The Swedish independent research institute V-Dem, which measures democracy around the world, declared in their most recent report on the issue that India was no longer classified as a democracy, but an electoral autocracy. Amongst other things, V-Dem draws the conclusion that the election of the Hindu nationalist leader Narendra Modi in 2014 has been a strong contributor to the decline in democracy in India. At the same time, The U.S. Department of State declares that the U.S.-India partnership is founded on a shared commitment to freedom and democratic principles. With India as a close ally, friction could arise. This thesis aims to explore how India is portrayed in American media, to get a broader understanding of how Americans view India and Narendra Modi. Many scholars believe policy is based on people’s opinions, and people’s opinions are largely based on how the media portrays certain issues. The author also draws a comparison between American right-leaning media outlets and left-leaning media outlets to examine if there are any differences regarding the depiction of India between them. By performing a quantitative content analysis, the author aims to examine how American media portrays India, its leaders, and democracy. The layout of the study is based on exanimating 175 published articles about India and coding them via a codebook designed to measure democratic values and the depiction of Narendra Modi, his government, and party BJP. The findings suggest that when democratic values are depicted in articles about India, it is mostly in negative terms. On the other hand, the portrayal of Narendra Modi, his government, and his party are more balanced. The findings also suggest that right-leaning and left-leaning media have a very similar way of portraying India, its democracy, and Narendra Modi.

Knivdådet i Vetlanda inträffade den 3 mars 2021 och strax efteråt, när det framkom att den misstänkte var utländsk medborgare, drabbades invånarna i Vetlanda av en “rasismvåg”. Därför var det vetenskapligt intressant att undersöka hur Vetlanda-Posten gestaltade knivdådet och gärningsmannen bakom attacken samt hur det inledande terrormotivet påverkade rapporteringen. Utifrån ett samhällsvetenskapligt perspektiv var det också relevant att undersöka Vetlanda-Postens dagordning, eftersom den påverkade vilka frågor mottagarna hade åsikter om, men även hur olika sakfrågor, personer eller situationer uppfattades. Syftet med denna studie är således att se hur knivdådet och gärningspersonen gestaltas utifrån det initiala terrormotivet. För att besvara frågeställningarna om hur knivdådet och gärningsmannen bakom attacken gestaltades samt hur det inledande terrormotivet påverkade rapporteringen bestod studien av en kvalitativ textanalys av 40 nyhetsartiklar från stadens lokaltidning Vetlanda- Posten. Utifrån resultatet av den kvalitativa textanalysen var beskrivningen av händelseförloppet saklig och gärningsmannen gestaltades på ett sådant sätt att skildringarna kan bidra till strukturell diskriminering och generell fördomsfullhet. I huvudsak associerades gärningsmannen med psykisk ohälsa och radikalisering, men i andra artiklar framställdes han även som talangfull och optimistisk om ett liv i Sverige. Resultatet, som sträckte sig från 4-10 mars 2021, visade även att det initiala terrormotivet påverkade bevakningen och att rapporteringen trappades ner över tid när det skälet dementerades.

I denna fallstudie har vi undersökt hur en krigsfilm kan använda sig av olika gestaltningar och representationer av “vi och dem” och därför riskerar att sprida propaganda och därigenom även potentiellt påverka dagordningen genom att påverka den rådande diskursen. Vi valde filmen American Sniper som empiriskt material då den är baserad på verkliga händelser och att vi därför kan se huruvida detta påverkar möjligheten att använda spelfilm för att potentiellt påverka diskursen. Genom användandet av en multimodal kritisk diskursanalys har vi tittat närmare på innehållet och maktrelationerna i filmen, för att slutligen kunna besvara följande frågeställningar:  Hur representeras och gestaltas “vi och dem” genom orientalism, nationalism och patriotism i innehållet?  Hur fungerar dessa fenomen tillsammans för att skapa ett innehåll som kan upplevas som propagerande?  Hur fungerar dessa fenomen tillsammans för att skapa en diskurs som potentiellt kan påverka dagordningen?  Analysen lutar sig mot ett teoretiskt ramverk bestående av representationsteori, gestaltningsteori, “vi och dem”, orientalism, patriotism, nationalism, propaganda och dagordningsteori. Studien analyserar scener från filmen valda utefter den anglosaxiska dramaturgiska kurvan. Genom att använda oss av analyskategorierna lexikala val, visuella val, narrativa strukturer och sociala aktörer tittar vi närmare på gestaltning och representation för att upptäcka olika framställningar av “vi och dem” i form av orientalism, nationalism och patriotism för att kunna besvara den första frågeställningen. I diskussionen redogör vi för hur dessa fenomen potentiellt skulle kunna ha inflytande över dagordning och att det med hjälp av olika strategier även kan sprida mjuk propaganda, vilket besvarar den andra och tredje frågeställningen. Resultatet i studien sammanfattas med att “vi och dem” gestaltas genom ofördelaktiga gestaltningar och en brist på individualitet vilket visar på orientalistiska diskurser i filmen. Detta, ihop med enbart positiva skildringar av de egna i filmen, visar upp nationalistiska drag. Genom hela filmen finns en känsla av patriotism genom huvudpersonens brinnande kärlek för sitt land och sin vilja att dö för att skydda det. Genom dessa gestaltningar blir innehållet i filmen vinklat på ett fördelaktigt sätt för USA och tack vare att filmen blev en biosuccé och fick stort erkännande i filmkretsar så kan innehållet komma att påverka diskursen och eventuellt även dagordningen. Därigenom tillåts det propagandistiska och vinklade innehållet att spridas till amerikanska invånare såväl som resterande delar av världen. / In this case study we have examined how a war movie can use different types of framings and representations of “us and them” and therefore run the risk of spreading propaganda and thereby potentially influence the agenda. We chose the movie American Sniper as our empirical material because it is based upon true events and real persons and we can therefore expect to see how this potentially affects the ability to influence the public opinion. Through the use of a multimodal critical discourse analysis we have looked closer on the movie’s content and the power relations within the movie to be able to answer our question at issue:   How does the movie represent and frame “us and them” through the use of orientalism, nationalism and patriotism?  How do this phenomenon work together to create  a content that could be seen as  propagandistic?  How do these phenomena work together to create a discourse that could potentially influence the agenda?   The theoretical framework used in the analysis consists of representation theory, framing theory, orientalism, “us and them”, patriotism, nationalism, propaganda and agenda setting theory. The study analyzes scenes from the movie chosen from the building stones of the classical dramaturgy. By applying the analaysis categories of lexical choices visual choices, narrative structure and social actors can we take a closer look at the framing and representation to discover different fabrications of  “us and them” in the form of orientalsim, nationalism and patriotism to be able to answer the first question at issue.  In the discussion we have given an account of these phenomena’s influence over the agenda setting and how they, with the help of different strategies, could spread “soft propaganda”, which answers the second question at issue. The result of the study can be summarized with the facts that “us and them” appears through the use of disadvantageous portrayals and the lack of individuality which shows the orientalistic discourses in the movie. This, combined with only positivistic depiction of “us” in the movie, shows nationalistic features. Throughout the movie a feeling of patriotism is mediated through the main character’s love for his country and the fact that he is willing to die to protect it. Through these representations the content is framed in a way that is beneficial for the US. And because American Sniper became a blockbuster and got recognized in the film industry with several awards and nominations, the movie’s content can influence the discourse and furthermore perhaps the agenda. Through this the propagandistic content is distributed to American citizens as well as the rest of the world.

Feminism is a concept that stands for equality and it is being lively discussed in both political, private and media spheres. As a concept that is so discussed and that is essential in the fight for equality between men and women, it is essential to study what is connected to it. The aim with this study was to examine how the concept feminism and the identity feminist were being illustrated and constructed in the newspaper Aftonbladet and newssite Nyheter24. The methods for the study were quantitative content analysis and critical discourse analysis. The focus of the study was to see what was connected to the concept feminism, how different subjects were connected to it and in which context it was discussed. The theories that were used were social constructivism, discourses, the agenda setting theory, framing theory, binary oppositions, gender and previous research about feminism in media. In both the quantitative and qualitative analysis there were two discourses that defined feminism, and in the qualitative analysis we can also see a discourse around the identity feminist. The first discourse around the concept feminism was one that equated it with equality. It also painted it as a thing that you should have an opinion about, a movement that was connected to politics and society. Generally it gave the concept of equality a more political meaning with its descriptions. The other discourse around the concept feminism, which challenged the other one, was one that painted feminism as a sexist, hypocritical and men hating movement. The discourse separated feminism and equality, and while the people in the articles stood for equal rights between men and women, they were against feminism. The discourse also suggested that you could be a feminist the wrong way, at least if you were a man. The discourse around the identity feminist, that was explored in the qualitative analysis, showed the biggest difference between the news platforms. In both sources the feminist was described as a woman and almost never as a man or non-binary. In Nyheter24 the feminist was passive and a victim. In Aftonbladet the discourse was a bit more divided. It described the feminist as active and it included men in a more in a positive light. But when the female feminist was compared to a man it was suddenly described as passive.

The aim of this study was to examine what Swedish elite athletes’ experiences, opinions and ideas are about Swedish sports journalism. We wanted to understand how sports journalism works through the athletes’ point of view, since there is a symbiotic relationship between professional sports and the media. To approach this we carried out a qualitative study based on seven personal interviews with elite athletes representing seven different sports. The theoretical frames used in this study are symbolic interactionism, the agenda-setting theory, framing theory and the sports media complex.The result shows that according to the athletes the journalistic content depends on a range of components, the most important being the relation between the journalists and the athletes, which is mainly based upon the journalist’s knowledge and participation. The sports media complex, which explains the symbiosis between sports and media, is very explicit in our results and so is how journalists set the agenda for the audience. We discuss whether distorted coverage and insufficient knowledge can result in the citizens not getting a chance to fully understand the reality of sports in Sweden and how stereotypical journalism communicate certain meanings and values about sports to the audience.

Brott är generellt sett ett område som motsvarar många kriterier för nyhetsvärdering inom journalistiken och ämnet lockar till läsning. När media rapporterar om olika händelser i världen får därför framförallt våldsbrott mycket publicitet. Det finns tidigare forskning som visar att medias frekventa rapportering om brott skapar en obefogad rädsla hos befolkningen. Mycket forskning kring brott i media finns både nationellt och internationellt, men denna studie fokuserar på en viss typ av brottslighets plats i media som inte alls är lika utforskat, nämligen organiserad brottslighet. Vi tittar på hur den organiserade brottsligheten gestaltas i svensk nyhetsmedia, vilka skillnader det finns i rapporteringen av denna typ av brott i jämförelse med annan kriminalitet, samt om rapporteringen i morgonpress och kvällspress skiljer sig från varandra. Undersökningen gjordes genom en kvantitativ innehållsanalys på 200 artiklar. Hälften av dessa var publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som representerar morgonpress medan den andra hälften hämtats från Aftonbladet och Expressen som i undersökningen representerar kvällspress. Artiklarna är också uppdelade där 100 stycken behandlar organiserad brottslighet och de resterande 100 annan typ av kriminalitet. Undersökningen visade att rapporteringen om de olika typerna av brott skiljer sig. Organiserad brottslighet får mer fysisk plats i tidningarna då de i fler fall finns med bilder. Denna typ av kriminalitet framställs som ett större hot/risk än annan brottslighet, händelser gestaltas mer förstorat, och bilderna i dessa artiklar förstärker ofta en hotfull känsla. Organiserad brottslighet gestaltas som farligare än annan brottslighet. Vi såg utöver detta också skillnader i de olika typerna av press. Kvällspress skriver på ett mer förstorat sätt om organiserad brottslighet än vad morgonpress gör, vilket i denna studie innebär att de använder fler ord som endast finns där i syfte att förstärka olika känslor. Kvällspress använder sig också mer av bilder för att befästa de känslorna artikeln ska förmedla. Med stöd av dagordningsteorin, nyhetsvärdering och nyhetsurval, gestaltningsteorin samt kriminaljournalistik har vi utefter våra resultat analyserat och diskuterat vår forskningsfråga. Vi förstår varför organiserad brottslighet får mycket plats då den uppfyller kriterier för att skapa mediedramaturgi, men anser att det kan vara problematiskt då media med hjälp av sin gestaltning kan skapa en obefogad oro och rädsla bland publiken. Detta påverkar inte bara individen utan även samhället i stort eftersom människors bild av den kriminella världen kanske inte stämmer överens med verkligheten. Eftersom detta kan ge effekt på hela samhället anser vi att studien är relevant för makthavare i landet och Polismyndigheten. Under denna studie har det framgått att forskning om organiserad brottslighet är begränsad. Det finns dåligt med statistik och fakta om denna typ av brott och vi ser gärna att man i framtiden forskar vidare i fältet. Som påbyggnad av detta finns det inte heller mycket forskning att hitta om organiserad brottslighet i förhållande till media. Detta saknas framförallt i svensk forskning och vi skulle gärna se framtida svenska forskare fördjupa sig mer i detta område, till exempel genom en liknande studie, med ett större empiriskt material, för att få en ännu bättre bild av gestaltningen av organiserad brottslighet i media. / Crime is an area that meets the requirements for being highly valued as a news topic and is often something that attracts the readers. When media is reporting about what’s going on in the world is especially violent crimes getting much publicity. Previous research shows that medias frequent way to report about crimes creates an uncalled-for fear among the population. There is a lot of national and international research about crime in media, but this study will focus on a special type of crime and the place it has in media, namely organized crime. We look at how organized crime is portrayed in Swedish news media, which differences it is compared to other crimes, and also if morning press and tabloid press reports in different ways and in that case how. The study was done by a quantitative content analysis on 200 articles. Half of these were published in Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet which is morning press while the other half is from Aftonbladet and Expressen which represents the tabloid press. The articles is also divided in to 100 articles about organized crimes and the remaining 100 about other crimes. The study shows that the reporting about the two types of crimes has differences. Organized crime gets more physical space in the papers due to the fact that these crimes more often has pictures in the articles. This type of crime is portrayed like a bigger threat and risk compared to other crimes, it is often written in a magnified way and the pictures is used to increase the sense of threat/risk. Organized crime is portrayed as much more dangerous than other crimes. We also saw differences in the two types of newspaper. Tabloid press is writing in a more magnified way than morning press, which in this study means that they more often use words that is only there in the purpose of increasing the sense of threat. Tabloid press is also using more pictures to fortify the feeling that the article is supposed to mediate. With the support of the agenda setting theory, valuation and selection of news, framing theory and court journalism did we along our results analyze and discuss the research question. We understand why organized crime is getting as much publicity as it does, due to the fact that it fulfills the criterias to create media dramaturgi, but we also see it as a problem as media with its portraying can create an uncalled-for fear and concern among the crowd. It does not just affect the person but also the society since the image of the criminal world that people has disagree with the reality. Since this can affect the entire society we mean that this study is relevant for rulers of the country and the police. During the study has it been stated that research about organized crime is limited. There is not much statistics and facts about this type of crime, so we would like to see more research in this field overall. Build up on this there is not much research to find about organized crime in relation to media either. Above all it is the swedish research that’s lacking in this field and we would like to see future swedish researchers immerse themselves into this field. For example, through a study like this, but with a bigger empirical data, to get a better understanding of the relationship between organized crime and media.

Syftet med denna studie har varit att studera hur media, under år 2018, skildrade orsaker till kvinnlig prostitution och hur medias beskrivningar förhåller sig till de orsaker som forskning om kvinnlig prostitution redovisar. För att besvara syftet har en kvalitativ innehållsanalys genomförts av 17 artiklar från Aftonbladet och DN. Resultatet av studien har visat att tidningsartiklar kring orsaker till kvinnlig prostitution beskriver flera skiftande orsaker som har kunnat relateras till den tidigare forskningen. Däremot finns det en överrepresentation av sådana orsaker som genomsyras av tvingande karaktär. Med utgångspunkt i teorin om sensationell journalistik kan det förstås som att denna typ av artiklar är överrepresenterad då den innehåller ett större mått av sensation och därmed högre nyhetsvärde. Resultatet från studien diskuteras utifrån ett dagordningsteoretiskt perspektiv. Allmänhetens föreställningar om orsaker till kvinnlig prostitution tolkas som påverkade av medias rapportering om tvingande orsaker. / The aim of this research has been to investigate how during 2018 media have described causes of female prostitution and how these descriptions relate to earlier research on female prostitution. In order to fulfill the aims of the study a qualitative content analysis was carried out on 17 articles from Aftonbladet and DN. The result of this investigation has shown that newspaper articles express several different reasons for female prostitution that can be related to earlier research on prostitution. However there is an overstatement of causes with compelling character. Based on the sensational journalism theory, it is understood that these types of articles are overrepresented as they contain greater measure of sensation and higher news value. The results of the study are discussed from the theoretical agenda-setting perspective. It has been interpreted that the public's beliefs about causes of female prostitution are affected by reports in media about compelling causes.

Tidigare forskning visar att nyhetsrapporteringar i media har en tendens att gestalta våld mot kvinnor som isolerade händelser och inte som ett utbrett problem, samtidigt som annan forskning menar på att det är ett socialt problem i nära relationer. Genom en kvalitativ språklig innehållsanalys har 30 nyhetsartiklar analyserats mellan 2007–2021 för att undersöka om det finns några skillnader eller likheter i nyhetsrapporteringen gällande våldsbrott mot kvinnor över tid. Resultatet av analysen tyder på att det knappt skett någon förändring i hur nyhetsartiklar gällande våldsbrott mot kvinnor gestaltas de senaste 15 åren. / Previous research shows that news reports in the media have an tendency to portray violence against women as isolated events and not as a widespread problem, while other research suggests that it is a social problem in close relationships. Through a qualitative linguistic content analysis, 30 news articles were analyzed between 2007–2021 to investigate whether there are any differences or similarities in the news reporting regarding violent crimes against women over time. The results of the analysis indicate that there has hardly been any change in how news articles regarding violent crimes against women are portrayed in the last 15 years.

Denna uppsats undersöker hur Sveriges herr- och damlandslag i fotboll representerades i media under VM 2018 och VM 2023. Syftet med studien var att bidra med ökad förståelse och kunskap om hur mediegestaltningen ser ut och hur gestaltningsmönster kan variera beroende på kön och prestation. Studien använde kvalitativ textanalys och integrerade gestaltningsteori, dagordningsteori och genusteori för att analysera hur lagen porträtteras i media. Resultaten visade på skillnader i representation mellan herr- och damlandslaget. Herrlandslaget fick mer uppmärksamhet och beröm i media, medan damlandslaget ofta fick mindre positiva inslag och i stället kritik. Vid både seger och förlust blev herrarna berömda utifrån empirin medan damerna fick kritik vid både seger och förlust. Studien visade också på hur medierna kan påverka vår uppfattning av idrott och kön. Genom att välja vad som ska uppmärksammas och hur det ska gestaltas kan medierna påverka hur vi tolkar och förstår idrott och kön. Studien bidrog med insikt i hur media kan påverka vår uppfattning av idrott och kön och betonar vikten av att fortsätta undersöka och utmana ojämlikheter i mediebevakningen av idrott. Studien betonar även jämställdhet som en viktig aspekt i mediebevakningen. / This study aims to analyze the media representation of Sweden's men's and women's national football teams during the 2018 men's World Cup and 2023 women's World Cup through a qualitative content analysis of articles from two newspaper tabloids which are Aftonbladet and Expressen. By integrating the framing theory, agenda-setting theory, gender theory and representation into the analysis, themes, and patterns in how the teams were portrayed in the media were identified. The results show differences in how the men's and women's teams were depicted, as well as how victory and defeat affected media representation. The discussion focuses on methodological considerations, the relevance of the results, and suggestions for future research in the field. The media representation of Sweden's men's national football team appears to be more positive even though they did not achieve any medal in their respective tournament meanwhile Sweden's women's national football team achieved a bronze medal.

The purpose of this study was to investigate how three Swedish news publications writes about integration and immigrants. The news articles were analyzed with a rhetorical analysis. The method was supplemented with theories of media and ethnicity, agenda setting theory and gatekeeping theory. This study resulted in the conclusion that racist discourses are found in the three news publications, regardless of political color, writer or article genre. Many of the articles makes a clear division of "us and them", where "them" is defined by the text's "us", who are often Swedes. "Them" is described by the attributes that ”us” don't want to be associated with. Immigrants are often portrayed as victims of their culture or as a threat to Western society. There is also a clear link between immigrants, Islam and Muslims irrespective of where the immigrants come from. The articles on integration continues to talk of immigrants as a unified group but these articles are accusing politicians and organizations to a greater extent, for the integration problematics. Both topics are discussed mainly on the basis of values and feelings and statistics showing the whole context is missing.