No description available.

Syftet med detta arbete är att genom boken och filmen Kalle och chokladfabriken, beskriva hur Willy Wonka framställs, och hur han kan relateras till Dahls liv. Vi undersöker även vilka normsystem som blir framträdande i båda medierna samt hur Oompa-Loompiernas låtar ändrar form och hur olika aspekter beskrivs. En norm är något som definieras enligt följande: ”[…] ett normsystem anger det normala mönster som individers handlingar bör överensstämma med” (Bergström, 1990). Genom de olika medierna vi analyserat har vi kommit fram till att det finns många aspekter som omarbetats vid filmatiseringen av boken. Vårt resultat visar oss att normerna som finns i boken och filmen är baserade på samhället karaktärerna lever i samt att Wonka framställs på olika sätt beroende på vem han talar med. Vårt resultat visar även att Oompa-Loompiernas låtar ändrar karaktär samt att omgivning och personer beskrivs på olika sätt beroende på mediet som förmedlar dessa. Arbetet avslutas genom en diskussion gällande relevansen för undervisning baserad på Kalle och chokladfabriken. Under diskussionen behandlas även Dahls påverkan på boken och filmens kontext samt dess relevans i skolundervisning. Enligt Martinsson och Reimers (2014) är diskussion av stor vikt för att eleverna ska få bästa förutsättningarna för lärande. För att alla elever ska få möjlighet att utvecklas måste de få variation i undervisningen. Detta kan ske genom diskussion gällande frågor inom exempelvis normer, ironi och fantasi. En kombinerad undervisning är enligt både Skolverket (2011) och Nemert och Rundblom (2004) det bästa sättet att lära sig på och därför blir undervisning med Kalle och chokladfabriken relevant.

I den rådande läroplanen för gymnasieskolan står framskrivet att undervisningen skall ske genom demokratiska arbetsmetoder (Skolverket 2011a), det vill säga att undervisningen skall ske genom demokrati. Samtidigt står det framskrivet i ämnesplanen för samhällskunskap på gymnasiet att innehållet i undervisningen skall bestå av demokrati (Skolverket 2011b), det vill säga att undervisningen skall vara i demokrati. Det väcker frågan om det är möjligt att kombinera dessa två. Samtidigt som de demokratiska ambitionerna från Skolverket är fortsatt höga så sjunker de demokratiska värderingarna i Sverige (Economist Intelligence Unit, 2010). Tidigare forskning visar på att demokratibegreppet är både brett och abstrakt vilket kan göra det svårt att omsätta i praktik. Detta är en kvalitativ intervjustudie baserad på målriktat, systematiskt urval. Målet med intervjuerna var att dels ta del av lärares tankar kopplat till styrdokumenten, dels samla in arbetsmetoder som används för att undervisa i och genom demokrati. Resultaten analyseras sedan utifrån Robert A. Dahls demokratimodell. Resultatet av denna studie ringar in delar av de konsekvenser som Skolverkets höga ambitioner har på den verkställande nivån, men lyfter även fram exempel på lärares lösningar på dessa problem.

This thesis is a case study who analyzes the democracy in North Macedonia during the period2008-2018. The method which was applied in this study was an ideal-type of democracy.Democracy is defined on the grounds of Robert Dahl’s polyarchy and its seven institutionswhich are; elected representatives, free and fair elections, universal suffrage, the right tocandidate in elections, freedom of speech, alternative information and the right to organize.The material on this work includes reports from the European Commission, Freedom House,the Swedish Government Offices and CountryWatch.The results of this study showed that regarding the four institutions; elected representatives,universal suffrage, the right to candidate in elections and alternative information there havebeen no significant changes during the period 2008-2018. The institution the right to organizeis the only institution where we can see a positive change during the period 2008-2018. Onthe contrary the institutions; free and fair elections and freedom of speech was thoseinstitutions that became more restricted during the period 2015-2018. The institution free andfair elections became more restricted because of the political crisis in recent year, for examplethe wire-tapping scandal which took place in 2015. To sum up, we can both see positive andnegative changes between the period 2008-2018. One thing that we can note is that NorthMacedonia does not fulfill the seven institutions that characterize an polyarchy and that NorthMacedonia has some work left to do, to achieve a more democratic and independent politicalsystem.

Abstract This study examines the new nation Somaliland democratization process since 1991. The research is based on Somaliland conditions to begin a democracy process which is studied on the basis of the Robert Dahl democracy theory. Somaliland is a "hybrid democracy", which means there are democratic structures but the shortcomings in the system  makes it impossible recognize Somaliland as a democracy. Somaliland has been influenced by blending Western democratic structures with their own traditional and cultural ways of steering. Somaliland promotes development in terms of democracy and politics. But the new nation faces challenges in the democratization process. Keywords: New nation, Dahl democracy theory, Hybriddemocracy, five criterias.

No description available.

No description available.

Denna uppsats är en komparativ analys av Roald Dahls bok Kalle och chokladfabriken från 1964 med Mel Stuarts filmadaption från 1971 och Tim Burtons filmadaption från 2005. Syftet med uppsatsen är att se vilka möjliga likheter och skillnader som finns mellan karaktärerna och ifall de olika skillnaderna kan bero på tidsperioden verket skapades i. Analysen påvisar att det finns några tydliga skillnader som ändrar karaktärerna drastiskt och att detta bland annat kan kopplas till den tidsperiod som verket är gjord i. Således är det ingen stor skillnad i karaktärerna mellan Roald Dahls bok och Mel Stuarts filmadaption troligtvis då de skapats i samma tidsperiod. Budskapet i Burtons adaption har däremot blivit alternerat med mer fokus på tidens mer aktuella frågor såsom mental hälsa och familjerelationer och har därmed orsakat en stor förändring i karaktärerna Willy Wonka, Kalle Spann och Oompa-Loompianerna. Med dessa tre verk kan lärare didaktiskt undervisa eleverna om hur ett verk kan ändras när adaptioner sker för att passa samtiden. Dock får läraren påpeka att det inte alltid är självklart vad som är en produkt av tiden och vad som är en upphovsmans egen konststil.

The purpose of the study is to investigate how social studies teachers in Sweden’s upper secondary school view the democratic challenges we face today in Sweden, as well as how they integrate these into their teaching with connections to what appears in the curriculum. These challenges come in the form of antidemocratic values, threats to the democratic conversation and democratic exclusion. The study is based on a qualitative interview study. The material that forms the basis for the work is the social studies teachers in Sweden’s upper secondary school based in Southern Sweden and from the Swedish curriculum for the upper secondary school and the syllabus for social science. Human rights, gender equality and people’s equal value are some of the fundamental values that counter democratic challenges. On the other hand, the so-called democracy mission faces challenges, as the school has doubled missions. The results have then been analyzed through Robert Dahl’s democracy model. Based on the results of the study, it can be concluded that the previous challenges to democracy still exist, while increasing at lower ages.

The Jasmin Revolution in Tunisia began at the end of 2010. Mohamed Bouazizi set himself on fire in protest against the corrupt police officials that had forced him to pay bribes in order to run his business. His protest became the symbol for the revolution that followed. A combination of political instabilities along with an economic downturn that lead to unemployment created dissatisfaction among the people in Tunisia. The Protest grew into a revolution that demanded action against the widespread unemployment, lack of democracy and human rights. A democratization process started after the revolution because of the protests. The purpose of this thesis is to analyse how Tunisia developed a democratic system of governance, if the notion of human rights has changed since the democratization process started and to analyse the relationship between human rights and democracy within the case of Tunisia. Three democratization theories, are applied to this case on Tunisia in order to answer these questions. The theorists are Robert A. Dahl with a theory of constitutionalism and institutionalism, Chantal Mouffe with a theory of agonistic pluralism and Seyla Benhabib with a theory of deliberative democracy.  The three theorists have different opinions regarding democracy and democratization processes but they all agree that the modern notion of democracy is of liberal character and that inclusion and that equality is important for a democracy. This thesis shows that the democratization of Tunisia’s governance could arise because the process had a relatively liberal agenda, which is perceived through the theories as the modern concept of democracy. The three theories require inclusion and equality for a transition to be democratic. Tunisia has included the citizens in the work of establishing a better relationship between the state and citizens but also when drafting the new constitution after the revolution. The actions taken by Tunisia are compatible with the theories, and maybe an explanation to the democratization process. The relationship between democracy and human rights is important when discussing the democratization of Tunisia. The revolution demanded democracy and human rights, something that the state could not deny. In order to honour the revolution and its demands the government in Tunisia tried to incorporate human rights into the democratic work, linking the relationship between democracy and human rights. Therefore, it can be viewed as a liberal democratization process. This thesis proves that Tunisia is not a democracy, but the process after the revolution is still remarkable and one day I can only hope that the process will be complete.