<p>Avsikten med denna studie har varit att diskutera möjligheter och få en fördjupad kunskap kring hur gymnasielärares förhållningssätt till det vidgade textbegreppet och bilder som språk- och kommunikationsverktyg kan se ut, samt hur deras användande av, och arbete med, bilder i undervisningen kan gestalta sig. Empiri har samlats in med hjälp av ett digitalt frågeformulär som skickats via e-post till ämneslärare, dock ej bild- eller medielärare, på 22 olika gymnasieskolor i Skåne län.</p><p>Som bakgrund till den empiriska undersökningen har relevanta teorier och begrepp, såsom det vidgade textbegreppet, bildsemiotik, kommunikation, mediering och estetiska läroprocesser, behandlats. Undersökningen behandlar även studiens relation och kopplingar till styrdokumenten.</p><p>Studien visar på en positiv syn hos de medverkande gymnasielärarna gentemot bildanvändande i undervisningen och på vilka möjligheter och hinder gymnasielärarna ser med ett medvetet användande av bilder i undervisningen. Vi har funnit att ett arbetssätt präglat av det vidgade textbegreppet skulle kunna bidra till en undervisning där eleverna har en större möjlighet att nå de mål som är uppsatta i läro- och kursplanerna, vilket skulle rusta dem för framtiden och det samhälls- och arbetsliv de inom kort ska möta och bli aktiva deltagande medlemmar av.</p>

En studie av föreställningar om det gudomliga inom ekofeministisk teologi. Uppsatsen behandlar teologerna Rosemary Radford Ruether, Carol Christ och Sallie McFague. Frågeställningen besvaras med hjälp av en innehållslig idéanalys bestående av två analysfrågor med en rad följdfrågor. Den första analysfrågan söker hur det gudomliga förstås hos de olika teologerna, följdfrågorna behandlar begreppen immanens-transcendens, teism-panteism-panenteism samt könsroller. Den andra analysfrågan söker vilken relation mellan det gudomliga och skapelsen som beskrivs, följdfrågorna söker om relationen är intern eller extern, om det är en personlig eller opersonlig gudomlighet samt om människan har något särskilt ansvar inför det gudomliga.

Den fria scenkonsten är idag en etablerad del av Stockholms kulturliv och har sina rötter i de fria grupper som växte fram under 1970-talet som en protest mot de statliga institutionerna som dominerade kulturfältet. Fria scenkonstgrupper producerar idag en mängd föreställning och är alltid till viss del statligt finansierade. Uppsatsens övergripande syfte är att belysa hur åtta fria grupper som intervjuats förhåller sig till att bedriva konstnärlig verksamhet utifrån knappa resurser. Särskilt intresse ägnas åt vilken betydelse Kulturrådets verksamhetsbidrag har för gruppernas ekonomiska stabilitet. Genom Resource Dependence Theory, institutionell teori och Bourdieus begrepp fält och kapital, beskrivs hur gruppernas beroende av olika resurser och kapital ser ut. Det framgår att Kulturrådets verksamhetsbidrag är avgörande för samtliga grupper överlevnad samt att svårigheter i att kontrollera den tillgången uppstår i relationen till Kulturrådets referensgrupp. Resursalternativen till verksamhetsbidraget är begränsade och eftersom olika bidragsgivare har skilda bedömningsvillkor skapas en miljö med motstridiga krav som gör det svårt för grupperna att uppnå full finansiering i verksamheten. Även de prioriteringar som grupperna tvingas göra när resurserna är knappa begränsar deras möjlighet att bedriva sin verksamhet under rimliga villkor. Särskild påverkan går att se på förmågan att planera långsiktigt och på arbetsmiljö och hälsa. Risken finns även att gruppernas möjlighet till långsiktig konstnärlig utveckling hämmas. Gruppernas syn på strategier och anpassningar för att påverka sin ekonomiska situation skilde sig åt. Vi såg ett mönster i att de grupper som har medvetna strategier och använder ett mer ekonomiserat språk, också är de som har en uppåtgående kurva i beviljandegraden från Kulturrådet. En tendens som sätts i relation till den utveckling som kallas för kulturens ekonomisering, där offentligt stödda organisationer mer och mer förväntas drivas som företag. Grupperna uttryckte ett behov av en tydligare kommunikation mellan bidragsgivare och bidragstagare, möjligen genom en kontraktsstyrd relation där förväntningar och krav tydligt formuleras. Detta skulle möjligtvis kunna vara ett sätt att förhindra att konstnärernas kreativa begär utnyttjas i form av oavlönat arbete under orimliga villkor.

The overall aim of this thesis is to explore how the art of dance for the youngest children can be understood as a Children´s Culture phenomenon. The empirical data mainly consists of observations of the project GO BEBIS! and the dance performances Ah hallo bebis and Prassel. In addition, the study includes a dance analysis of the performances and a text analysis of advertising and reviews of the performances. The view of the child is discussed from childhood sociological, phenomenological and aesthetic performative perspectives. The texts present a view of a curious, calm and creative child and the dance analysis shows that recognition from the child’s life-world, mixed strategies of focus and a still and quiet form is recurrent in the performances. Focus (both visual, bodily and spatial) is used to control the child’s attention and it is likely that the choice of movement can inhabit the child and affect the experience. In the observations it is clear that the dancers and the audiences have a bodily dialogue that could be understood as a never ending feedback loop. However, co-presence or the way of turning to the other is crucial for a successful feedback loop to occur. The dancers’ staging strategies affect the co-presence and if it is supported by a general view of the child that doesn´t comprehend with the actual child in front of them, the feedback loop can fail. For example, the study argues that children´s lively movements can be understood as strong contributions which, if not comprehensive with the ideal image of the child, may pose a threat to the performer and the performance. The adult´s bodily advantage can then be used as a way to regain control over the situation. The adult can lift the child, stand up so that the child can´t reach or verbally control the child’s attention. The result shows that how the dancers and accompanied adults handle the child’s contribution can be affected by the view of the child, theatre-norms, the child’s rhythm, the staging of the performances, instructions, the dancers’ strategy and the accompanied adults’ wishes.

In this essay I reflect on what makes a good preschool teacher today. I discuss the importance of education, the importance of experience and practical knowledge, but also the importance of capacity for self-reflection and listening. I bring up examples from my workplace, where some think more about their limitations than on what and how much they actually can. Others are more satisfied by what they can and see less of their limits. Some are also lack of the will to see differently and to do changes. We also have different perceptions of the norms and values enshrined in our childhood. What we're from, our various social, cultural and an ethnic background also plays a role in the understanding and the interpretations we make in various situations. I discuss the teacher as a profession and the importance of education, that it is not enough only with experience, it needs to be supplemented with educational and theoretical knowledge to assess, identify, weigh and deliberate well to act as needed in the present moment. Teacher is about to be. Being a good teacher in practice, have practical knowledge. I also discuss the importance of self-reflection. Without the mirror it is only a mirror image without a reflective approach. The good teacher, the more I think, the more I realize that there is no simple answer.

Att leva med en neurologiskt progressiv sjukdom som Parkinsons sjukdom påverkar den upplevda livskvaliteten negativt. Om vårdpersonalen får en ökad kunskap om depression, sväljsvårigheter samt rörelseförmågan som kan påverka livskvaliteten vid Parkinsons sjukdom, kan det bidra till en ökad upplevd livskvalitet hos patienten. Livskvalitet innebär ett mått på livsvärden av olika slag, inte enbart de mått som kan mätas i pengar. Syftet var att belysa hur den upplevda livskvaliteten påverkas av olika symtom samt hur livskvaliteten påverkar vardagsaktiviteter hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden var en litteraturstudie där tolv kvantitativa vetenskapliga artiklar bearbetades och sammanställdes i ett resultat. I två av resultatartiklarna framkom att depression var vanligare bland kvinnor än män. Det framkom hur träning bidrog med muskelstyrka vilket ledde till positiva effekter för den upplevda livskvaliteten. Patienter med Parkinsons sjukdom får en försämrad rörelseförmåga vilket visade sig ha en negativ påverkan för det sociala livet och den upplevda livskvaliteten. Fortsatt forskning inom området livskvalitet hos patienter med Parkinsons sjukdom behövs. Kvalitativa studier är önskvärda för att kunna förbättra omvårdnaden, få ökad kunskap och förståelse för patienternas upplevelse.

No description available.

Sweden is traditionally one of the European countries with the highest number of asylum seekers. The Migration Board is the authority responsible for investigation of asylum cases. Moreover it is responsible for taking care of refugees while they await their decision. The refugees come in contact also with other actors within the Swedish society. Considering the refugees’ difficult situation, it is important that they are received in a dignified manner and met with kind treatment. Is our society good at doing so? This is the object of investigation in this study. It answers the following questions: i) What do refugees need in order to cope with all the difficulties related to being a refugee? ii) In the refugees’ own opinion, what kind of help and support does the Swedish society offer them? iii) In the refugees’ opinion, what effect do the society’s actions have? The study makes use of a theory about the refugee crisis with its development through losses in different categories. In order to answer the research questions eight asylum seekers, living in a camp in Sweden, were interviewed. The result of analyses showed that the participants’ opinions about the Swedish society were generally positive despite having mostly bad experiences with the clerks at the Migration Board. The Swedes acted, in the refugees’ opinion, as kind people, willing to help. They seemed to sympathize with refugees and understand their situation. The result of the study agrees with former research and theories about the refugee crisis. Swedish lessons were the most effective aid from the society. The residence permit was the most desired help which the refugees wanted to have from the Swedish society.

Syftet med studien var att öka kunskapen och förståelsen för äldres sociala behov i den tredje åldern för de som besöker träffpunktsverksamheten. För att genomföra studien har en kvalitativ intervjumetod används med fyra seniorer samt två träffpunktsledare. Detta för att få bådas perspektiv på vad ett gott åldrande innebär, men fokus har legat på seniorerna. Studien utgick ifrån två teorier, den sociala nätverksteorin och aktivitetsteorin. Dessa två är huvudteorier. I förhållande till dessa har gerotranscendensteorin används då den motsäger vad de två ovannämnda teorierna pekar på. Studiens empiriska data har analyserats efter den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av studien visade att ett aktivt liv är av stor vikt för seniorerna som besöker träffpunktsverksamheten. Studien visade även att träffpunktsledarnas engagemang och motivation bidrar till att seniorerna upplever att de har ett inflytande i träffpunktsverksamheten. Seniorerna menade att känslan av delaktighet bottnar i den goda relation som de har till träffpunktsledaren.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad som definierar det goda reportaget. Detta har gjorts genom kvalitativ textanalys av elva stycken reportage. Reportagen är de reportage för tryckt media som har blivit nominerade eller vunnit Stora journalistprisets kategori ”Årets berättare” mellan åren 2002-2012. Anledningen till att utgångspunkten varit just Stora journalistpriset är att det är vad branschen definierar som god journalistik. Frågeställningen i undersökningen har varit: Går det att hitta gemensamma nämnare i reportagen med avseende på: • Berättartekniska metoder och användningen av reporterrösten • Retoriska och dramaturgiska grepp • Graden av dramaturgi, hur väl följer reportaget en dramaturgisk kurva • Ämnets aktualitet. Utifrån frågeställningen och litteratur har sedan en, för studiens syfte passande, analysmodell utformats som sedan applicerats på reportagen. Resultaten av undersökningen visar att det goda reportaget definieras av en synlig reporterröst, användning av hela eller delar av den klassiska dramaturgiska modellen och att ämnet inte verkar ha någon större betydelse. Det viktigaste är att reportaget på något sätt berör eller väcker känslor hos läsaren.