Det politiska engagemanget i det civila samhället har under de senaste årtiondena genomgått en förändringsprocess i sitt uttryckssätt. Främst genom ett minskat intresse för det klassiska partipolitiska engagemanget, som istället har utvecklats mot ett individuellt och livsstilsanpassat sätt att påverka, förändra och agera i det civila samhället. Detta är en utveckling som tydligt kan illustreras av ungdomar och deras dominerande och växande engagemang i en ny typ av sociala rörelser i det civila samhället. Dessa sociala rörelser innehar en global karaktär och dess arbete präglas av olika typer av aktionsformer för att få fram just sitt budskap till de parlamentariska politikerna gällande krav på snabb politisk handling inom just deras intresseområde. Det som fångade mitt intresse var att försöka få en bild av ungdomarnas attityder och åsikter kring denna politiska förändringsprocess. Syftet med denna uppsats är således att undersöka ungdomars attityder och åsikter gällande detta individualiserade och livsstilsanpassade sätt att påverka i samhället och engagera sig ’politiskt’ genom så kallade nya sociala rörelser. Utgångspunkten för studien är en deduktiv ansats i form av att studiens framställda empiriska material prövas mot en allmänteoretisk bakgrund bestående av de betydelsefulla teoretiska idéerna inom det berörda fältet med fokus på samhällsteoretikerna Anthony Giddens, Ulrich Becks, Alberto Melucci och Håkan Thörn. Det empiriska materialet i studien bygger på en genomförd kvantitativ enkätundersökning av gymnasieungdomar, för att genom detta resultat kunna utröna ungdomars attityder och åsikter gällande det individualiserade och livsstilsanpassade sättet att påverka i samhället och engagera sig politiskt genom så kallade nya sociala rörelser. Generellt pekar studiens resultat på att ungdomarnas attityd till stora delar kan anses vara förenlig med ett individualiserat och livsstilsanpassat sätt att påverka politiskt i samhället, genom att ungdomarna anser att individens vardagliga handlingar, att inneha en åsikt och visa handlingskraft, är politiskt viktigt för individen själv. Attityderna pekar också på att man till stora delar har en samsyn med de nya sociala rörelsernas globala synsätt gällande olika problemoch frågeområden i samhället, som exempelvis miljöfrågor. Men däremot är det en liten grupp som kan tänka sig att direkt engagera sig och fullt ut sympatisera med deras olika vägar för politisk handling. Av hela studien kan man dra slutsatsen att de flesta ungdomarnas attityder gällande politiskt engagemang snarare befinner sig i ett gränsland mellan ett klassiskt partipolitiskt och ett som kan jämställas med de nya sociala rörelserna. Detta kan symboliseras genom att intresset för att kunna tänka sig att aktivt engagera sig klassikt partipolitiskt eller att kunna tänka sig att aktivt engagera sig de nya sociala rörelserna, är gällande båda tämligen lågt.

Sammanfattning Ökade pensionsavgångar bland 40-talister och färre yrkesverksamma 70 – och 80 – talister medför att företagen tvingas konkurrera om arbetskraften. Traineeprogram utgör ett sätt för företagen att locka till sig unga, kompetenta medarbetare. Efter programmets slut hamnar traineerna ute i organisationen tillsammans med arbetstagare med en traditionell anställning. Vi är intresserade av att studera om det går att urskilja några skillnader mellan parterna och ovan fört resonemang har mynnat ut i följande problemformulering: Vilka skillnader går det att urskilja mellan traineeanställda och traditionellt anställda samt hur påverkar dessa karriären?   Syftet med studien har delats in i fyra mindre delsyften: Kartlägga egenskaper som karaktäriserar traineer och traditionellt anställda. Undersöka skillnader i förväntningar mellan traineer och traditionellt anställda. Redogöra för arbetstagarnas drivkrafter i arbetslivet. Påvisa eventuella skillnader i karriär – och löneutveckling mellan traineer och traditionellt anställda.   Vi inledde studien med ett deduktivt angreppssätt och följde riktlinjerna för datainsamling vilket innebar att vi först konstruerade den teoretiska referensramen innan intervjuguiden utformades. Vi genomförde sammanlagt åtta semistrukturerade telefonintervjuer samt en semistrukturerad personlig intervju. I denna uppsats har vi nyttjat en hermeneutisk kunskapssyn samt valt att arbeta utifrån ett arbetstagarperspektiv eftersom vår avsikt är att studera vilka skillnader det går att urskilja mellan en person med en traineebakgrund i jämförelse med en person med en traditionell anställning. Efter några genomföra intervjuer samt i samband med analysarbetet, kompletterade vi teorikapitlet med motivations – och lojalitetsteorier. Vi har därmed gått från ett deduktivt synsätt till ett abduktivt angreppssättet. Den teoretiska referensramen bygger nu på teoretiska resonemang om kompetens, kompetensutveckling, motivation, lojalitet och det psykologiska kontraktet. Vi har valt en kvalitativ forskningsansats eftersom vi är intresserade av att tolka och förstå olikheterna.   Resultatet av studien visar att traineedeltagarna utgörs av målmedvetna individer som är stark motiverade och har en stor drivkraft. Dessa egenskaper förvärvade personerna innan ansökningsfasen till skillnad från de traditionellt anställda som istället tenderar att bli mer motiverade i takt med att de exempelvis tilldelas nya arbetsuppgifter. Gällande förväntningar kunde skillnad bland annat urskiljas i samband med tilldelande av nya tjänster. Traditionellt anställda hade låga eller inga förväntningar alls, till skillnad från traineerna som hade klara och tydligt utarbetade förväntningar. Att få bidra med något unikt samt att få visa sig duktig är något som traditionellt anställda värdesätter medan traineer motiveras av arbetsuppgifter som bland annat bidrar till individuell utveckling. Studien visar att traineerna har en procentuellt högre utveckling på lönenivån än de traditionellt anställda. Traineerna har kunnat förvärva en högre löneutvecklingsnivå än de traditionellt anställda genom att byta arbetsuppgifter mer regelbundet. Traineeprogrammen har öppnat vägar för denna möjlighet, vilket resulterat i en god karriärsutveckling för traineedeltagarna.

Bakgrund: Varningsklockor ringer från alla håll och kanter att välfärdssystemen står inför en utmaning. Det uppstår en svårlöst ekvation då det finns ett gap mellan utbud och efterfrågan, samtidigt som välfärdssystemens värderingar måste upprätthållas. Denna problematik brukar benämnas ”det långsiktiga finansieringsproblemet”. Detta problem kan definieras som ett problem där efterfrågan på välfärdstjänster överstiger utbudet. I regel borde resurserna utvecklas i samma takt som demografins utveckling, men detta finns det inget empiriskt stöd för. Istället har utvecklingen påvisat att kostnaderna har ökat i förhållande till demografin. Detta beror bland annat på att det materiella välståndet ökar efterfrågan ytterligare. Trots detta har demografin hamnat i fokus i debatten om det långsiktiga finansieringsproblemet. Syfte: Syftet är att analysera den offentliga sektorns långsiktiga finansieringsproblem genom att undersöka sambandet mellan kostnader, prestationer och demografiska behov samt diskutera om det finns andra faktorer som påverkar. Metod: Uppsatsens metod är tudelad, där ena delen består av en materialinhämtning och den andra delen består av statistisk bearbetning av datamaterial. Slutsats: Välfärdstjänsternas kostnadsökningar kan endast till viss del förklaras med demografiska behov och prestationer som förklaringsvariabler. Modellerna måste därför kompletteras av ytterligare faktorer. De demografiska behoven kan därmed anses som den lägsta nivå vad gäller krav på kostnaderna. Utöver denna nivå tillkommer andra faktorer som ökar kostnaderna ytterligare. Andra faktorer som påverkar kostnaderna är teknologisk utveckling, internationalisering, politiska ambitioner, samhällsförändringar och omvärldsmedvetenhet. Faktorerna ökar välfärdstjänsternas kostnader genom att de ökar efterfrågan på tjänsterna, vilket kräver ökade resurser, som i sin tur ökar kostnaderna. De framtida prognoserna påvisar att trenden för de demografiska behoven fortsätter och kostnaderna kommer att öka ännu mer. Detta gör att Sverige ställs inför ett antal framtida utmaningar.

Jobbskatteavdraget första del infördes 1 januari 2007 med syfte att öka det totala arbetsutbudet i Sverige. Huruvida denna målsättning har realiserats eller inte är dock inte lika självklart varför jag i denna uppsats har valt att undersöka reformens effekt. Underbyggt av en grundläggande arbetsutbudsteori har jag utifrån statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) utfört en deskriptiv analys av hur den extensiva respektive intensiva marginalen har påverkats. Mina resultat tyder på att en förändring har skett på båda dessa marginaler under 2007 jämfört med 2006 vilket skulle tala för att jobbskatteavdraget har haft viss effekt på det totala arbetsutbudet i Sverige.

Studien undersöker det sublima i Stanley Kubricks rymdepos från 1968. Främst behandlas den estetiska dimensionen av begreppet men av stort intresse är också huruvida filmmediet rymmer en mediespecifik sublimitet. Fyra tänkare ligger till grund för förståelsen av begreppet så som det formuleras i den teoretiska inledningen av uppsatsen – Longinos, Edmund Burke, Immanuel Kant samt Jean-François Lyotard och varje tänkare erbjuder en unik förståelse av begreppet. Detta ger ett mångfacetterat begrepp som kommer att prägla det metodologiska förfarandet. De olika teoretiska uppfattningarna av begreppet låter sig delas in i en dikotomi om implicit respektive explicit sublimitet, och denna uppdelning ligger sedermera till grund för uppsatsens disposition: I det första analyskapitlet behandlas filmens övergripande struktur. Utifrån neoformalismens begrepp om fabel och sujett, proairetisk och hermeneutisk linje belyses filmens episodiska uppbyggnad och kausalitetens betydelse för det sublima, hur det sublima kommer till uttryck i relationen mellan händelser och representationen av dessa händelser. I analysens andra del fokuseras den explicita sublimiteten och det sublima som rumslig tilldragelse. I analysens tredje del behandlas det sublima som frambragt genom implicita medel, den utomrumsliga sublimiteten och de temporala implikationer som följer av denna. Ur filmvetenskaplig kanon beaktas i uppsatsen dessutom Gilles Deleuze och Jean Epsteins filmiska filosofier varpå det blir tydligt att dessa rymmer sublima implikationer. Rörelsebilden och tidsbilden borgar för olika slags sublimiteter och nytt ljus faller över fotogeniet då det problematiseras utifrån Kants tankar om smakomdömet.

Den här uppsatsen ska främst ses om en fältbeskrivning av en del av den svenska modebloggosfären som de senaste åren har etablerat sig som en ny aktör i rapporteringen kring mode. Vad betyder detta för modejournalistiken och kan man se modebloggandet som en ny karriärväg in till modejournalistiken? Med hjälp av Pierre Bourdieu och Erving Goffman teorier om kapital och personliga fasader vill jag påvisa hur modejournalistiken och modebloggandet skiljer sig ifrån- och liknar varandra samt hur förflyttningarna inom modebloggosfären ter sig.

Den säkerhetspolitiska debatten har under de senaste åren tillvaratagit ett bredare perspektiv av hot och risker. Undersökningen tar sin utgångspunkt i frågan om i vilken utsträckning detta kommit till uttryck i svenska försvarspropositioner?   Undersökningen kartlägger likheter och skillnader i tre försvarspropositioners uttryck av hot och säkerhet relaterat till det vidgade säkerhetsbegreppet under perioden 1982-2009. Vid kartläggningen undersöker jag med hjälp av Barry Buzan m.fl. analysramverk för det vidgade säkerhetsbegreppet vilka säkerhetspolitiska värden som uttrycktes vara viktiga att säkerställa. Undersökningen kartlägger även hotbilderna som uppfattades mot dessa värden och inom vilka arenor deras säkerhet bedömdes kunna säkerställas. Analysen påvisar olikheter i de tre försvarspropositionernas säkerhetspolitiska uttryck. 1982 års försvarsproposition fokuserar på nationella säkerhetspolitiska värden som säkerställdes inom totalförsvarets ram. De följande försvarspropositionerna indikerar en förändring till förmån för regionala värden och gemensam säkerhet. Analysen påvisar även en radikal förändring av de uppfattade hotbildernas karaktär. / The recent security policy debate has included a broader view of threats and risks. This study is based on the question of to what extent this was reflected in the Swedish defence bills? This study aims to identify similarities and differences regarding expressions of threat and security related to the broader concept of security in three defence bills over the period of 1982-2009. By use of the analytical framework of Mr Barry Buzan, I aim to make a survey of the expressed values of security, their perceived threats and the arenas in which their security were to be guaranteed. The analysis indicates diversities regarding security policy expressions. The defence bill of 1982 focuses on national values, safeguarded within the framework of Total Defence. The following defence bills indicate a change in the perceived nature of the threats and in favour of regional values and common security.

Nous présentons dans ce manuscrit un dispositif optique combinant l'holographie digitale et la microscopie en champ noir dans le but de suivre en trois dimensions des nanoparticules d'or en mouvement dans des fluides transparents ou des milieux biologiques. Ce montage permet à partir d'un seul hologramme de localiser simultanément plusieurs particules en mouvement dans un volume épais, avec une précision de localisation indépendante de la positions des particules. Nous rappelons tout d'abord le principe de l'holographie et nous dresserons un état de l'art des techniques de suivi 3D existantes utilisant l'holographie digitale. Nous expliquons pourquoi l'utilisation d'une illumination en champ noir est nécessaire à l'observation de nanoparticules, étant donné leur très faible section efficace de diffusion. Ensuite, nous décrivons le dispositif mis en place ainsi que le logiciel développé pour la reconstruction des hologrammes numériques en temps réel. Enfin, nous présentons les résultats expérimentaux obtenus sur des particules en mouvement brownien ainsi que des résultats préliminaires de localisation de nanoparticules injectées dans des cellules vivantes.

Studiens syfte är att undersöka det berättelsebara i förskolebarns lärprocesser i språkande, läsande och skrivande. Adriana Cavareros teorier om relationerande narrationer används tillsammans med pedagogisk dokumentation. Genom textanalys av pedagogisk dokumentation kring barns arbete med namn, gavs möjlighet att pröva hur barn utforskar språkets innehåll utifrån det som överraskar och ifrågasätter konventioner och hur detta ofta sker genom relationerande berättelser. Studien visar potentialen i att lyssna efter det oväntade som barnen ger uttryck för och haka i detta för att bygga ut eller skapa ny kunskap. Pedagogisk dokumentation blir en mötesplats för olika erfarenheter och uttryck i samhället där barnen får möjlighet att fortsätta undersökandet i nya kontexter och konstellationer. Barnen i studien undersöker språkets unika uttryck och vad språket kan göra. Detta genererar behovet att undersöka traditionella konventioners gränser, där vem som skriver får betydelse för vad som skrivs. Definitionen av språk blir mångfaldig och genererar nya frågor kring hur verbalt språk, skriftspråk, symbolspråk och bildspråk kan ge uttryck för olika innehåll när de står i relation till varandra. Om pedagoger använder pedagogisk dokumentation som en mötesplats där alla bidrar med olikhet kring gemensamma frågor ges möjlighet att kombinera det visuella språket och berättandet, till att härbärgera mångfacetterade förståelser och diskussioner.

No description available.