The purpose of this thesis is to examine a selection of ideological publishing houses in Sweden today. We want to examine where they are situated in the literary society, their terms and prerequisites. This is achieved through interviews with informants from each of the publishing houses, which we analyze with concepts from the culture sociologist Pierre Bourdieu. The publishing houses are also put in context through information from other actors in the literary field, together with previous research and other material about the Swedish book market. The main research problem in the thesis is to examine the relations between the selected publishing houses – which profile themselves as ideological – and the literary field where they exist. The theoretical framework consists of Bourdieu’s theories on the literary field. One of the main conflicts in the field is that between the cultural and the economical pole, both aspects that must be considered by the publisher. The increased market adaptation in the book business can lead to standardized publications and difficult conditions for smaller actors. The results show that independent publishing houses are an important complement to the larger publishing houses as they serve as a guarantee for variety within the field. Furthermore, the examined publishing houses function as a meeting place for readers, authors and other literary collaborators with the correct kind of symbolic capital. The publishing houses create alternative ways of book-selling and distribution. They also co-operate with agents/actors with a similar position in the field, to reach out with their publishing and ideology. / Uppsatsnivå: D

Sverige har sedan lång tid tillbaka tillämpat ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Den svenska inkomstbeskattningen av företag är konstruerad så, att det resultat som företagen redovisar även ligger till grund för beskattningen. I och med att den svenska redovisningen påverkas mer och mer av internationella redovisningsregler har det på senare år debatterats om detta starka samband ska finnas kvar i sin nuvarande form.Regeringen beslutade 2004 att tillsätta en utredning som skulle pröva hur sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning ska se ut i framtiden och utifrån detta ge förslag på skatteregler. Namnet på utredningen har varit ”Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning”, även kallad ”SamRoB-utredningen”. Slutbetänkandet blev klart i september 2008 genom SOU 2008:80, Beskattningstidpunkten för näringsverksamhet. Utredarna föreslog bland annat att det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning ska avskaffas. Förslaget gick därefter ut på remiss och 48 remissvar inkom från olika instanser till finansdepartementet.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka huvudargument instanserna har haft för och emot ett avskaffande av det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. En kvalitativ studie har gjorts utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Det empiriska materialet i undersökningen har utgjorts av de 48 inkomna remissvaren.De remissinstanser som var positiva till att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning framförde argument om redovisningens utveckling och den internationella utvecklingen på redovisningsområdet. De ansåg även att det utifrån ett konstitutionellt perspektiv kan ifrågasättas om det nuvarande sambandet mellan redovisning och beskattning är riktigt, vilket innebär att redovisningsstandarder som utformas av olika organ styr beskattningen.Resultatet av undersökningen visade dock att majoriteten av instanserna var negativa till att avskaffa det materiella sambandet. De instanser som var negativa ansåg att utredningen inte har bevisat att en fortsatt partiell koppling står i strid utifrån en konstitutionell utgångspunkt. Andra argument som framfördes var att utredningens förslag kan leda till en ökad osäkerhet inom rättsområdet och att en partiell frikoppling kunde ha utretts mer. Instanserna anser att utredningen har brustit i sin konsekvensanalys då de inte har klargjort vilka konsekvenser förslagen kommer att få för till exempel företag, domstolar och Skatteverket. Vidare befarar många att det finns en risk för en ökad administrativ börda för företagen. Vår slutsats är att det är tveksamt om Sverige nu är redo för att avskaffa det materiella sambandet, eftersom så många instanser har uttryckt missnöje med förslagen i sina remissvar.

The aim of this thesis is to explore the relationship between the surrounding world and the library with respect to the library’s need to provide a Library 2.0 web site. We also explore the relationship between the physical and the virtual library. Our research objects are the public libraries of Stockholm and the Umeå region, that maintain the web sites Biblioteket.se and minabibliotek.se respectively. By applying Dorte Skot-Hansen's theory of rationales we found that the Stockholm public library is acting in accordance with the experience rationale, whereas the libraries of Umeå are influenced by the instrumental rationale. Furthermore, by applying Antonio Gramsci’s theories of hegemony and struggle for power and neo-institutional theory to our data, we conclude that these libraries are strongly influenced by the surrounding society to provide Library 2.0 web sites in order to maintain their position within the library field and possibly to be considered foremost in that field. By failing to implement a Library 2.0 web our research objects would risk losing their positions within the library field, a declining influence in the cultural hegemony, fewer visitors and a reduced budget. We also found that the relationship between the physical and the virtual library has not been evaluated. Furthermore we found that the web sites do not make any impact on the physical libraries. These two findings might be due to the so far rather immature implementations. / Program: Bibliotekarie

The aim of this Master’s thesis is to examine values expressed towards the Swedish literary award Augustpriset in a selection of articles from Swedish newspapers published between the years 2000-2007. The questions posed in the study are: What types of values concerning Augustpriset are expressed in a selection of cultural journalistic articles? How is the relationship between intellectual culture and commercial culture reflected in the articles? How are positive and negative standpoints justified? How can Augustpriset and the journalists be understood as parts of intraconversion on the literary field? The study’s qualitative textual analysis is theoretically based on Pierre Bourdieu’s theory of the literary field. The method used for analysing the articles is idea analysis using dimensions constructed from Bourdieu’s description of two polarities, the intellectual and the commercial, of the literary field. Also used as a theoretical tool is John F. English’s term intraconversion. The results of the study indicate that a majority of the journalists express scepticism towards the commercial aspects of Augustpriset, and that commercial interests are sometimes perceived to be affecting the process of nomination, voting and awarding of the award. The results also indicate that intellectual culture is given higher value that commercial culture, hence the values expressed can be assigned to the dimension constructed from the intellectual pole. / Uppsatsnivå: D

Vid en olycka eller då någon blir allvarligt sjuk är det idag naturligt att ambulans tidigt tillkallas för att förmedla hjälp. Den som är uppenbart drabbad, det vill säga den skadade, får givetvis i första hand hjälp och behandling. I denna studie riktas dock fokus mot dem som står kring patienten och som också kan räknas som drabbade, nämligen de närstående, som kan vara i kris. Inom ambulansverksamheten runt om i landet finns det personer som, av kollegor, anses vara skickliga på att möta just närstående i kris. Syftet med denna studie är därför att beskriva hur ambulanspersonal möter närstående i kris för att skapa det goda mötet.Genom att göra sex intervjuer undersöktes hur dessa skickliga personer gör när de möter närstående i kris. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visade att när informanterna möter närstående i kris börjar de med att ta en tydlig kontakt med de närstående. De är tydliga i sin information och informerar kontinuerligt om vad som hänt och kommer att hända med patienten. De är också lyhörda för de närståendes behov och anpassar sig efter situationen. Informanterna lämnar möjlighet för de närstående att senare få stödsamtal. Informanterna är medvetna om sin unika möjlighet att ge stöd då de varit på hämtplatsen och där kunnat ta in intryck som personal inne på sjukhuset omöjligt kan ha tagit del av.Informanterna menar att det viktigaste i ett gott möte med närstående är att bara finnas där, utan att göra något speciellt. Men resultatet visar också att informanterna har ett stort intresse för ämnet och tycker det är viktigt. De värnar om att de närstående verkligen får den hjälp de behöver. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

The purpose of this study is to examine the view of Swedish language teachers on the role of fiction and of school libraries within the compulsory school’s teaching of Swedish of form 6-9. The questions to be answered are:• What part do Swedish language teachers (hereafter called teachers) think fiction is playing regarding the pupils inclination to read and reading promotion?• What is the attitude of teachers regarding the function of fiction in the Swedish subject?• What do teachers consider being the role of the school library in education, and can this be related to the local school library resources?To answer the questions a questionnaire was sent out to thirty-five teachers. Four qualitative interviews were also carried out among the fourteen teachers that answered the questionnaire. The empirical material has been analyzed with the use of the following theoretical models: A. Chamber’s The Reading Circle; models of understanding the Swedish subject by L-G Malmgren and S. Thorson, and D. Loertscher’s taxonomy of school libraries, modified by L. Limberg. Within the study we have found that the teachers imply that reading promotion is important, in spite of this we found an instrumental view on the reading of fiction. The main views on the role of fiction were that fiction partly serves as a means for practice in Swedish, partly as a means for the pupil’s self-identification. We also found that only a few school libraries function as a pedagogical resource in a problem-based teaching, and that it was mostly teachers in schools where the library did have this function, that fully understood its meaning.

No description available.

I mötet med patienter möter sjuksköterskan även anhöriga. En del anhöriga har valt att själva vårda sin sjuka närstående. Idag har det återigen blivit vanligt att anhöriga vårdar sjuka närstående i det egna hemmet. Syftet med denna studie är att belysa vuxna anhörigvårdares upplevelser av att ge palliativ vård till svårt sjuka vuxna närstående i det egna hemmet. Nio kvalitativa studier har bearbetats med inspiration från en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har givit fem huvudkategorier och tolv underkategorier; Att verkställa en önskan; gottgörelse, ett givet löfte och brist på vårdalternativ. Att möta en ny vardag; förändrad relation, förändrad identitet och förändrad livsstil. Att riskera sin hälsa; rädslor, sorg och ohälsa. Att se en framtid; att gå vidare. Att ha vårdkontakt; vårdpersonal i det egna hemmet och information och stöd från vårdpersonal. Resultatet visar att anhörigvårdarna inte känner sig sedda och att deras roll som anhörigvårdare inte bekräftas av vårdpersonalen. Det framkom även att anhörigvårdarnas hälsa riskeras i den nya rollen som anhörigvårdare. Dessutom finns en stor önskan efter kommunikation och stöd från vårdpersonalen som inte alltid uppfylls. Litteraturstudien ger en inblick i anhörigvårdarnas situation genom att undersöka deras upplevelser. Författarna hoppas att med denna studie väcka intresse för fortsatta studier av anhörigvårdare, både under vårdtiden och även efter den sjuke närståendes död.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att vinna kunskap om hur pedagoger i förskolan uppfattar relationsskapande med barn och om det i en tid då förskolans kunskapsuppdrag förstärks i deras beskrivningar finns uttryck för den relationella kvalitet som Martin Buber beskriver som det mellanmänskliga. Bubers dialogfilosofi och hans begrepp Jag och Du, Jag och Det, det sociala och det mellanmänskliga utgör studiens teoretiska ramverk. Det empiriska materialet har inhämtats genom semistrukturerade personliga intervjuer med fyra pedagoger och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att pedagoger uppfattar relationsskapande som grundläggande för att lära känna barnen och för att skapa trygghet och trivsel. I pedagogernas beskrivningar finns uttryck för att relationsskapande med barnen syftar till att barnen ska utvecklas både som människor och som lärande individer. I deras explicita tal om syftet med relationsskapande är dock relationsskapande som förutsättning för lärande det mest framträdande. Vidare visar resultatet att pedagogerna organiserar och planerar för att möta varje barn och kan tolkas skapa förutsättningar för mellanmänskliga möten när de är närvarande med barnen, när de tar barnen på allvar och när de stödjer barnen att vara och bli sig själva. Utifrån empirin kan det mellanmänskliga tolkas framträda som ordlösa ögonblick av samförstånd mellan pedagoger och barn i förskolans vardagliga praktik.

Den här studien syftar till att undersöka hur barn i förskolan självständigt har tillgång till pedagogiskt material och hur förskollärare resonerar kring detta. I vår undersökning har vi observerat placering och tillgänglighet av pennor, lim, saxar, pärlor, lego, byggklossar, pussel, spel och böcker i miljön på fem förskolor. Genom att observera miljön och intervjua en förskollärare från varje besökt förskola har vi fått en inblick i hur det kan se ut i arbetet med den fysiska miljön inne på avdelningarna. Många förskollärare i undersökningsgruppen hade på sin avdelning det mesta av materialet tillgängligt på barnens nivå och några i gruppen förvarade mycket av det pedagogiska materialet på högre hyllor och i stängda skåp. Resultatet i studien visar att de faktorer som avgjorde det pedagogiska materialets tillgänglighet var barnens ålder eller hur långt de hade kommit i sitt lärande. De intervjuade förskollärarna påpekade även att säkerhetsfrågan var avgörande för vilket pedagogiskt material som fanns tillgängligt för barnen. I vår avslutande reflektion lyfter vi tankar och funderingar som uppstod under undersökningen och vad som skulle kunna forskas vidare om i ämnet.