Problemformulering: Det amerikanska valet år 2016 har gått till historien. Det stod mellan två oväntade kandidater, Hillary Clinton som var USA:s första kvinna att kandidera till president. Den andra kandidaten var Donald Trump, en framgångsrik affärsman utan politisk bakgrund. Segrare blev Donald Trump, vilket förbluffade världen. Presidenten började sin första dag med att kritisera medier för att dem ska använda sig utav “Fake News” när det publicerar nyheter. Det är presidentens begrepp “Fake News” som lade idén för vår studie. Syfte: Studien ämnar undersöka huruvida Svenska Dagbladet och Dagens Nyheters utformning och gestaltningar i nyheter framställs och därmed presenteras för medborgarna samt huruvida de två valda tidningarna framställer President Trump. Metod och material: En kvantitativ innehållsanalys har genomförts bestående av totalt 40 analysobjekt från Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Huvudresultat: Nyheters logik och berättartekniker, nyheters beskrivande innehåll samt nyheters utformning utgör i samverkan med varandra, i större och mindre utsträckning, en god grund för hur individer väljer sin informationskälla och uppfattar verkligheten. Dessa skapar även förutsättningar för mediernas betydelse i samhället och vilken påverkan de har på individer i samhället. Utan medialiseringen och nyhetsvärderingen tenderar gestaltningen i nyhetsrapportering inom politik att bli intetsägande. Vidare är de politiska aktörerna och medierna beroende av varandra och samspelet mellan varandra för att fånga uppmärksamheten hos individer i samhället.

Den 14 januari 2004 inleddes rättegången i Stockholms tingsrätt mot Mijailo Mijailovic vilket var en början på en lång rättslig process som avslutades den 2 december 2004 i Högsta domstolen. Rättegången stod under en stor mediabevakning och följdes därigenom av det svenska folket. Uppsatsen behandlar hur en av Sveriges största dagstidningar, Svenska Dagbladet, har framställt den rättsliga processen och vilken eller vilka diskurser som konstrueras och presenteras i deras artiklar. Fokus ligger främst på vilka aktörer Svenska Dagbladet väljer att presentera och hur deras åsikter och resonemang framförs samt hurSvenska Dagbladet framställer Mijailovic som subjekt. Teoretisk utgångspunkt i uppsatsen är socialkonstruktionism samt diskursanalys där diskursteori främst används som metod.

The aim of the study was to investigate the degree of usage of 15 English loanwords atthe Swedish broadsheets Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet’s websites, during2002-2008. Three different aspects were investigated; total usage during 2002-2008,what kind of articles the loanwords occurred in and lastly, the gender of the journalistswho had written the articles containing any of these 15 loanwords. The result did notindicate any major usage of the 15 English loanwords; the highest usage was found insections like Sport and Culture & Entertainment and in the Economy section the usagewas very low. Some indications were found pointing at the idea that gender also plays apart in the frequency of usage of English loanwords with a greater use for men thanwomen.

I föreliggande studie undersöks berättelsestruktur och ledfamiljer i fyra nyhetsartiklar. Syftet är att bidra till den textlingvistiska traditionen med en studie av referensbindning och ledfamiljer i nyhetsrapporterande text. Den analysmodell som används för studiet av referensbindning och ledfamiljer är den som Nyström presenterar i Hur hänger det ihop? En bok om textbindning (2001). Analysen av texternas berättelsestruktur görs med utgångspunkt i Labovs schema för muntliga berättelser. Materialet utgörs av en artikel vardera om Anders Behring Breiviks attentat på Utöya ur de två kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen, och morgontidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Resultatet visar ett samband mellan berättelsestruktur och ledfamiljer som bland annat yttrar sig på så vis att en mer komplex berättelsestruktur i morgontidningarna där ger upphov till en central ledfamilj tidpunkter vilken saknas i kvällstidningarna. Slutligen undersöks utifrån tidigare forskning olika innehållsliga stildrag i kvällstidningarna. Mest påfallande likheter upptäcktes mellan Expressen och en tidigare analyserad artikel ur samma tidning.

No description available.

No description available.

Gestaltningsteorin är en av de mest använda teorierna inom medieforskning. Dock saknas det kunskap om hur tidningar från förr gestaltade särskilda händelser. Jag har valt att genom en kvalitativ innehållsanalys undersöka hur arbetarrörelsens första majdemonstration gestaltas av Norrskensflamman, Arbetet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet mellan åren 1917 och 1923. Dessa tidningar har olika ideologiska hemvister vilket resulterar i att de väljer att lägga tyngd på olika händelser och innehåll vid rapporteringen. Genom tre kategoriska teman: stämning och uppslutning, lag och ordning samt sakpolitik fångar jag in särskilda händelser för att sedan analysera hur dessa gestaltas av tidningarna. Resultatet visar att tidningarna i viss mån väljer att fokusera på olika delar av majdemonstrationen, i vissa fall utelämna väsentliga delar trots att de rapporterar om samma sak. / <p>Godkännande datum: 2022-01-14</p>

This thesis examines how four of the national newspapers in Sweden portray the events in late 2015 referred to as the refugee crisis. According to previous research, theimmigration received a lot of media attention and has often been portrayed negatively. Due to the size of the wave and the time it lasted, it is necessary to narrow the selection of published news articles about the topic to a specific time frame and event, which is the introduction of temporary border controls in Sweden, that became a turning point during the wave. The selection makes this thesis unique among the broad previous research. The framing theory is a substantial part of this study, that uses both qualitative framing analysis and quantitative content analysis in order to examine whether the events are portrayed by newspapers through a crisis frame or a human interest frame. The mentioned frames mean that the wave is either portrayed as a negative impact on the country or that the media focuses on the humanitarian situation. The study will alsotake into consideration whether the Swedish newspapers frame politics as strategy andgame. As well as who is quoted in the articles and whether there are differences between news coverage before and after the introduction of temporary border controls. The examined newspapers most often portray the refugee wave as a burden to the society. Framing of the events is rarely done through the human interest frame while the crisis frame is applied in most articles. In addition, most of the quotes come from politicians and political commentators and it is only occasionally that quotes from the refugees occur. The applied framing can be then seen as one of politics as strategy andgame, where there are political winners and losers. The analysis showed no significant difference between news coverage before and after the introduction of border controls.

The Moon Race in Swedish Newspapers: A Newspaper Analysis of Sputnik 1 and Apollo 11. This study will investigate Sputnik 1 and Apollo 11. This will be done in the form of a newspaper analysis, and the newspapers being analyzed are Svenska Dagbladet, Expressen and Dagens Nyheter. The study will address the differences and similarities in the newspapers reporting on Sputnik 1 and Apollo 11. It will also explore how these events may have been experienced by those who read theses specific newspapers. Finally, the study will discuss how this outcome can be utilized in history education. The study uses a qualitative mothodology. The theories used are gestalt theory and philosophical geography. The study concludes that the newspapers have different overarching themes they write from, and that Sputnik 1 and Apollo 11 were likely experienced differently depending on which newspaper you read. Lastly, the study finds that the outcome can be used for educational purposes by demonstrating to students the complexity of the Cold War era.

In the advancement of technology, one innovation has taken the world by storm:AI. The way media portrays various subjects might affect how they are received by society at large, therefore this study aims to understand the tone and portrayal of AI in Swedish mews media in order to see how AI is presented to the society today. To examine how AI is decipted and presented in the media, a quantitative content analysis of three Swedish newspapers, a daily, an evening, and a business newspaper, was conducted during the first quarter of 2024. The study is based on framing theory and agenda-setting theory to see how the different newspapers depict AI and wheter there are differences between them and their agendas. The theories adress how the articles depict AI where agenda-setting theory adresses genres and topics while framing theory shows how they are framed. Previous research shows that the subject needs to be further investigated as AI is an innovation that is constantly evolving. What previous research also clearly demonstrates is that AI is highlighted from a threatening perspective in other countries, which increased the importance of examining how it is portrayed in Swedish news media. The result shows that the Swedish newspapers differ from each other in their agendas and how they frame AI while som similarities are found primarily between Aftonbladet and Svenska Dagbladet, while Dagens Industri differs from the rest.