Title: "Sport is the men's world" - a quantitative content analysts about the gender representation in Hallandsposten's sport pages during april and october 2014. Authors: Martin Laanemets & Maria Narevik Tutor: Ronny Severinsson Examiner: Ebba Sundin Semester: Spring 2016 Number of words: 13 249 Aim: This study aims to examine how the local newspaper Hallandsposten in Sweden portrays male and female ahtletes in the sport pages during april and october 2014. Questions: Is the gender-representation in Hallandsposten dominated by men? How does the gender-representation look like among male and female athletes in Hallandsposten? How does the representation look like among elite- and width-sports? How is the relation between space and gender? How is the relation between space and varoius types of sport? Is the current distribution focusing on the athletes accomplishments or their personal life? Theory: Our theoretical starting point is the idea of gender where men is the norm and women are marginalized. We base our study on theories of masculinity, framing and gender power order. Method: We perfomed a quantitative analysis where we counted all of the sports articles in Hallandsposten with a local aspect during april and october 2014. Furthermore we selected articles that was analysed to the content analysis where the main purpose was to explain and give examples on how both genders are being portayed. Results: The quantitative study showed that 77,9 percent of the articles were about men. It’s a clear domination of male athletes and we could see a few patterns in how female athletes were trivialized and how the accomplishments is not as important as the male’s. Keywords: gender, Hallandsposten, framing, agenda theory, sports

Problem: Tre särskilda PR-event fick spridning i svenska tidningsmedier under 2013 och 2014. Vad i den journalistiska processen gör att särskilda händelser blir uppmärksammade nyhetsfenomen? Hur blir särskilda event nyheter och hur ser nyhetsvärderingen ut ur ett sociokulturellt perspektiv? Teori: Jag använde nyhetsvärdering och sociokultur som teoretiska ingångar för att belysa problemet. Nyhetsvärdering beskriver hur journalister arbetar efter grundregler som kan få oss att förstå nyheters komplexitet. Galtung och Ruges nyhetsvärderingskriterier, medielogik, dagordningsteorin samt framing är teorier för att värdera nyheter. Sociokulturella teorier om myter och ideologier används för att tolka kulturella värden i eventen som nyheter. Metod: Kvantitativ metod användes för insamling och kartläggning av sociokulturella kriterier. En kvalitativ textanalys ställdes mot den kvantitativa undersökningen. Jag gjorde då en kulturanalytisk nyhetsvärdering med hjälp av Galtung och Ruges nyhetsvärderingskriterier: frekvens, tröskelvärde, tydlighet, relevans, konsonans, överraskande, kontinuitet, bra blandning, elitnationer, elitaktörer, personifiering och negativitet. De kriterier som artiklarna uppfyllde tolkades sociokulturellt utifrån kulturanalytiska perspektiv och journalistiska arbetsrutiner. Resultat: Diagram visar i hur stor utsträckning sociokulturella kriterier nämns i respektive nyhet. Kriterierna visade sig vara stereotypa karaktärer, sociala institutioner och platser samt ordval. Nyhetsvärderingen visade samband med sociokulturella teman som är typiska för en rådande kultur, i fallet den kultur som finns i den publik svenska tidningsmedier riktar sig till. Studien visar att det är möjligt att med sociokultur i samspel med nyhetsvärde kan förklaras varför vissa event blir virala nyheter i svensk massmedia. Diskussion: Tillslut argumenterar jag för att de tre eventen har särskilda kulturella kriterier gemensamt och som kan beskrivas som ett syntagm utifrån ett kulturellt paradigm. Syntagmet sätts i system utifrån vad massmedia och publik ingår i för föreställningsvärld och vad den innehåller för myter om vad som är viktigt. Den särskilda föreställningsvärlden liknas vid paradigmet som syntagmet skapas ifrån, vilket går att beskriva samtliga event med.

No description available.

Hur vi människor ser på oss själva och vårt samhälle påverkas mycket av de bilder som medier visar oss. Medier visar upp ideal som förklarar för oss vad som är manligt och kvinnligt. Ur den aspekten är det därför relevant att undersöka hur dessa bilder ser ut. I den här uppsatsen undersöker jag hur bilden av idealt föräldraskap och moderna föräldrar ser ut i tre svenska föräldramagasin. Mitt mål är att få fram föräldramagasinens bild av moderna föräldrar och föreställningar om vad föräldraskapet innebär. Jag har kommit fram till att de tre magasinen framställer föräldraskapet som både krävande och präglat av dåligt samvete, men något som samtidigt inte är så svårt som det kan verka. Sett ur ett kulturperspektiv visar alla tre föräldramagasin tecken på liknande grundläggande antaganden och värderingar. De ekonomiska aspekterna av artefakter är det som skiljer de tre magasinen åt, följt av språkbruk och förespråkade kroppsideal. Sett utifrån ett dagordnings- och gestaltningsperspektiv målar föräldramagasinen upp en bild där föräldraskapet associeras med lycka och framgång.

Aldrig tidigare har Moderaterna gått in i ett riksdagsval med regeringsmakten i sina händer och sedan kommit ur den med makten kvar i nävarna, dock som en minoritetsregering. Moderaternas historiska seger blev en tankeställare för mig. Varför nu? Och inte förr? Sverige har trots allt haft riksdagsval på löpande band sedan år 1911. Tanken om att medierna starkt påverkar oss medborgare till att tycka och tänka på ett särskilt sätt ruckade genast igång planer på att undersöka hur riksdagspolitiker och svensk politik porträtteras i svensk dagspress. För att kunna notera eventuella skillnader i den journalistiska rapporteringen valde jag att göra två nedslag vid två perioder med angränsning till riksdagsval. Valet föll på år 1994, när Moderaterna senast satt vid regeringsmakten men gick ur med förlust kontra år 2010 där de erhöll tillräckligt många röster för att styra en ny mandatperiod. Frågor jag ställde mig var främst hur den svenska journalistiken i praktiken gestaltar svenska riksdagspolitiker? Men även, hur objektiv denna gestaltning är samt vilken makt medierna har på oss medborgare? Jag ringade in en teoretisk ram som innefattar olika manér kring hur politiker skildras i medier, medierad politik, objektivitetsidealet samt ett par teorier som belyser mediernas makt. Med hjälp av en inledande kvantitativ innehållsanalys kombinerat med Van Dijk´s kritiska diskursmodell har jag sedan primärt studerat lexikala element och texternas koherens för att bilda mig en uppfattning kring gestaltningen av politiker. Mitt resultat tyder på att den politiska scenen kavlas ut som ett krigskaos med vinnare och förlorare genom fetstilta rubriker i dagspress.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida polisens webbpublicering av information om inträffade brott och olyckor är ett verktyg som journalister kan använda i sin rapportering om händelsenyheter. Detta studeras med orsak av att polisradion som tidigare gav journalister insyn i polisens verksamhet har stängts ned i och med införandet av kommunikationssystemet Rakel.Polisens webbplats har av Rikspolisstyrelsen pekats ut som det verktyg som i möjligaste mån ska ersätta polisradion som mediekanal. I studien jämförs sex län av olika storlek och som haft Rakel infört i länet sen olika långt tid tillbaka. Sex dagar för varje län undersöks, tre som kan antas vara ”hektiska” och tre vanliga, eller lugna, dagar. Varje dag undersöks uppdelad i fyra tidsintervaller, för att möjliggöra identifiering av skillnader mellan exempelvis natt och dag. En jämförelse av polismyndigheternas webbpubliceringar med deras dygnslistor för samma dagar visar att information om i snitt 8 procent av alla händelser publiceras på polisens hemsida. Dessa händelser publiceras med en tidsfördröjning på i snitt tre timmar. Vidare visar studien att representationen av händelser på polisens webbplats inte överensstämmer med representationen av händelser på dygnslistorna. Slutprodukten av det urval polismyndigheterna är inte olikt nyhetsvärderingskriterierna som finns inom medierna, det vill säga att exempelvis dramatiska olyckor med personskada har en större chans att bli publicerade på polisens webb än trafikolyckor med vilt där ingen person skadats. Slutsatsen som dras från resultaten är att en för liten andel av de händelser som inträffar publiceras på polisens hemsida, och med för lång fördröjning, för att webbuppdateringarna ska vara ett fullgott verktyg för journalister i deras händelserapportering. Genom att applicera klassiska medieteorier så som gatekeepingteorin, nyhetsvärderingskriterierna och spegelteorin på polisen dras slutsatsen att Rakel i viss mån inneburit att polisen övertagit en del av mediernas gatekeepingfunktion. I studien diskuteras också möjliga effekter av en begränsad information från polisen. Där pekas bland annat ett försvårande för medier att granska statsmakten ut, men även möjliga ekonomiska konsekvenser för medier samt risk för spekulationer och otrygghet hos allmänheten.Till sist ges förslag till vidare studier inom området.

The aim of this study is to examine the framing of the issue of climate change in two swedish daily newspapers . 55 texts, 36 of which are from the morning newspaper Dagens Nyheter and 19 from the tabloid Aftonbladet go through a critical discourse analysis in terms of how they portray climate change itself, the actors involved, blame and responsibility for causing and alleviating the problem, possible solutions, system criticism as well as which ideologies and power relationships are supported by existing narratives. Louw's understanding of mass media as hype, Fairclough's perspectives on discourse, Strömbäck's perspectives on agenda setting and Palm's study of the factors behind news production have been central to the theoretical approach of the study, as have Machin and Mayr's work on critical discourse analysis. The results show that there are two main recurring discourses in the analysed material. One describes climate change as a threat. This narrative describes a struggle between civilisation and nature and places blame on all humans in a manner that closely relates to the christian concept of original sin. It is a discourse that emphasizes the following of rules and strict moral codes, naming those who do not follow the Swedish example as cheaters or villains while excluding non-civilized humans. The other, economic, discourse frames the problem of climate change as one of costs and incentives. The climate is given a monetary value, suggesting everything involved is as exchangeable as money. No alternative discourse challenges the two discourses, which interact and reinforce eachother, both legitimizing human domination of nature as well as current power relations in society.

I den här uppsatsen gör Anton Andersson, Christoffer Urborn och Tommy Borg under sin andratermin på Journalistprogrammet en kvantitativ analys av könsfördelningen i Sundsvalls Tidning ochDagbladet. I undersökningen analyserades både text och bild i en veckas upplagor av bådatidningarna under våren 2014. Analysen omfattar endast tidningarnas egna material och inköptaartiklar. Material inskickat av läsare eller företagsannonser ingår inte i undersökningen.!Studien visar att tidningarnas namnomnämningar i text domineras av det manliga könet, endast varfjärde namn som fanns att läsa var ett kvinnligt. I bildsättningen var könsfördelningen mer jämn,men även där är männen överrepresenterade. Sportdelen sticker ut som den minst jämställda delendär endast var tionde person som omnämns är kvinna, medan förstasidan och de allmänna nyheternahåller en relativt jämn fördelning.

No description available.

Syftet med uppsatsen är via kvalitativ innehållsanalys undersöka vad Svenska Dagbladet rapporterade om kriget i Kosovo, samt hur kriget gestaltades via ledarsidorna under krigets samtid. Jag har delat upp kriget i 4 perioder. Under varje period presenteras vad som stod på agendan i tidningen om just Kosovokriget. Sedan analyserades de två första ledarsidorna under varje period. För att besvara min första frågeställning tillämpades dagordningsteorin; Vad presenteras på dagordningen i Svenska Dagbladet om kriget i Kosovo, samt hur rapporteringen skiljde sig över tid. Till den andra frågeställningen tillämpades gestaltningsteorin; Hur framställer (gestaltar) Svenska Dagbladet sina nyheter om kriget i Kosovo via ledarsidorna? Via databasen retriver.se har jag samlat mitt empiri.