Plasmids are small circular DNA molecules within bacterial cells that are separated from the bacterial chromosome and replicate independently. Also, they play a crucial role in the dissemination of antibiotic resistance genes among bacteria through horizontal gene transfer. They can be present in many copies within host cell, which is known as plasmid copy number. Plasmids can regulate their own copy number by different mechanisms. Additionally, the selective pressure can also play a pivotal role in determining plasmid copy number. The presence of antibiotics in the surrounding environment can drive variations of plasmid copy number. In this study, we examined plasmid copy number variations of multidrug resistance plasmids in presence of antibiotics by using EvaGreen® - based multiplexed digital droplet PCR. We could observe that cultures of Klebsiella pneumoniae and Escherichia coli harboring multidrug resistance plasmids grown in presence of sub-MIC concentrations of the antibiotics did not show high variations in plasmid copy numbers. On the other hand, mutants of K. pneumoniae selected for increased antibiotic resistance showed high increases in copy number of a multidrug-resistance plasmid.

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur chefer upplever att de kombinerar arbetslivet och privatlivet. Jag vill lyfta fram de faktorer som påverkar cheferna i deras förhållningssätt men även vilken funktion som arbetsplatserna har. Därefter redovisas skillnaderna som visas bland män och kvinnor när de kombinerar arbetslivet och privatlivet. För att kunna besvara studiens syfte och dess frågeställningar läste jag först på om ämnet Work-Life Balance och valde därefter relevanta teorier. Bland dessa teorier redogörs för Work-Life Balance och dess konflikter som kan uppstå. Andra teorier är bland annat organisationens påverkan, flexibilitet och tillgänglighet. Studien bygger på ett kvalitativt förhållningssätt där datainsamlingen utfördes med hjälp av 7 intervjupersoner. Därefter transkriberades samtliga intervjuer för att sedan kunna kodas. Kodningen utformades i concepts och kategorier som kopplades till den teoretiska referensramen. Därefter började analysarbetet där det uppkom flera faktorer som påverkar chefernas balans mellan arbetslivet och det övriga livet. Det fanns även skillnader mellan könen, som visades vid tillgängligheten och den psykiska ohälsan. Slutligen visade resultaten att arbetsplatsen i stor utsträckning påverkar chefernas Work-Life Balance, både positivt och negativt. Resultaten visar även att arbetslivet är den sfären som för cheferna tar över och som påverkar det övriga livet. Det övriga livet är den sfär som upplevs som minst kravfyllt och är den plats där cheferna kan återhämta sig.

The purpose of this study is to investigate and compare which municipal support the free music life receives in Karlstad and Varberg as well as which strategies and values the support rests on. The study also examines how the free music life experiences its own situation and task and how the free music life interacts with other musical actors and is influenced by the size of the municipality. In order to investigate the material and analyze the municipalities´ distribution of grants and motivations, idea analysis is used with the help of ideal types, which consist of Skot-Hansens rationalities. In the study´s results, a characterization of the music life in Karlstad and Varberg is done with the help of Per Mangsets cultural system and an account of the municipalities´ distribution of grants and motivations for the free music life. The interviews with the municipalities as well as representatives from the free music life are also presented here. The study concludes that the support for the free music life in the municipalities of Karlstad and Varberg differs, both in terms of the size of the support, how the support is distributed and in terms of forms of grant. The study also notes that the municipalities justify the free music life similar and relates to Skot-Hansens all rationalities and that the free music life experiences thier task differently.

Syftet i utvecklingsarbetet är att inspirera fritidshemslärarna till äventyrspedagogik och att eleverna ska uppskatta de utomhusaktiviteter som erbjuds på fritidshemmet. Nulägesanalysen baseras på intervjuer med fritidshemslärare och elever där det visade sig att utomhusaktiviteterna som utfördes kunde utvecklas. Två frågeställningar ligger till grund för arbetet, på vilket sätt kan äventyrspedagogik motivera till mer utomhusvistelse och lärande utifrån ett barns perspektiv och hur kan fritidshemslärarna arbeta med äventyrspedagogik utifrån de förutsättningar som finns. Utvecklingsarbetet pågick i 7 veckor och då utfördes det 4 äventyr samt att det utfördes anteckningar i en loggbok. Den förändring som går att identifiera är att eleverna uppskattade aktiviteterna genom att visa många tummar upp, vara glada och engagerade under aktivitetens gång samt efterfrågan efter fler aktiviteter. Även fritidshemslärarna menar att de vill sträva efter att utföra liknande aktiviteter i framtiden.

Demens är en växande sjukdom världen över. Vid demens kan den drabbade få svårigheter att utföra aktiviteter i det dagliga livet på samma sätt som innan sjukdomen. Arbetsterapeuter arbetar med att hjälpa personer med demens att öka eller bibehålla funktioner i dagliga aktiviteter. I och med att demens ökar världen över kommer behovet av arbetsterapi öka för målgruppen. Syftet med denna studie var därför att undersöka arbetsterapeutiska interventioner för personer med demens samt vilket utfall dessa interventioner haft i utförandet av dagliga aktiviteter. I studien användes en systematisk litteraturstudie som metod för att få svar på syftet. Genom sökningar i databaserna Cinahl, Pubmed, Medline, Psycinfo, Scopus, OT-seeker och Swemed+ framkom nio artiklar med kvantitativ ansats som svarade på syftet. I studien framkom olika arbetsterapeutiska interventioner som strukturerades upp enligt OTIPM. Arbetsterapeuter använde sig av olika varianter av kompensationer, aktivitetsträning och förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner för att förbättra personernas utförande i dagliga aktiviteter. Kompensationer handlade om att arbetsterapeuten hjälpte den demenssjuke att finna strategier eller att genomföra anpassningar av den fysiska och sociala miljön. Aktivitetsträning involverade träning i personlig- och instrumentell ADL och fritidsaktiviteter. Vid förbättringar av personliga faktorer och kroppsfunktioner använde arbetsterapeuterna sig av kognitiv träning, fysisk aktivering och avslappning samt träning av den sociala rollfunktionen. Huvudparten av interventionerna visade sig ge positiva förändringar vid utförandet av dagliga aktiviteter. Däremot var det två studier som visade på försämrade utfall. Resultatet indikerar på att arbetsterapeutiska interventioner kan ha en positiv inverkan på utförandet av dagliga aktiviteter hos personer med demens. Interventionernas längd och intensitet kan påverka utfallet . Ytterligare en faktor som kan påverka är att sjukdomen progreiderar.

With employing the intuitive method as the initial approach in my bachelor work, I seek to express what I feel but can not see. In my body and in the clay. In my thoughts and in the clay. A meeting of the hand and the thought in which the subconscious and conscious build in unison. My bachelor work has been a searching process with clay, where I’ve allowed my memories and my states of mind to color my work.  My hands describe an alternative world from my subconscious and conscious states.  A world in which nothing is what it seems.

I min undersökning framkommer många likheter i sättet att arbeta med att introducera barnen i förskolan till det skrivna ordet. Men det finns även olikheter kring vilken metod pedagogerna använder sig utav. En intressant del som jag sett i undersökningen är att de två metoderna som framkommer Bornholm och Öjaby. Metoderna skiljer sig i hur vi ska lära våra förskolebarn att tyda det skrivna ordet. Det jag kan se att alla förskolorna arbetar med är med barnets skrivna namn. Det är något som alla barn på förskolan får bekanta sig med. Det skrivna namnet är ett återkommande inslag i barnens vardag och de möter sitt namn i flera situationer.

This study is an adaptation analysis focusing on character portrayals in Studio Ghibli’s film Howl’s moving castle, which is based on a book of the same name, written by Diana Wynne Jones. Both the film and the book are discussed and analyzed to find differences and similarities between the two. The purpose of the paper is to identify the changes that have been made to the film adaptation in the form of characterizations. Through this study I have shown the media specific differences that have contributed to changes but also reported important similarities. The relationships between the characters have changed a lot to the film adaptation, many emotions appear more open in the film than they did in the book. Media specific differences lie behind much of this, through the filmmaker’s possibilities in the visual medium. The important narrative changes can be based on this, but also through Studio Ghibli’s choice to emphasize the war as a central part of the story. This paper can give light to the changes that take place when a work is being adapted into a different medium.

Studiens syfte var att se om ett ledset framfört vittnesmål jämfört med ett argt, glatt, samt neutralt vittnesmål upplevs som mer trovärdigt. Denna studie är en replikering av Wessel et al. (2015) med några undantag, samt tillägg. Wessel et al. (2015) fick belägg för stora delar av studien men på grund av svårigheter i känslomanipulationen så blev resultaten inte som planerat. Deltagarna i denna studie delades in i fyra grupper. Grupp ett fick läsa ett vittnesmål där vittnet beskrevs som ledsen, grupp två fick läsa ett vittnesmål där vittnet beskrevs som arg, grupp tre fick läsa ett vittnesmål där vittnet beskrevs som positiv och grupp fyra fick läsa ett vittnesmål där vittnet beskrevs som neutral. Deltagarna slumpades in i respektive grupp. Efter att deltagarna läst vittnesmålet så genomförde de en trovärdighetsbedömning av vittnesmålet. Till skillnad mot Wessel et al. (2015) så fick deltagarna i denna studie avslutningsvis svara på ett antal frågor för att ta reda på vad varje respondent anser vara normalt förekommande beteende under ett vittnesmål för en person som blivit sexuellt utsatt. Denna studie fann inga signifikanta skillnader mellan grupperna gällande trovärdighetsbedömningar, därav inte någon känslomässig offer effekt. Studien fann inte heller någon skillnad mellan grupperna efter att deltagarna delades in i två grupper för att skilja på de respondenterna som har höga respektive låga förväntningar på hur ett vittnesmål borde framföras av en person som blivit sexuellt utsatt. Studien fann inte heller några skillnader mellan grupperna gällande trovärdighetsbedömningar efter att respondenternas totalpoäng på hur ett vittnesmål borde framföras av en person som blivit sexuellt utsatt ladesin som kovariat i en ANCOVA.

I Sverige drabbas nästan ett barn om dagen av cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn är leukemi och hjärntumör. De flesta barn insjuknar i en låg ålder. Sjukdomen innebär en lång behandling med svåra biverkningar och orsakar ett avbrott från det dagliga livet med förskola och lek. Detta kan få konsekvenser för deras fysiska och kognitiva utveckling. Den forskning som finns idag är bristfällig gällande barns upplevelser av att leva med cancer. Vårt syfte med studien är därför att beskriva barns upplevelser av sitt dagliga liv ett och ett halvt år efter en cancerdiagnos. Sex stycken avidentifierade intervjuer analyserades enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2008) modell för kvalitativ innehållsanalys. I analysen fokuserade vi främst på barnens egna berättelser. Vår studie resulterade i fyra kategorier: Avskärmad från andra barn, Behov av stark känsla av kontroll, Annorlunda samspel i leken, Kroppen är annorlunda, samt nio underkategorier. I diskussionen lyfts vikten av lek, behovet av andra barn, känslan av kontroll samt sjuksköterskans roll för en god vårdrelation fram. Då behandlingstiden är lång med många efterkontroller träffar sjuksköterskan barnen under en längre period. Därför behöver sjuksköterskan som vårdar dessa barn en bättre inblick i hur barnen själva upplever sitt dagliga liv för att på bästa sätt kunna identifiera och tillgodose barnens unika behov. Ett barn som är välinformerat och delaktigt i sin egen vård upplever trygghet. / Program: Sjuksköterskeutbildning