl.  Results: The main result that was identified in the study was competence, challenges and resources of care. Nurses had a lack of knowledge when caring for dying patients in a somatic hospital setting. The competence was inadequate and it appeared that there was a need of more education and the basic nursing education needs to be further developed in end of life care. Nurses who received education in end of life care were more safe caring for dying patients. Communication, for example building trust and the nurse’s ability to express themselves, were important factors. Nurses thought it was challenging to earn trust from the patient's relatives. Conclusion: The results have shown that the nurse's knowledge is important and the need for education and training has been clearly prominent. Today there is a lack of nurses and there is a need for more nurses with the right knowledge. Education and practical experience can help the nurses feeling safer in the role of caring for dying patients and communicating with them and their relatives.