Denna uppsats behandlar det fria kulturlivets förutsättningar i den postindustriella staden. Studiens syfte är att undersöka det fria kulturlivets rumsliga förutsättningar att bedriva kulturverksamhet i svenska städer idag. Detta har undersökts genom en fallstudie av Göteborgs Stad med fastigheten Sockerbruket i stadsdelen Majorna som exempel. Fallstudien har skett i två led, dels genom en dokumentanalys av Göteborgs stads budget, kulturplanen och det kommunala bostadsbolaget Higabs styrdokument för att titta på hur begreppet kultur och det fria kulturlivet adresseras i de olika styrdokumenten, dels genom intervjuer med fria kulturaktörer, kommunala politiker och tjänstemän vid Göteborgs stad och Higab. Resultatet visar att Göteborgs stads uttryckliga vilja att skapa goda villkor för det fria kulturlivet, där kulturutövarnas oberoende ställning ska främjas, är ett spel för galleriet. Det finns tydliga brister när det kommer till att skapa förutsättningar för att det fria kulturlivet långsiktigt ska kunna bedriva verksamhet i centrala Göteborg. Genom studien framkommer det att kultur som egenvärde får allt lägre prioritet i stadsrummet samt att den politiska viljan att inkludera och prioritera rum för fria kulturaktörer är låg – vilket tyder på en situativ politik. Detta bottnar i en social acceleration av stadsrummet, som drivs på av neoliberala ideal, där kulturverksamhet konkurreras ut i strävan att generera mer vinst genom den verksamhet som bedrivs i stadsrummet. Detta gör att det fria kulturlivet får en sårbar plats i staden.

Det fria skolvalet infördes år 1992 för att möjliggöra en social förflyttning i grundskolan. Reformen syftade till att föräldrarnas socioekonomiska samt etniska bakgrund inte skulle påverka elevers betyg. Ett flertal studier visar tydliga tendenser på att det fria skolvalet har resulterat i det motsatta då elevsammansättningen med tiden blivit allt mer homogen samt att betygen har försämrats.   Syftet med denna studie är att undersöka hur elevsammansättningen samt betyg, utifrån etnisk samt socioekonomisk bakgrund, påverkats på Frödingskolan i Karlstad kommun sedan det fria skolvalet infördes. Studien utgår från kvantitativ statistisk mellan läsåren 2005/2006 samt 2016/2017. Statistiken är hämtad från databasen Siris, Skolverkets internetbaserade resultat- och kvalitetinformationssystem. Insamlade data har bearbetats och redovisas genom stapeldiagram för att sedan analyseras med hjälp av teorier som White flight och White avoidance, Micromotives and Macrobehavior samt Bourdieus teori som behandlar utbildningskapital.   Resultatet visar att elevsammansättningen utifrån etnisk bakgrund har förändrats på Frödingskolan genom att andelen elever med svensk bakgrund har minskat markant i jämförelse med elever av annan etnisk bakgrund. Resultatet visar således att det inte har skett en förändring i elevsammansättningen utifrån socioekonomisk bakgrund då elever vars föräldrar har en för-och gymnasial utbildning eller eftergymnasial utbildning har minskat i ungefär lika stor omfattning. Resultatet tyder på en etnisk segregation, då elevsammansättningen enbart förändrades utifrån etnisk bakgrund. Betygen har, till skillnad från vad tidigare forskning visat, förbättrats i majoriteten av kategorier.

Denna uppsats är en studie av olika teorier om vad som utgör ett skönlitterärt verk och vad läsningen av det skönlitterära verket har för inverkan på människan och samhället. I uppsatsen tolkas, sammanställs och jämförs teorierna i syfte att se om det finns skäl att ta hänsyn till vilken skönlitteratur som ska användas i litteraturundervisningen för att uppnå läroplanens mål. Resultatet av studien visar att de olika teorierna är överens om att det finns skönlitterära verk som kan ha en utvecklande inverkan på både människan och samhället. Studien visar även att all skönlitteratur inte lämpar sig för att kunna uppfylla de mål som läroplanen menar att skönlitteraturen ska bidra till att uppfylla. De skönlitterära verk som lämpar sig för att uppfylla läroplanens mål stämmer överens med den skönlitteratur som de olika teorierna anser ha en utvecklande inverkan på människan och samhället.

Uppsatsen studerar föreställningar om det förflutna i den kommunala stadsplaneringen av stadsdelen Bredäng i Stockholm genom ett diskursteoretiskt perspektiv. Stadsplaneringen syftar till att skapa förändringar i stadsrummet. Uppsatsen studerar hur föreställningar om det förflutna artikuleras i samband med planerade förändringar. Uppsatsen frågar sig hur artikulationer om det förflutna artikuleras, till vilken betydelse artikulationerna fixerar föreställningar om det förförflutna och hur det förflutna förhåller sig till de övriga två tidskategorierna samtid och framtid. Uppsatsen anknyter till historiefilosofiska perspektiv som formulerats av Jörn Rüsen och Reinhart Koselleck. Analysmodellen har en diskursteoretiskt grund med utgångspunkt i Chantal Mouffes och Ernesto Laclaus teorivärld. Uppsatsen visar att det förflutna generellt beskrivs som en förutsättning för stadsplanering och att föreställning om det förflutna kan sammanfattas till två separata tidspassager. Den första är för tiden kring 1960- och 1970-talet som knyter an till nodalpunkterna miljonprogrammet och modernism. Den andra tidspassagen är för tiden före 1960 och är mer otydlig i sin tids- och platsbestämmelse. Tiden före 1960 knyts till tecknet jordbrukslandskapet och olika gårdsnamn. Tiden kring 1960- och 1970-talet är något otydlig och det i flera fall en glidning mellan det förflutna och samtiden kring artikulationerna för denna tid. Tiden innan 1960 är däremot mer solid som förfluten tid, även om denna tid i sig självt inte är särskilt avgränsad utan närmast kan beskrivas som alltid tid innan år 1960. Uppsatsen föreslår att materialet bygger upp det förflutna som en meningskonstruktion som svarar mot upplevelsen av problem i samtiden. På det viset finns ett tydligt förhållande mellan det förflutna och samtiden. Denna meningskonstruktion har en viss tendens av att vara ett sätt att framhålla och förbereda för förändring.

This research- survey concerns multimodality and how multimodality can be used in Swedish curriculum to facilitate students in their writing process. The survey focuses on detailed and nuanced writing which are coarse goals for both Swedish- and Arts curriculum. The survey is implemented in senior high school. Students have written describing and narrational texts with different environmental descriptions. The different descriptions contain either pictures, or exclusively word-based instruction.   The results may not be entirely reliable based on the small scale of the survey, yet perhaps show a tendency among students to write stories that are not self- experienced when encountering pictures in the instructional phase of the writing process. This might indicate that students observing pictures are helped with imagination as well as perhaps motivational issues. Motivation is addressed in this survey as a strong basis, which every teacher should embrace in education.   The survey suggests that multimodality is ascendant in society and a necessity to navigate in a culture groaning of imagery language. Used with awareness in language education and other theoretical subjects, multimodality can be used as a source and a didactical tool. This research- survey therefore suggests interdisciplinary work between aesthetic subjects and theoretical to enrich teaching methods.

Shakespeare- Dead or alive in school? The purpose with our degree project is to examine if Shakespeare still is alive in school and in what way he is being used. Our study is based on these following questions: Does Shakespeare exist in school today? How are the other classic books being used? Which teaching methods are used? How is Shakespeare received by the pupils? The methods used to be able to answer the questions are interviews with teachers and focus groups with the pupils. We carried out the interviews with six Swedish teachers and four focus groups in four different upper secondary schools. The main result of this study shows that teachers and pupils still think that Shakespeare is an important author. Every teacher was using Shakespeare in their Swedish teaching and the expanded conception of text was established, but some of the teachers practiced it more than the others. Film was the most popular and most used teaching method. The majority of the pupilsconsidered Shakespeare and his most famous works as general knowledge. The pupils preferredto dramatize or watch films when they are working with Shakespeare and other classic authors.

El objetivo de este trabajo es analizar los contenidos culturales de algunos libros de enseñanza del español, como lengua extranjera, publicados en Suecia. Estos libros de textos fueron analizados basándose en la información cultural y centrándose en los aspectos interculturales que estos pudieran presentar. Para analizar la información cultural los datos han sido divididos en datos concernientes a España y América Latina, respectivamente. Para abordar la interculturalidad se ha tenido como base principal la contrastividad cultural. Este trabajo llega a la conclusión que dos de los libros estudiados presentan de una buena forma la contrastividad cultural, sin embargo, su falta de variedad en la temática cultural y su falta de acercamiento a una discusión sobre los estereotipos, hacen que los libros, finalmente, nos entreguen una visión incompleta de la perspectiva intercultural. Palabras claves: enseñanza del español, cultura, la perspectiva intercultural, contrastividad cultural. / Arbetets syfte är att analysera det kulturella innehållet som presenteras i några textböcker, publicerade i Sverige, som används för att undervisa spanska som främmande språk. Analysen fördjupar sig i två aspekter: den kulturella informationen och de interkulturella aspekterna som textböckerna presenterar. För att analysera den kulturella informationen har fakta delats i fakta rörande Spanien och Latinamerika. Kulturkontrastiviteten har spelat en huvudroll i analysen av de interkulturella aspekterna. En viktig slutsats är att två av de studerade textböcker arbetar med kulturkontrastiviteten på ett tillfredsställande sätt, men brist på mångfald i det kulturella innehållet och saknande av diskussioner om stereotyper gör att böckerna ger en ofullständig bild av det interkulturella perspektivet. / The main objective of this paper is to analyze the cultural contents presented in some textbooks, published in Sweden, used in the teaching of Spanish as foreign language. These textbooks were analyzed based on the cultural information and focusing on the intercultural aspects presented in the texts. In order to analyze the cultural information, the facts were divided into information regarding to Spain and Latin America. A cultural contrastive approach will be mainly used to analyze the intercultural aspects. In conclusion, we can say that two of books revised present cultural contrastivity in a proper way; however the lack of diversity in cultural subject matters and the lack of approach to discussions of stereotypes makes that the textbooks finally give us an incomplete view of the intercultural perspective.

Campylobacter jejuni is the main cause of bacterial diarrhoeal illness in developed countries, with ~7000 cases being reported each year in Sweden. C. jejuni has received growing attention since it’s recognition as a human pathogen in the 1970s, but its epidemiology is complex and much still remains unknown. There are several potential reservoirs for C. jejuni, including environmental sources as water and soil, wild and domesticated animals, particularly poultry, but also other livestock and pets. In this study 348 Swedish C. jejuni isolates from the year 2000 from humans (n = 164) and broilers (n = 184) were characterized with multilocus sequence typing (MLST) with the aim of comparing the population structures and diversity of C. jejuni between isolates from the two hosts. MLST is a method for characterization of bacterial isolates that indexes the variation in DNA sequence of multiple protein encoding housekeeping genes. A secondary aim in this study was to compare populations of C. jejuni from 11 subgroups of isolates based on location of the sampling. The overlap between the populations was analyzed numerically based on genotypes detected and with analysis of phylogeny, gene flow and molecular variation. It was shown that the population structure of C. jejuni isolates from broilers and humans show a high degree of similarity, supporting broilers as an important source of human infection. However, even though the population structure of human and broiler C. jejuni were almost genetically indistinguishable other sources of C. jejuni infections in humans cannot be ruled out since the same genotypes can be found in other sources as well. Analysis of the 11 subgroups suggested that there may be a difference in populations infecting humans in different Swedish regions, and between populations of C. jejuni in broilers from different slaughterhouses. But this could be a result of chance since most of the subgroups were small. Future studies to improve the understanding of C. jejuni epidemiology, for which MLST has proven itself as a valid method, is important to develop control strategies to prevent infection with this common cause of diarrhoeal illness.

Kompetensutveckling har blivit ett viktigt verktyg för dagens organisationer, både för verksamhetens framgång och för medarbetarens prestation. Rollen som mellanchef har fått en större betydelse och har blivit allt mer komplex och central i en organisation. Syftet med studien är att undersöka inom vilka områden mellanchefer uppfattar att de har behov av kompetensutveckling, för att sedan jämföra om det finns olika behov inom offentlig och privat sektor. Det empiriska materialet samlades in via intervjuer med jämn fördelning av respondenter från vardera sektor. En tematisk analysmetod med inspiration från hermeneutiken har använts vid analysering av materialet. Som teoretisk referensram har Jarvis teori om erfarenhetsbaserat lärande använts för att analysera resultatet. Resultatet visade att det fanns ett stort behov för mellanchefer att utvecklas inom ledarskap och att de samtidigt bör utveckla och praktisera det individuella ledarskapet. Det kunde inte påvisas några större skillnader utan desto fler likheter av kompetensutvecklingsbehov mellan offentlig och privat sektor. Studien visar att verksamheter, både inom offentlig och privat sektor, är i behov av ledarskapsutbildningar.

Studiens syfte är att undersöka hur arbetstagare inom rekryterings- och bemanningsbranschen uppfattar värdegrunden inom företag och i arbetssökandet, samt vad den har för betydelse för dem. Vidare är syftet att undersöka uppfattningen av värdegrunden hos arbetstagarna i relation till Employer Branding. Undersökningen består av sex intervjuer med personer som arbetar inom rekryterings- och bemanningsbranschen i Stockholmsområdet. Resultatet visar att värdegrunden uppfattas olika beroende på hur arbetsgivaren arbetar med förmedlingen av den. Resultatet analyseras med hjälp av Rousseau & Parks (1993) förklaringsmodell det psykologiska kontraktet och främst genom dess tre komponenter löfte, ersättning och acceptans. Vidare analyseras arbetstagarnas mål med sin anställning. De slutsatser som studien bidrar med är att arbetstagarna ger mer mening åt ett företags värdegrund som arbetstagare, det vill säga internt, än när de ser värdegrunden externt, som arbetssökande. Slutsatsen dras även att de arbetstagare som anser att värdegrundens främsta syfte är extern Employer Branding inte tar till sig värdegrunden i samma utsträckning som arbetstagarna som anser att värdegrundens huvudsyfte är att påverka företaget internt. Slutligen visar undersökningen på att arbetstagarna uppfattar ett behov av värdegrunden.