Syfte: Syftet med studien är att undersöka förhållandet mellan internt varumärkesbyggande och personal som arbetar på distans. Detta för att hjälpa företag att identifiera utmaningar vid internt varumärkesbyggande vid distansarbete. Genom att identifiera utmaningar ämnar studien att bistå företagen vid internt varumärkesbyggande. Forskningsfrågor: 1. Vilka utmaningar finns det vid internt varumärkesbyggande när personalen sitter på distans? 2. Hur bygger företaget det egna varumärket internt när personalen sitter på distans? Metod: I denna studie har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts för att samla in empiri. Våra respondenter har sen tidigare en bred kunskap om varumärket och har därför valts ut som lämpliga respondenter. Ett hermeneutiskt synsätt har genomförts för att kunna tolka samt förstå internt varumärkesbyggande vid distansarbete. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod och en induktiv ansats. Slutsats: Våra respondenter har ett väletablerat internt varumärke och det har varit en bidragande faktor till ett lyckat distansarbete. Företag bör bygga upp ett starkt internt varumärke för att lättare kunna implementera distansarbete i sitt företag. Studiens resultat visade även att det finns flertalet utmaningar när det kommer till att bygga internt varumärke när personal sitter på distans. Därav har en egen modell tagits fram för att tydliggöra dessa utmaningar och vi har även identifierat viktiga faktorer som kan underlätta vid internt varumärkesbyggande vid distansarbete. / Purpose The purpose of the study is to investigate the relationship between internal branding and personnel who teleworks. The study aims to help organizations identify challenges and solutions in internal brand building in teleworking. Reserch question The purpose of the study is to investigate the relationship between internal branding and personnel who teleworks. The study aims to help organizations identify challenges and solutions in internal brand building in teleworking. Method Eight semi-structured interviews were conducted to collect empirical data. Our respondents have previous knowledge of the brand and have therefore been selected as suitable respondents. A hermeneutic approach has been implemented to be able to interpret and understand internal brand building in teleworking. The study was conducted with a qualitative research method with a mixture of inductive and deductive approach. Conclusion Our respondents have an established internal brand and this has been a contributing factor to successful teleworking. Companies should build up a strong internal brand to iii more easily implement teleworking in their organization. The study's results also showed that there are several challenges when it comes to building an internal brand when having personnel who are at a distance. Hence, a separate model has been developed to clarify these challenges and we have also identified important factors that can facilitate the internal branding of teleworking.

Digitaliseringen i svensk skola är en process som pågått under lång tid och från höstterminen 2017 finns nya skrivningar i läro-, kurs- och ämnesplaner om förstärkt digital kompetens (Skolverket, 2017). Kommuner satsar på att ge varje elev ett digitalt hjälpmedel i form av en bärbar dator eller lärplatta. Hittills har inte något tydligt samband mellan dessa digitala satsningar och ökad måluppfyllelse kunnat påvisas. Det finns få undersökningar om elevers uppfattningar av digitalisering i skolan vilket föranledde denna studie med syfte att undersöka och beskriva högstadieelevers egna uppfattningar av digitala läromedel jämfört med analoga i ämnet matematik och därigenom bidra till fördjupad kunskap. Tre forskningsfrågor formulerades för att uppfylla syftet: Hur arbetar elever med digitala läromedel jämfört med analoga läromedel? Vilka aspekter av lärande urskiljer elever i relation till digitala läromedel jämfört med analoga läromedel? Föredrar elever digitala läromedel, analoga läromedel eller både och? Då studiens syfte är att söka och beskriva elevers uppfattningar av ett fenomen har med utgångspunkt i detta gjorts valet att använda fenomenografisk ansats och denna kvalitativa metod har även använts för insamling och analys av data. För att besvara frågeställningarna består materialinsamlingen av 11 inspelade och transkriberade djupintervjuer med högstadieelever. Materialet har analyserats och resulterat i tre olika utfall med beskrivningskategorier kopplade till varsin frågeställning. Tillsammans utgör frågeställningarnas utfallsrum studiens resultat (Marton & Booth, 2000; Uljens, 1989).  Resultatet visar att elever inte är odelat positiva till digitala läromedel i matematikundervisningen utan föredrar en kombination av digitala och analoga läromedel och beskriver motivation och variation som grund för ställningstagandet. Eleverna vill vara delaktiga i beslut rörande när och hur digitala och analoga läromedel bör användas för att vara till hjälp vid arbete och inlärning i matematik. Svensk skola kanske står inför en förändrad syn på kunskap och lärande i och med digitaliseringen där den traditionella kunskapssynen bör utmanas i syfte att nå ökad måluppfyllelse (Kjällander, 2014; Kroksmark et al., 2013; Steinberg, 2013). I denna förändringsprocess bör eleverna, utifrån en tolkning av deras utsagor i studien, få vara delaktiga. / The digitizing in Swedish school is a process in progress for many years and since the autumn term of 2017 there are new writings in the curriculum about strengthened digital competence (Skolverket 2017). Municipalities invest in giving every pupil a digital aid such as a laptop or a tablet. At the time, no clear connection between these invests and higher goal achievement have been proved. There are only a few studies about pupils´ perceptions of digitizing in school which prompted this study with purpose to investigate and describe secondary school pupils’ own perceptions of digital teaching materials compared to analogue in mathematics and thereby contribute to in-depth knowledge. Three research questions were formulated to fulfill the purpose: How do pupils work with digital teaching materials compared to analogue teaching materials in mathematics? What aspects of learning do pupils distinguish in relation to digital teaching materials compared to analogue teaching materials? Do pupils prefer digital teaching materials, analogue teaching materials or a combination? Since the purpose of the study is to search and describe the pupils’ perceptions of a phenomenon the choice has been made to use a phenomenographical approach and this qualitative method has also been used in gathering and analyzing data. To answer the research questions the material gathering consists of 11 recorded and transcribed interviews with secondary school pupils. The material has been analyzed and resulted in three different outcomes with description categories linked to each research question. Together, the questions outcomes constitute the result of the study (Marton & Booth, 2000; Uljens, 1989). The result also shows that pupils are not undivided positive to digital teaching materials in mathematics and prefer a combination of digital and analogue teaching materials. They describe motivation and variation as a basis for their positioning. The pupils want to be involved in decision making concerning when and how digital and analogue teaching materials should be used to be helpful in work and learning in mathematics. The Swedish school stands in front of a changed view of knowledge and learning since digitizing where the traditional view of knowledge should be challenged in order to reach an increased goal achievement (Kjällander 2014; Kroksmark et al. 2013; Steinberg 2013). In this change process the pupils should, based on an interpretation of their perceptions in the study, be involved.

Syftet med studien är att undersöka hur informationsflödet på en prefabriceringsfabrik fungerar, från konstruktion till produktion. Mer konkret inriktar den sig till att identifiera effektiva och ineffektiva steg i flödet samt förbättringsmöjligheter för att kunna optimera personalens dagliga arbete. Eftersom ingen tidigare kunskap kring var problemen inom informationsflödet på fallföretaget fanns, kunde inte någon teoretiskt koppling formuleras innan fallstudien var genomförd. Fallstudien utgjordes av metoderna observation och intervju där kvalitativ data insamlades. Observationen genomfördes för att kartlägga processen av informationsflödet på fallföretaget. Intervjuerna genomfördes för att få de anställdas åsikter och hitta vart problemen låg. Efter fallstudien kunde teoriområdena klargöras och en litteraturstudie utfördes. De problemområden som framgick utifrån undersökningen grundar sig främst i tidsbrist. Detta bland annat på grund av tidskrävande aktiviteter som manuell hantering vid uppförandet av tillverkningsritningar och revideringar i fallföretagets planeringar. Förbättringsförslaget författarna presenterar är därmed en uppgradering av ritprogram samt implementering av ett planeringssystem. Tidsbristen ansågs även leda till brister inom kommunikationen. Författarna anser att det, av olika skäl, är viktigt att behålla den personliga kontakten och komplettera denna med system. Studien ämnar sig till att bidra med kunskap kring hur ett informationsflöde på en prefabriceringsfabrik kan vara utformat. Den stärker teorier kring varför det är viktigt att behålla den fysiska kommunikationen när uppdaterade system implementeras. Den har vidare bidragit med förslag kring vilka delar som kan effektiviseras inom ett informationsflöde där prefabelement tillverkas. Arbetet begränsades till att enbart genomföras på en prefabriceringsfabrik och kollar bara på flödet mellan konstruktion till produktion. Inga ekonomiska aspekter har beaktats och endast ett företag har deltagit i undersökningen. / The study aimed to investigate how the information flow at an off-site fabrication is working, from design-stage to production. More specifically, it focus on identifying effective and ineffective parts in the information flow, along with improvement opportunities to optimize the personnel’s daily work. Since the authors had no knowledge about where the problems in the information flow at the company was, they were not able to create a theoretical framework before the case study was made. The case study involved observation and interviews. The observation was made to identify the process and information flow at the company. The interviews were made to get the knowledge about the personnel’s opinion and to locate where the problems in the information flow occurred. With the case study as a base the theoretical framework could be made with a literature study. The problem areas that emerged from the case study are all mainly based from the lack of time. This is partly due to the time-consuming activities such as manual handling in the making of production technical drawing and revision of planning documents. The improvement proposal the authors present is to upgrade the computer-aided design software and to implement a planning system. The authors also consider the lack of time as a reason for shortcomings in the communication. The improvement proposal the authors present for this is to keep the personal contact and to supplement it with a system. The study intends to contribute with knowledge about how an information flow at an off-site fabrication may look like. It reinforces theories about why it is important to keep the personal communication when a system upgrade are implemented. The study has also contributed in proposals in which parts of the information flow that have potential to become more effective at an off-site fabrication. The study was limited to an off-site fabrication and only the information flow between design-stage and production was included in the study. No economic aspects were considered and only one company has participated in the study.

Dagens samhälle är digitaliserat och vi lever i ett paradigmskifte. Det sker en stor förändring inom finansmarknaden. Innovativa FinTech-startups tar över då traditionella finansinstitut inte klarar av att tillgodose kundernas ökade behov. Dessa FinTech-startups är viktiga och driver innovationen framåt i samhället och uppfyller kundernas allt högre krav. Dock har dessa företag svårigheter i att skala upp sin verksamhet vilket gör att de får svårigheter att överleva. Utmaningar de möter är främst inom finansiering och reglering. Syftet med studien är att undersöka hur FinTech-startups arbetar för att skala upp sin verksamhet samt hur de påverkas av och hanterar utmaningar i form av finansiering och reglering. Teorier som används är: FinTechs ekosystem, startups livscykel och teknologisk innovation. Studien är en kvalitativ undersökning med ett abduktivt angreppssätt och datainsamlingen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med personer från sex stycken Stockholmsbaserade FinTech-startups. Studiens resultatet visar att FinTech-startups möjligheter för att skala upp verksamheten till störst del är beroende av den finansiering som de får in. Dock upplever företagen svårigheter i att hitta investerare och hamnar i en ond cirkel. Tillstånd som krävs har en stor påverkan på företagens möjlighet att skala upp. / Digitizaliation charactarizes todays society and a new paragdim is a fact. There are considerable changes within the financial market where innovative FinTech-startups more and more take over the industry. This, due to that the traditional institutions cannot meet the costumers demands. The FinTech-startups are essential for the society and drives the innovation forward in order to fulfill the costumers requirements. However, these start-ups face difficulties with scaling-up which makes it hard for them to survive on the market. Financial funds and regulations are the main challanges they need to overcome. The purpose with this thesis is to examine how FinTech-startups work in order to scale-up their business and how they face challenges as financing and regulation. Theories used in this thesis are: FinTechs ecosystem, Startups life cycle and Technological innovation. A qualitative method is used with semistructured interviews with people from six different FinTech-startups based in Stockholm. The result of the studie shows that the FinTech-startups possibility to scale up mostly depends on financial funds. The companies experience challenges in finding investors and are placed in a vicious circle. In addition, conditions required have a major impact on the abilities to scale-up their business.

Denna rapport handlar om att ta fram ett OCR-verktyg för digitalisering av pappersdokument. Krav på detta verktyg är att bland annat det ska vara kompatibelt med Linux, det ska kunna ta kommandon via kommandoprompt och dessutom ska det kunna hantera skandinaviska tecken. Tolv OCR-verktyg granskades, sedan valdes tre verktyg ut; Ocrad, Tesseract och OCR Shop XTR. För att testa dessa scannades två dokument in och digitaliserades i varje verktyg. Resultatet av testerna är att Tesseract är de verktyget som är mest precist och Ocrad är det verktyget som är snabbast. OCR Shop XTR visar på sämst resultat både i tidtagning och i antal korrekta ord. / This report is about finding OCR software for digitizing paper documents. Requirements were to include those which were compatible with Linux, being able to run commands via the command line and also being able to handle the Scandinavian characters. Twelve OCR softwares were reviewed, and three softwares were chosen; Ocrad, Tesseract and OCR Shop XTR. To test these, two document were scanned and digitized in each tool. The results of the tests are that Tesseract is the tool which is the most precise and Ocrad is the tool which is the fastest. OCR Shop XTR shows the worst results both in timing and number of correct words.

This master´s thesis discusses the introduction of a paperless office in manufacturing companies. The main goal of our work is to create a general framework for implementing paperless offices in such enterprises. The theoretical part presents the needs of today´s information society, focusing on the requirements of manufacturing companies. Next, the thesis describes the closely related topics such as company documentation and document archivation. The key chapter of the theoretical part deals with the subject of paperless office itself by discussing the current knowledge about different approaches, digitization, benefits, risks and suitable tools of information systems. The outcome of our work - and its main contribution - is the newly proposed general framework, which may serve as a guide for implementing paperless office solutions in the manufacturing companies. The practical part of the thesis demonstrates an application of the suggested framework to propose a solution for the company called Mi-King s.r.o.

This study aims to examine the usage of digital software in the English education in Swedish schools. The main purpose of the study is to answer the questions of what type of software is most commonly used, how this software is used to help promote vocal skills, and what the pros of using digital software instead of traditional education materials such as textbooks are. Data is collected through an opinion poll, and the results of the opinion poll are analyzed through thematic analysis. The conclusion of the study is that digital, digital software most commonly found online and used in everyday life, is most often used in conjunction with listening activities to improve the student’s vocal skills, albeit not a very popular choice by teachers. The study also found that the pros to using digital software instead of traditional educational materials are most prominently pronounced through the reduced workload on the teachers, as well as the increased structure, variation, motivation and enjoyment provided for the students.

Avstyckning är en fastighetsbildningsåtgärd där en fastighet nybildas. Det innebär att en bit mark avskiljs från en fastighet och på så sätt bildar en ny egen fastighet. Fastigheten som avstyckningen sker från heter stamfastighet, och den som nybildas heter styckningslott (Julstad, 2018). Syftet med detta arbete är att se om fastighetsbildningsprocessen för avstyckning kan göras effektivare genom att jämföra den med Norges process för avstyckning. Aspekterna som jämförs är processens genomförande, tidsåtgång och kostnader samt nyttande av teknik och digitalisering. Kvalitativa metoder har använts genom litteraturstudier, intervjustudier och fallstudie. Semistrukturerade intervjuer utförs med förrättningslantmätare och en som jobbar med utvecklingsfrågor inom fastighetsbildning på Lantmäteriet. Från Norge har fyra personer intervjuats från olika kommuner som jobbar med matrikkelföring och oppmåling. Fallstudien utförs genom att granska förrättningsakter, en från Östersund, Sverige och en från Bodø, Norge. Jämförelsen visar mer skillnader än likheter. De största skillnaderna är att i Sverige är staten myndighetsutövare, men i Norge är det kommunen. Tillvägagångssätten för en avstyckning ser olika ut på grund av de privaträttsliga förhållandena som fortfarande styr mycket av den norska fastighetsbildningen. En iakttagelse är att juridiken är en faktor som gör att fastighetsbildningsprocessen går långsamt eftersom ärendet ska gå igenom flera rättsled. Juridiken har också en påverkan i utvecklingen av digitalisering. En annan stor skillnad är att Norge inte har någon lämplighetsprövning, vilket gör att processen går snabbare. Utifrån jämförelsen har idéer uppstått om hur avstyckningsprocessen i Sverige skulle kunna effektiviseras. Några av idéerna är kortare överklagandetid, bättre kommunikation mellan parter och utveckling av digitalisering. / Subdivide is a property formation measure where a new property unit is created. A bit of land separates from the main property unit and a new property is created. The main property who the new unit is subdivided from is called residual property unit, and the new property is called a lot (Julstad, 2018). The main purpose of the paper is too having a look if Sweden’s cadastral procedure can in one way or another become more efficient in the area of subdividing by compare it with Norway’s subdividing process. The goal is to see what the similarities and differences are, and from that view somehow benefit and use it to streamline the time of the process. The main focus of the study’s is to go deeper in the areas of the process, expenditure of time, procedure costs, the use of technique and digitalization. Qualitative methods have been used by literature reviews, an interview study and a case study. Semi-structured interviews have been made, one interview with a cadastral surveyor and one with a person who is working with development issues about property formation at the executory authorly. Four people from Norway have been interviewed from different counties who is working with property formation. The case study was executed by reviewing two cadastral dossiers, one from Östersund, Sweden and one from Bodø, Norway. From the comparison of the subdividing process a few main things are clear. One conclusion of the comparison is that there’re more differences than similarities between the two countries. In Sweden it is the state who is performing the exercise of authority, in Norway it is the municipality. The course of action for a subdividing looks different because of the private legal matter that is conducted in Norway’s property formation. A factor that slows down the subdividing process in Sweden is the legal matter. When subdividing a property, the case must follow the laws who governs. This process can in some cases take time. The development of digitizing is also affected of the legal matter, it must go hand in hand. In Norway they don’t perform the adjudicate of suitability, and that reduces the subdividing process a lot. Ideas on how to effectivity Sweden’s subdividing process have arisen from the comparison of the two countries. Some of the ideas that have been brought up are shorter appeal time, better communication between the persons involved and the development of digitalization.

Detaljplaner som upprättas efter 2021 måste vara i digitalt format och den ansvariga myndigheten Boverket vill framöver digitalisera samtliga befintliga detaljplaner. Det innebär att nya arbetsprocesser behöver implementeras i samtliga svenska kommuner, något som leder till utmaningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur införandet av digitala detaljplaner genomförs för att förstå hur denna övergång kan påverka samhällsbyggnadsprocessen. Uppsatsen bygger på intervjustudier med representanter från fyra kommuner och dokumentanalyser och utgår från teorierna governance, E-governance, policy transfer och tjänstemannens roll. Vi diskuterar vilka följder EU-direktivet INSPIRE får för den fysiska planeringen samt problematik kopplat till utförande och nyttor för digitala detaljplaner. I vår slutsats presenteras tre faktorer som har inverkan för digitaliseringen av detaljplaner, engagemang från enskilda tjänstemän, ekonomiska möjligheter och om det enligt nuvarande förutsättningar är möjligt att utföra en digitalisering av detaljplanerna. / Swedish detailed development plans that get created after 2021 must be in a digitized format and eventually, Boverket (The Swedish National Board of Housing, Building, and Planning) wants to digitize all existing detailed development plans. This means that the municipalities must develop new work processes which is a challenge for Swedish authorities. This thesis aims to study the consequences of how requirements to digitize changes the planning process for detailed development plans. We further aim to strengthen a deeper understanding of how digitized work processes affect Swedish planning and municipalities. The thesis is based on interviews with representatives from four different municipalities and analysis of documents together with the theoretical frameworks, governance, e-governance, policy transfer, and the official's role. We discuss what consequences the EU-directive INSPIRE has on Swedish spatial planning, further problems, and benefits related to digitized detailed development plans. We present three factors that substantially impact the digitization of detailed development plans: engagement from individual officials, economic opportunities, and if it is possible to digitize the detailed development plans.

An extensive multi-channel seismic dataset acquired between 1970 and 1990 by Oljeprospektering AB (OPAB) has recently been made available by the Geological Survey of Sweden (SGU). This thesis summarizes four papers, which utilize this largely unpublished dataset to improve our understanding of the geology and CO2 storage capacity of the Baltic and Hanö Bay basins in southern Sweden. A range of new processing workflows were developed, which typically provide an improvement in the final stacked seismic image, when compared to the result obtained with the original processing. A method was developed to convert scanned images of seismic sections into SEGY files, which allows large amounts of the OPAB dataset to be imported and interpreted using modern software. A new method for joint imaging of multiples and primaries was developed, which is shown to provide an improvement in signal to noise for some of the seismic lines within the OPAB dataset. For the first time, five interpreted regional seismic profiles detailing the entire sedimentary sequence within these basins, are presented. Depth structure maps detailing the Outer Hanö Bay area and the deeper parts of the Baltic Basin were also generated. Although the overall structure and stratigraphy of the basins inferred from the reprocessed OPAB dataset are consistent with previous studies, some new observations have been made, which improve the understanding of the tectonic history of these basins and provide insight into how the depositional environments have changed throughout time. The effective CO2 storage potential within structural and stratigraphic traps is assessed for the Cambrian Viklau, När and Faludden sandstone reservoirs. A probabilistic methodology is utilized, which allows a robust assessment of the storage capacity as well as the associated uncertainty. The most favourable storage option in the Swedish sector of the Baltic Basin is assessed to be the Faludden stratigraphic trap, which is estimated to have a mid case (P50) storage capacity of 3390 Mt in the deeper part of the basin, where CO2 can be stored in a supercritical phase.