Spelling suggestions: "subject:"dagordningsteorin."" "subject:"dagordningsteorins.""
1 |
Johansson mot sportcheferna : En analys av Sportbladets rapportering om turbulensen i HV71 sommaren 2015Wallenberg, Mattias, Fredin, Hjalmar January 2016 (has links)
Den här uppsatsen har undersökt en sensationell nyhet i Sportbladet och studerat hur de med hjälp av gestaltningar fångar en publik och hur de gör för att få nyheten kvar på dagordningen. De teorier som förekommer är dagordningsteorin och gestaltningsteorin. Grunden i dagordningsteorin är att informationsflödet i verkligheten är allt för stort för att vi människor ska kunna skapa oss en sammanhållen bild av den, därför vänder vi oss till medierna för att ta reda på vad som händer i världen. Genom att medierna väljer ut en händelse och rapporterar frekvent om den kommer mediernas publik att uppfatta händelsen som viktig. Med hjälp av gestaltningsteorin har vi analyserat hur Sportbladets gestaltningar ser ut och hur de byggs upp i berättelsen. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys som studerade 13 av Sportbladets artiklar som berörde denna nyhet. Vi analyserade texten i varje artikel och sökte efter värdeladdade ord och på vilket sätt Sportbladet gestaltade huvudkaraktärerna i den berättelse som de återgav. Slutsatsen resulterade i att Sportbladet på ett tydligt sätt har använt sig av medialiseringstekniker och tydliga gestaltningar för att kunna fånga uppmärksamheten hos sina läsare. Och att man genom cliffhangers och återanvändande av karaktärer kan lyckas med att förlänga en nyhetsrapportering om en händelse och på så sätt hålla den kvar på dagordningen.
|
2 |
Zlatan Ibrahimovic : En studie av gymnasieelevers och mediers bild av ZlatanBörjesson, Emma, Farah, Amina January 2013 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever samt tidningarna Aftonbladet och Sydsvenskan beskriver Zlatan Ibrahimovic. För att få svar på studiens frågeställningar har en enkätundersökning gjorts, där 60 gymnasieelever fick ingå. För att analysera det insamlade materialet har Faircloughs tredimensionella modell inom den kritiska diskursanalysen använts. De centrala teorier som studien utgått ifrån är dagordningsteorin, framing, sensationsjournalistik samt diskursanalys. Studiens viktigaste slutsats är att det främst är en positiv bild av Zlatan som målas upp, både hos eleverna och i de valda artiklarna. Det har också framkommit att artiklarnas och elevernas bild av Zlatan är väldigt samstämda.
|
3 |
MEDIER, POLITIK & JÄRNRÖR : En studie av fem olika nättidningars skildring av Sverigedemokraternas JärnrörsskandalTönnäng, Christoffer, Larsson, Madeleine January 2014 (has links)
Syftet med studien är att studera medierapporteringen avSverigedemokraterna i samband med Järnrörsskandalen med hjälp avgestaltnings- och primingteorin. Materialet bestod av artiklar från Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Fria Tider. Materialet analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Våra analyser från denna studie visar hur informationsflödet sprids mellan tidningarna och hur de med hjälp av ett gemensamt underlag har konstruerat händelsen. Samtliga tidningar gör sin egen tolkning av Järnrörsskandalen med hjälp av individuella källor och perspektiv. Expressens gestaltning av avslöjandet ifrågasätts aldrig utan godtas i samtliga tidningar som vi tittat på.
|
4 |
Svensk dagspress beskrivning av konflikten i Libyen 2011Langborg, Johan January 2014 (has links)
Den 15 februari 2011 kom den arabiska våren till Libyen. Det började likt de andra upproren i Tunisien och Egypten, men tog en helt annan vändning när våldet från regimsidan eskalerade och konflikten benämndes snart inbördeskrig. Det ledde till en internationell militär intervention där Sverige deltog med flygstridskrafter. Konflikten fick mycket uppmärksamhet och stort utrymme i svensk massmedia under de inledande två månaderna. Antagligen var frågan om läget i Libyen och svensk insats något som många upplevde som viktig och intressant, och hade en åsikt om. Massmedia är en viktig faktor till vad allmänheten har åsikter om, och en grund till opinionsbildning. Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur tre svenska dagstidningar beskriver och diskuterar konflikten och insatsen i Libyen, samt den politiska debatten som fördes om dem. En del av slutsatserna är: Dagspressens beskrivningar bedöms ha haft stor potential att påverka allmänheten till att se Libyen som en prioriterad fråga, med en tydlig bild av konflikten som en kamp mellan gott och ont. Budskapet i stort är att oppositionen står för något gott, civilbefolkningen är utsatt och i behov av akut stöd, Gaddafi är ond, begår övergrepp på oskyldiga och bör störtas. Tidningarnas inställning till militär insats och svenskt deltagande är samstämmigt positiv, men det förs inte någon tydlig argumentation för saken. Debatt och oenigheter är snarare kopplat till större politiska frågor som NATO-medlemskap. Tidningarnas politiska inriktning skiner igenom när kritik riktas åt motsatt håll, och de ”egna” får beröm.
|
5 |
The Good Project : En studie av Gina Tricot’s CSR-kommunikationVedin, Sandra, Amandusson, Julia January 2014 (has links)
SYFTE: Syftet med denna studie är att undersöka och skapaförståelse för hur klädkedjan Gina Tricotkommunicerar sitt CSR-arbete samt om intressenternas krav och den mediala uppmärksamheten kan varabidragande faktorer till det. METOD: Kvalitativ textanalys av Gina Tricot’s CSR-arbete påderas hemsida. SLUTSATSER: Gina Tricot’s strategier för CSR-kommunikationgrundar sig i viljan att göra sig legitima i samhället, meden önskan att skapa trovärdighet och få förtroende frånsina intressenter är detta ett sätt att möta mediernasgranskning. Detta sker genom ett samlat projekt påhemsidan kallat “The Good Projcet”.
|
6 |
Hur speglas verkligheten? : En kvantitativ studie om Dagens Nyheters och Aftonbladets nyhetsrapportering under en historisk humanitär situation.Lundquist, Alexandra, Sahlin, Kristin January 2016 (has links)
Problemformulering och syfte: Under 2015 pågick den största flyktingkrisen, benämnt flyktingsituation i denna studie, sedan andra världskriget, vilken uppmärksammades i stor utsträckning i svenska medier under hösten 2015. Medierna, som majoriteten människor i Sverige dagligen tar del av, ses idag som ett dominerande instrument för information och opinionsbildning i samhället. Forskare är eniga om att medier har en stor del i människors liv och många av forskarna menar att medier påverkar människors åsikter. Syftet med studien är att undersöka hur Dagens Nyheter och Aftonbladet nyhetsrapporterade om flyktingsituationen under två perioder hösten 2015 samt utforska eventuella samband mellan tidningarnas dagordningar och förändringar i opinionen. Metod och material: En kvantitativ innehållsanalys av Dagens Nyheters och Aftonbladets nyhetsartiklar. Antalet nyhetsartiklar uppgick i 145. Huvudresultat: Resultatet visar att tidningarna frekvent rapporterade om politik, integration och invandring, i Europa i första perioden medan tidningarna rapporterade mindre frekvent i andra perioden men oftast om samma ämne som i första perioden, fast i Sverige. Rapporteringen skrevs ofta ur en politisk synvinkel. Rapporteringen innehöll även mycket dramatik och ofta gestaltades flyktingsituationen som en flyktingkris. Några tydliga samband mellan tidningarnas dagordningar och förändringar i opinionen går inte att dra några slutsatser om. Det finns dock skillnader mellan perioderna vilket gör att det bör ha påverkat läsarna i någon riktning. I vilken riktning går det dock inte att säga något om.
|
7 |
Varför sprang dina partikamrater med järnrör på stan? : En undersökning av medias gestaltning av Sverigedemokraternas politiska skandal: ”Järnrörsskandalen”Dauti, Besarta January 2013 (has links)
The purpose of this paper is to make a qualitative content analysis. The used articles are taken from the time period 2012-11-13 until 2012-11-30 and the questions that this paper is based upon are: How do the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter define and diagnose the causes and problems of the iron pipe scandal during the period 2012-11-13 until 2012-11-20? What kind of valuations and solutions does the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter provide of the iron pipe scandal during the period 2012-11-13 until 2012-11-30? Does the framing of the iron pipe scandal during the period 2012-11-13 until 2012-11-30 differ between the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter? The result of this paper shows that through the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter way of framing the Swedish democrats during the period 2012-11-13 until 2012-11-30, the society cannot get another picture of the Swedish Democrats than that they are a right wing populist party.
|
8 |
Den mediala uppmärksamheten kring #metoo-uppropen som skakade de svenska arbetsplatserna : En kvantitativ innehållsanalys av svenska dagstidningar / The medial attention to the #metoo call that shook the Swedish workplaces : A quantitative content analysis of Swedish newspapersLarsson, Emma, Dahlström, Nathalie January 2018 (has links)
This study aims to examine how the medial attention looks like through a quantitative content analysis based on the variables: presentation, focus, type of person and the text of the following call: #tystnadtagning, #utantystnadsplikt, #givaktochbitihop and #vikokaröver in the Swedish newspapers Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet Webb and Expressen Webb. This is investigated on the basis of Agenda setting and theories of news evaluation. The conclusions emerged from this study are that #tystnadtagning has received the largest media attention, one reason why #tystnadtagning has received the most attention can be because it was the first call to be published. The newspapers focus most on personal and problematic articles and it is reported most about public figures. The most widely used texts are interview, closely followed by news articles. Based on the theoretical assumptions used in this study, one reason why #tystnadtagning has received the most attention is due to the news evaluation´s elite centering and agenda setting priority of object or event
|
9 |
What determines who qualifies? : A quantitative study on the presence of first- and second-level agenda setting and issue ownership in the 2020 Democratic primary debates. / Vad avgör vem som går vidare? : En kvantitativ studie av förekomsten av första och andra nivån av dagordningsteorin samt issue ownership i demokraternas primärdebatter 2020.Boström, Lovisa January 2021 (has links)
The purpose of this study is to investigate the presence of first- and second-level agenda setting as well as issue ownership in the 2020 Democratic primary debates and whether there is a relationship between using strategies based on these theories and qualifying for future debates. The study seeks to answer three research questions: What is the relationship, if any, between a candidate whose statements focused primarily on the three issues considered most important by the public according to opinion polls and whether this candidate qualified for future debates? How did candidates use frames to redraw the attention of issues? What is the relationship, if any, between the extent to which a candidate’s statements discussed performance issues more than Republican-owned or Democratic-owned issues and whether this candidate qualified for future debates? The study draws mainly on the first and second level of the agenda setting theory, as well as the theory of issue ownership, and analyzes what issues candidates focus on, what attributes of these issues they emphasize, and whether they discuss performance issues like the economy or foreign policy more than issues owned by either the Republican or the Democratic Party. Through a quantitative content analysis of four candidates’ (Joe Biden, Bernie Sanders, Amy Klobuchar, & Andrew Yang) statements from three of the eleven primary debates held in the 2020 primary process, the study found no direct relationship between focusing on the public’s three most important issues and qualifying for future debates. Similarly, no such relationship was found between emphasizing certain attributes and qualifying for future debates, although the results suggest that candidates may have benefited from avoiding framing issues economically, which concurs with previous findings (Boydstun, Glazier, & Pietryka, 2013a; Boydstun, Glazier, & Phillips, 2013) and supports Vavreck’s (2009) theory that insurgent candidates should not emphasize the economy. Findings also demonstrated the contrasting ways three of the candidates framed the same issues, where Joe Biden and Amy Klobuchar tended to emphasize economic frames when discussing Medicare while Bernie Sanders emphasized effectiveness. Lastly, the findings support previous research on issue ownership since findings showed that most candidates discussed Democratic-owned issues more than other issues, while the eventual presidential nominee, Joe Biden, overall discussed performance issues more than issues owned by either party. This suggests that focusing on such issues may be beneficial for challenging candidates during an election cycle where the sitting president has been criticized for not being able to handle the job. Thus, no direct relationship could be found in the case of RQ1 or RQ2 but discussing performance issues the most overall may have benefited one candidate, suggesting there is a relationship in the case of RQ3. / Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av första och andra nivån av dagordningsteorin samt av issue ownership i Demokraternas primärdebatter 2020 och huruvida det finns någon relation mellan att använda strategier baserade på dessa teorier och att kvalificera sig för framtida debatter. Studien undersöker tre frågeställningar: Vad är relationen, om någon, mellan en kandidat vars uttalanden under debatterna fokuserade främst på de tre frågor som väljarna ansåg var viktigast enligt opinionsundersökningar och huruvida denna kandidat kvalificerade sig för framtida debatter? Hur använde kandidaterna ”frames” för att kontrollera diskussionen kring frågor? Vad är relationen, om någon, mellan den utsträckning en kandidats uttalanden under debatterna diskuterade så kallade ”performance issues” mer än frågor ägda av det republikanska eller demokratiska partiet och huruvida denna kandidat kvalificerade sig för framtida debatter? Studien bygger huvudsakligen på den första och andra nivån av dagordningsteorin, liksom teorin om issue ownership, och analyserar vilka frågor kandidaterna fokuserar på, vilka attribut de betonar när de talar om dessa frågor och om de diskuterar performance issues såsom ekonomi eller utrikespolitik mer än frågor som ägs av antingen republikanska eller demokratiska partiet. Genom en kvantitativ innehållsanalys av fyra kandidaters (Joe Biden, Bernie Sanders, Amy Klobuchar och Andrew Yang) uttalanden från tre av de elva primärdebatterna som hölls under primärprocessen 2020 fann studien ingen direkt relation mellan att fokusera på de tre frågor som väljarna ansåg var viktigast och att kvalificera sig för framtida debatter. Det hittades inte heller någon sådan relation mellan att betona vissa attribut och att kvalificera sig för framtida debatter, även om resultaten tyder på att kandidater kan ha haft nytta av att undvika att betona ekonomiska attribut, vilket överensstämmer med tidigare resultat (Boydstun, Glazier, & Pietryka, 2013a; Boydstun, Glazier, & Phillips, 2013) och stöttar Vavrecks (2009) teori att så kallade ”insurgent candidates” drar nytta av att inte diskutera ekonomin mer än nödvändigt. Resultaten visade också hur olika kandidaternas inramning av en specifik fråga var, då Joe Biden och Amy Klobuchar hade en tendens att betona ekonomiska attribut när de talade om frågor gällande Medicare medan Bernie Sanders fokuserade mer på effektivitetsattribut. Slutligen stöder studien tidigare forskning om issue ownership då resultaten visade på att de flesta kandidater diskuterade frågor ägda av det demokratiska partiet mer än andra frågor, medan den kandidat som slutligen skulle få det demokratiska partiets presidentsnominering, Joe Biden, totalt sett diskuterade performance issues mer än frågor ägda av något av partierna. Detta tyder på att ett fokus på sådana frågor kan vara till nytta för att utmanande kandidater under en valcykel där den sittande presidenten har kritiserats för sin hantering av arbetet. Således kunde ingen direkt relation hittas när det gällde RQ1 eller RQ2, men resultaten tyder på att en kandidat kan ha gynnats av att diskutera performance issues mest över lag, vilket i sig tyder på att det finns en relation gällnade RQ3.
|
10 |
Three is a Crowd : A Critical Analysis of Third Party Actor Influence Regarding the Nuclear Negotiations Between P5+1 and IranPucher, Isabelle, Dahlbeck, Kim January 2015 (has links)
This thesis examines third-party actor influence on the domestic level in the ongoing diplomatic negotiations between P5+1 and Iran, with the research question being; What demands, arguments and strategies does the Congress and AIPAC use to influence the negotiation process between the U.S. and Iran? Secondly, what are their goals for doing so? Furthermore, the combined theoretical framework has been applied onto the material using a critical method in order to answer the questions. Legislative bills from the Congress, regarding congressional insight to the agreement, have been approved. In this pressured negotiation process with high stakes it is astounding that these actions are allowed. Due to this behavior from Congress, amongst others, it becomes interesting to study the negotiation process and its salient third-party actor influence. The results suggests that legislative actions combined with various demands and arguments, focused on mistrust of Iran, history and the security of Israel, are their main strategies to gain influence. An additional new, third, level has also been discovered by the authors of this thesis in regards to these complicated negotiations.
|
Page generated in 0.0772 seconds