From the days of Antonio Meucci and Alexander Graham Bell when the telephone was invented, people have been looking for ways to communicate with each other through the use of technology. With the introduction of the Internet new possibilities were created to communicate with other persons around the world. As more and more individuals got access to the Internet more and more data got sent through the network. As with any platform where number of individuals keeps growing, business is to be made. Different companies offer different types of services, and many of these companies are niched in services where people in some way interact with each other. Social communities are some of the largest websites that are used and on these websites a lot of data is being shared. Pictures, life stories and interests are shared and this data is something that advertisement companies pay money to obtain. We can see this since a large part of revenues from social communities come from ad companies. Since these websites save data about individuals one could collect this data to sum up how an individual act online. In this thesis, we wanted to see if there was any interest in collecting this type of data to develop a business model where the data of individuals would be sold to a third party, and how individuals feel about this type data collection. To get an understanding of what type of data that can be collected, different companies that gather data were looked into. To get an understanding if this business model is something wanted recruiters of different IT companies were contacted for interviews. Focus groups and surveys were used to see how individuals close to their college graduation feel about data collection and the business model that is under construction. From the data collected, we saw that recruiters were not interested in a business model that gathered personal data, but rather professional data such as education, projects and other job related facts that can prove what the job applicant have done. And from the public we got the response that data collection of this sort is not something that is desirable. With the data collected we saw that our business model did not fit our targeted audience, but rather that a modified business model aimed on professional data rather than social data is something that could be developed. / Ända sedan den dagen telefonen skapades av Antonio Meucci och Alexander Graham Bell har människan letat efter nya sätt att kommunicera med varandra via teknologin som finns idag. Internet har introducerade nya sätt att dela olika typer av data världen över. Varje dag får fler och fler människor tillgång till internet det betyder då också att mer data skickas via nätet. Som med alla plattform där antalet individer växer skapas då nya affärsmodeller. Olika företag erbjuder olika typer av tjänster och många av dessa företag fördjupar sig inom kommunikationssektorn så att människor kan integrera med varandra. Socialmedia är bland de populäraste webbsidorna idag och här kan användarna dela data och information med varandra. Dessa data är viktiga för annonseringsföretagen då de vill rikta rätt reklam till användarna. Detta ser vi nu eftersom sociala mediernas största inkomstkälla kommer ifrån säljandet av data till annonsering bolagen. Man skulle kunna ta all data som dessa företag har sparat på sina användare för att sammanställa hur de använder tjänsten. I vår rapport ville vi se om det dann något intresse för att samla in denna typ av data för att utveckla vår affärsmodell där individens data och information säljes till en tredje part. Vi ville även undersöka hur användaren känner när det gäller datasamling på internet. För att få en uppfattning på vad för data som kan samlas in på internet har vi undersökt två företag för att se vad för data de tar. När det gäller vår affärsmodell har vi kontaktat och intervjuat rekryterare från olika företag för att se om vår affärsmodell är något som de behöver. Focused Groups och enkäter skickades ut till studenter som nästan har sin examen för att höra vad de har för åsikt är gällande datainsamling och vår affärsmodell. Vår undersökning visade att datainsamling inte var eftertraktad, men de ville däremot samla kompetens information istället. Information så som utbildning, projekt och arbetskarriär. Enkäten och Focused Groups visade även där att personlig datainsamling inte var något som de ville ha. Med de data vi fått under vår undersökning tydde det på att vår affärside inte var riktad mot rätt målgrupp, men en justering av vår affärsmodell i form av datainsamling av kompetens information var något de ville ha.

In the modern world, data and information is used on a larger scale than ever before. Much of this information is stored on the internet in many different shapes, like articles, files and webpages, among others. If you try to start a new project or company that depends on this data there is a need for a way to efficiently search for, sort and gather what you need to process. A common method to achieve this is called Web scraping, that can be implemented in several different ways to search and gather data. This can be an expensive investment for smaller companies, as Web scraping is an intensive process that requires that you pay for a powerful enough server to manage everything. The purpose of this report is to investigate whether there exist other cheaper alternatives to implement Web scraping, that don’t require access to expensive servers. To find an answer to this, it was necessary to research the subject of Web scraping further along with different system architectures that are used in the industry to implement it. This research was then used to develop a Web scraping application that was implemented on both a centralised server and as a decentralised implementation on an Android device. Finally all the summarized research and results from performance tests of the two applications were used in order to provide a result. The conclusion drawn from these results was that decentralised android implementations is a valid and functional solution for Web scraping today, however the difference in performance means it’s not always useful for every situation. Instead it must be handled based on the specifications and requirements of the particular company. There is also a very limited amount of research done on this topic, which means it needs further investigation in order to keep developing implementations and knowledge on this particular subject. / I den moderna världen används data och information i en större skala än någonsin tidigare. Mycket av denna information och data kan hittas på internet i många olika former som artiklar, filer, webbsidor med mera. Om man försöker att starta ett nytt projekt eller företag som är beroende av delar av denna data behövs det ett sätt att effektivt söka igenom den, sortera ut det som söks och samla in den för att hanteras. Ett vanligt sätt att göra detta är en metod som kallas Web scraping, som kan implementeras på flera olika sätt för att söka och samla in den funna datan. För små företag kan detta bli en kostsam satsning, då Web scraping är en intensiv process som vanligtvis kräver att man måste betala för att driva en tillräckligt kraftfull server som kan hantera datan. Syftet med denna rapport är att undersöka om det finns giltiga och billigare alternativ för att implementera Web scraping lösningar, som inte kräver tillgång till kostsamma serverlösningar. För att svara på detta utfördes en undersökning runt Web scraping, samt olika systemarkitekturer som används för att utveckla dessa system i den nuvarande marknaden samt hur de kan implementeras. Med denna kunskap utvecklades en Web scraping applikation som anpassades för att samla in ingredienser från recept artiklar på internet. Denna implementation anpassades sedan för två olika lösningar, en centraliserad på en server och en decentraliserad, för Android enheter. Till slut summerades all den insamlade faktan, tillsammans med enhetstester utförda på test implementationerna för att få ut ett resultat. Slutsatsen som drogs av detta resultat var att decentraliserade Android implementationer är en giltig och funktionell lösning för Web scraping idag, men skillnaden i prestanda innebär att det inte alltid är en användbar lösning, istället måste det bestämmas beroende på ett företags behov och specifikationer. Dessutom är forskningen runt detta ämne begränsat, och kräver vidare undersökning och fördjupning för att förbättra kunskaper och implementationer av detta område i framtiden.

Denna studie undersöker svenska internetanvändares kunskaper och inställningar till datainsamling genom cookies. Syftet med studien är att ta reda på vilken nivå deras kunskap ligger på och vad de har för inställning till cookies samt om det finns något samband mellan dessa. Studien baseras på en kvantitativ undersökning genom en webbenkät och kompletteras med en kvalitativ undersökning i form av semi-strukturerade intervjuer. Webbenkäten genererade åttiotre svar och av dessa var det sex respondenter som blev intervjuade. Resultatet visade på en låg kunskapsnivå om datainsamling genom cookies och en neutral eller negativ inställning till dessa. Det fanns en oro bland respondenterna att deras personliga information hamnar i fel händer eller att deras integritet kränks. Trots oron fanns det även en nonchalans och likgiltighet inför internetanvändarnas egna ansvar och agerande till datainsamlingen. Slutsatserna som kunde dras var att inställningen till cookies var mestadels negativ och kunskapsnivån kring dem var generellt väldigt låga. Ett behov av relevant utbildning inom ämnet skulle behövas då kunskapsnivån hos internetanvändare måste bli högre och de behöver utveckla en digital kompetens för att få rätt förutsättningar i dagens digitaliserade samhälle. / This study examines Swedish internet users' knowledge and attitude towards data collection through cookies. The purpose of the study is to find out the level of their knowledge and what attitude they have towards cookies as well as examining if there is a relation between the two. The study is based on quantitative research through an online survey and was strengthened by qualitative research in the shape of semi-structured interviews. The survey generated eighty-three responses and from them six respondents were interviewed. The result showed a low level of knowledge about data collection through cookies and a neutralt or negative attitude towards these. There was a general concern among the respondents of their personal information falling into the wrong hands or having their privacy violated. Despite the concerns there was also a casualness and indifference towards the internet users own responsibility and behavior with data collection. In conclusion the attitude towards cookies was mostly negative and the knowledge was in general very low. There’s a need for relevant education of the subject to raise the level of knowledge by the internet users so that they can develop a digital literacy and get the right conditions in today's digitalized society.

During the 21st century, the use of digital services has exploded. Companies are getting better at collecting and using data for their own gain. The increased collection of data has contributed to increased privacy concerns among many. This paper examines how a person’s attitude and knowledge about data collection can affect their online behavior. To examine this, a questionnaire survey was conducted. The study's results indicate that there is a paradoxical behavior among the respondents, since most people have a negative view of data collection, but do not take measures to reflect this attitude. Furthermore, the result suggests that knowledge about data collection acts as the primary motivator for taking measures to protect their data.   Keywords: Data collection, online behaviour, privacy paradox, GDPR, attitude, knowledge, privacy concerns / Under 2000-talet har användningen av digitala tjänster exploderat. Företag blir bättre på att samla in och använda data för deras egen vinning. Den ökade datainsamlingen har bidragit till en ökad oro kring personlig data hos många. Denna uppsats undersöker hur internetanvändares attityd och kunskap kring datainsamling kan påverka deras online-beteende. För att undersöka detta utfördes en enkätundersökning. Studiens resultat indikerar att det finns ett paradoxalt beteende hos respondenterna då de flesta har en negativ syn till datainsamling men vidtar inte åtgärder för att spegla denna attityd. Vidare tyder resultatet på att kunskap kring datainsamling agerar som den primära motivatorn för att vidta åtgärder för att skydda deras data.   Nyckelord: Datainsamling, online-beteende, Privacy Paradox, GDPR, attityd, kunskap. integritets-oro

<p>Bakgrund: Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) skall en olycksundersökning genomföras vid alla olyckor i skälig omfattning i syfte att finna orsak, händelseförlopp och utvärdering av räddningsinsatsen (SFS 2003:778, kap3, 10§). Bland genomförda olycksundersökningar i Sveriges kommuner har Statens Räddningsverk identifierat en stor inbördes variation gällande innehållet i utredningarna och brister vid vidarebefordring till myndigheten för statistisk analys. Uppsatsen är därför ett led i myndighetens utveckling av stödet för datainsamlingen vid kommunala olycksundersökningar i syfte att förbättra förutsättningarna för goda lärdomar vid olyckor.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är tvådelat. Att först analysera vilka erfarenheter som samlas in av de kommunala olycksutredarna och därefter verifiera resultaten utifrån tidigare forskningsresultat.</p><p>Metod och material: Med metoden kvalitativ innehållsanalys har ett urval av kommunala olycksundersökningar analyserats (n=21), där insamlade erfarenheter har kategoriserats i ett antal gemensamma teman. Underlaget (n=68) är hämtat från Statens Räddningsverk och bestod av alla vidarebefordrade kommunala olycksundersökningar mellan 2005 till och med april 2007 fördelade över 8 klassifikationer.</p><p>Resultatdiskussion: Utifrån tidigare forskningsresultat har sedermera resultaten verifierats. Konklusionen av uppsatsen redovisas i ett antal förslag på riktlinjer som bör tolkas som ett stöd vid datainsamlingen gällande kommunala olycksundersökningar. Uppsatsen är en förstudie då underlaget bör utökas och resultaten prövas empiriskt innan riktlinjerna praktiskt tillämpas.</p> / <p>Background: According to the legislation regarding protection against accidents (SFS 2003:778) shall an accident investigation be implemented at a reasonable depth to find reason, development and evaluation of the rescue initiative (SFS 2003:778, chp3, 10§). Among implemented accident investigations in Sweden's municipalities has the Swedish Rescue Services Agency identified large mutual variation the current content in the investigations and deficiencies at forwarding them to the authority for statistical analysis. This essay is therefore part of the authority's development of the aid for the collection of data regarding municipal accident investigations in aim to improve the conditions to draw important knowledge from accidents.</p><p>Aim: The aim with this essay is two-folded. To first analyze which experiences that are collected from the municipal accident investigators and then verify the results on the basis of earlier research results.</p><p>Method and materials: With the method Qualitative Content Analysis has a selection of municipal accident investigations been analyzed (n=21), where collected experiences have been categorized in a number common themes. The basis (n=68) is retrieved from the Swedish Rescue Service Agency and is comprised of all forwarded municipal accident investigations between 2005 up to and including April 2007 distributed over 8 classifications.</p><p>Results: On the basis of earlier research the results have been verified. The conclusion of the essay is presented in a number proposals on guidelines that should be interpreted as an aid regarding the data collection at municipal accident investigations. The essay is a preliminary study where the basis should be increased and the results examined empirically before the guidelines can be practical applied.</p>

Bakgrund: Information om hälsoläget och insatser för att förbättra hälsan i befolkningen kommer från direkta undersökningar t.ex. den nationella folkhälsoenkäten och indirekt från hälso- och sjukvården. Men för insamling, analys och återföring av kunskaper om ohälsan från vården liksom för vidtagna hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder saknas allmänt tillämpade rutiner. Syfte: Att analysera sjukvårdens roll och metoder när det gäller information om hälsoläget i befolkningen samt stödja utvecklingen av informationssystem för analys av hälsan liksom för uppföljning av hälso- och sjukvårdens folkhälsoinsatser. Metoder: Projektet inleddes med att informationssystemet Minimum Data Set för distriktssköterskeverksamhet (MDS-DSK) implementerades och utvärderades i Örebro läns landsting (I). Därefter analyserades patientjournaler från distriktssköterske-verksamheten genom triangulering för att identifiera och kategorisera använda åtgärder som stöd för utveckling av informationssystem (II). För att svara på frågan om patientregistrets validitet som mått på hälsoläget i en befolkning jämfördes dess data om förekomst av ischemisk hjärtsjukdom i en kommun med uppgifter insamlade från alla offentliga vårdgivare i öppen och sluten vård (III). Slutligen undersöktes genom en folkhälsoenkät i vilken omfattning hälso- och sjukvården ger rådgivning om levnadsvanor och vilka faktorer som påverkar rådgivningen (IV). Resultat: MDS-DSK gör det möjligt att utifrån distriktssköterskeverksamhet göra uppskattningar av förekomst av hälsoproblem i befolkningen (I). Analys av distriktssköterskornas journaler visade ett brett spektrum av väl definierade åtgärder från hälsofrämjande och hälsoskyddande till diagnostiska, terapeutiska, rehabiliterande och palliativa (II). Jämförelsen av individrelaterade data om förekomst av ischemisk hjärtsjukdom och dess riskfaktorer visade att mindre än hälften av de berörda individerna identifierats i patientregistret (III). Det är rökning och fysisk aktivitet, som oftast är tema för sjukvårdspersonalens frågor och rådgivning till patienterna. Sannolikheten att bli tillfrågad minskar med stigande ålder och kvinnor tillfrågas i mindre utsträckning än män. Personer med ohälsa där levnadsvanor anses spela stor roll exempelvis personer med diabetes, fetma och högt blodtryck får rådgivning i högre utsträckning (IV). Slutsatser: Med utvecklade informationssystem finns det goda möjligheter att samla in och analysera data från hälso- och sjukvården för att få ökade kunskaper om befolkningens hälsoläge och individrelaterade, hälsoinriktade åtgärder inom vården. Rutiner för detta saknas i stor utsträckning. / Background: Information about health in the population and interventions to improve public health can be assembled directly through the National Public Health Survey and indirectly from health care. However, there are no generally applied routines for collection, analysis, and reporting of information from health care for public health interventions. In addition there are no routines for collection and feed-back of public health measures in health care. Aims: To analyse the role of health care and its methods of information about population health, and to support the development of health informatics and methods on follow up on public health interventions in health care. Methods: This project started by implementation and assessment of the Minimum Data Set instrument for public health nurses (PHN-MDS) in Örebro County (I). Next, clinical notes from public health nurses were analysed by a triangulation process and core elements identified, to be used in the information model (II). The Hospital Discharge Register is often used as a proxy for disease and disability in the population. In order to test its validity, data were collected for each individual who used an official care provider in a well defined geographical area (III). The final work (IV) uses data from a Public Health Survey in order to assess how and to whom health care professionals present questions and advice on health related life style and what factors influence this. Results: The PHN-MDS makes it possible to assess health problems in the population (I). Analyses of clinical notes from public health nurses showed a broad spectrum of interventions ranging from health promotion to diagnostic, therapeutic, rehabilitation and palliative actions (II). The comparisons of data on ischemic heart disease and its risk factors on an individual level indicated that less than half of the cases were identified in the Hospital Discharge Register (III). Smoking and physical activity are the most common themes for questions and counselling by professionals in health care. The probability to be asked decreases with age, and women are less often given questions and advice. Persons with obvious needs of counselling e.g. with diabetes, obesity and high blood pressure were more likely to receive counselling (IV). Conclusions: Development of health informatics makes it possible to collect and analyse data from health care in order to broaden the knowledge on health in the population, as well as on individual counselling within health care. Unfortunately, routines based on developed health informatics systems are insufficient

The aim of this   study is to investigate whether IT users with a reasonable awareness of data   gathering, in the context of Big Data, perceive this data gathering as a   threat to their privacy and if they take steps to counteract it. Building   upon previous research, such steps are assumed to be either ”active” or   ”passive”. Active measures serve to hide data or obscure its contents from   those who would collect it, for example by using a VPN (Virtual Private   Network) or fake aliases, while passive methods might consist of avoiding to   speak out on certain topics or seek out information that may be deemed   suspicious. Based largely on the Theory of Reasoned Action a theoretical   model has been developed to investigate whether a correlation can be seen   between beliefs about data gathering as a privacy threat and the intention to   protect oneself from this threat. To this aim a survey was given to   university students at programmes closely related to IT, as they would likely   have a good understanding of the subject at hand and would be well equipped   to answer the survey´s questions. The results show that almost all of the respondents   see Big Data related data gathering as a threat to privacy and the majority   see themselves likely, to varying degrees, to take measures to protect   themselves. The data shows a reasonable, though weak, correlation between   this view of data gathering as a privacy threat and the tendency towards   self-protection. Further, there is a clear preference towards active   measures, though this may in part be a consequence of the respondents'   aptitude for IT. Further research should be done to investigate the prevalence   of the view of data gathering as a privacy threat in society at large, and   the extent to which it results in self-protective behaviour such as self   censorship. Additionally, the theoretical model developed for this study   should be further developed and tested so that it may be of use in future   studies on data gathering and its effect on IT users. / Denna studie ämnar utreda om IT-användare med en   viss medvetenhet om Big Data-relaterad datainsamling ser denna som ett hot   mot sin personliga integritet och om de då tar steg för att skydda sig från   detta hot. Baserat på tidigare forskning har två typer av   integritetsskyddande åtgärder identifierats: ”aktiva” och ”passiva”. Aktiva   åtgärder är sådana som syftar till att dölja eller otydliggöra data för den   som samlar in dem, exempelvis genom att använda en VPN (Virtual Private   Network) eller falska alias, medan passiva åtgärder kan gå ut på att undvika   att uttala sig om vissa saker eller söka ut information om suspekta ämnen. En   teoretisk modell, baserad till stor del på Theory of Reasoned Action, har   utvecklats för att undersöka om ett samband finns mellan övertygelser om   datainsamling som integritetshot och avsikten att skydda sig från detta. I   detta syfte har en enkätundersökning skickats ut till studenter på   universitetsprogram med stark IT-anknytning, då dessa antas ha en god   förståelse för undersökningens ämnesområde och bör vara väl rustade att svara   på dess frågor. Resultatet visar att nästan alla av respondenterna ser Big   Data-relaterad datainsamling som ett hot mot den personliga integriteten och   de flesta kan se sig själva, till varierande grad, ta steg för att skydda sig   från detta hot. Man kan se en rimlig, om än svag, korrelation mellan denna   syn på datainsamling som integritetshot och avsikten gentemot   integritetsskyddande beteende. Vidare kan man se en klar preferens för aktiva   åtgärder, vilket delvis kan ha att göra med respondenternas förmodade höga   IT-kunnande. Ett område för framtida forskning är hur utbredd synen på   datainsamling som integritetshot är i samhället i stort och i vilken   omfattning den ger upphov till integritetsskyddande beteende såsom   självcensur. Däröver bör den teoretiska modell som utvecklats för denna   studie ytterligare förbättras och testas, så att den kan användas som ett   verktyg i vidare forskning kring datainsamling och dess inverkan på   IT-användare.

Bakgrund: Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) skall en olycksundersökning genomföras vid alla olyckor i skälig omfattning i syfte att finna orsak, händelseförlopp och utvärdering av räddningsinsatsen (SFS 2003:778, kap3, 10§). Bland genomförda olycksundersökningar i Sveriges kommuner har Statens Räddningsverk identifierat en stor inbördes variation gällande innehållet i utredningarna och brister vid vidarebefordring till myndigheten för statistisk analys. Uppsatsen är därför ett led i myndighetens utveckling av stödet för datainsamlingen vid kommunala olycksundersökningar i syfte att förbättra förutsättningarna för goda lärdomar vid olyckor. Syfte: Syftet med uppsatsen är tvådelat. Att först analysera vilka erfarenheter som samlas in av de kommunala olycksutredarna och därefter verifiera resultaten utifrån tidigare forskningsresultat. Metod och material: Med metoden kvalitativ innehållsanalys har ett urval av kommunala olycksundersökningar analyserats (n=21), där insamlade erfarenheter har kategoriserats i ett antal gemensamma teman. Underlaget (n=68) är hämtat från Statens Räddningsverk och bestod av alla vidarebefordrade kommunala olycksundersökningar mellan 2005 till och med april 2007 fördelade över 8 klassifikationer. Resultatdiskussion: Utifrån tidigare forskningsresultat har sedermera resultaten verifierats. Konklusionen av uppsatsen redovisas i ett antal förslag på riktlinjer som bör tolkas som ett stöd vid datainsamlingen gällande kommunala olycksundersökningar. Uppsatsen är en förstudie då underlaget bör utökas och resultaten prövas empiriskt innan riktlinjerna praktiskt tillämpas. / Background: According to the legislation regarding protection against accidents (SFS 2003:778) shall an accident investigation be implemented at a reasonable depth to find reason, development and evaluation of the rescue initiative (SFS 2003:778, chp3, 10§). Among implemented accident investigations in Sweden's municipalities has the Swedish Rescue Services Agency identified large mutual variation the current content in the investigations and deficiencies at forwarding them to the authority for statistical analysis. This essay is therefore part of the authority's development of the aid for the collection of data regarding municipal accident investigations in aim to improve the conditions to draw important knowledge from accidents. Aim: The aim with this essay is two-folded. To first analyze which experiences that are collected from the municipal accident investigators and then verify the results on the basis of earlier research results. Method and materials: With the method Qualitative Content Analysis has a selection of municipal accident investigations been analyzed (n=21), where collected experiences have been categorized in a number common themes. The basis (n=68) is retrieved from the Swedish Rescue Service Agency and is comprised of all forwarded municipal accident investigations between 2005 up to and including April 2007 distributed over 8 classifications. Results: On the basis of earlier research the results have been verified. The conclusion of the essay is presented in a number proposals on guidelines that should be interpreted as an aid regarding the data collection at municipal accident investigations. The essay is a preliminary study where the basis should be increased and the results examined empirically before the guidelines can be practical applied.

Internetövervakning har under senaste tiden blivit ett aktuellt ämne i media. Det rapporteras bland annat om att företag som samlar in information om privatpersoner. Datan som samlas in kan innehålla information om användares beteende på internet såsom besökta sidor, sökhistorik, aktivitet på sociala medier med mera. Men hur mycket av detta vet en vanlig användare om? Uppsatsens syfte är att undersöka hur medvetna privatpersoner är om internetövervakning som bedrivs av företag och den datainsamling som den bygger på. Vad vet egentligen användarna om vad som samlas in, i vilket syfte, samt hur det samlas in? En studie utfördes bestående av intervjuer och enkäter som undersökte hur pass kunniga och upplysta privatpersoner var inom ämnet. Det undersöks också om användare aktivt försöker motverka detta. Därefter diskuteras vad kunskapsnivån kan bero på och vad de gör för att motverka datainsamling. Detta kopplas och jämförs mot tidigare forskning inom området. / Internet surveillance has recently become a hot topic in the media. It is reported among other things that companies collect information about individuals. The data collected may include information about the user's behavior on the internet such as pages visited, search history, activity on social media and more. But how much of this does a regular user know? The purpose of this study is to investigate how aware individuals are of internet surveillance conducted by companies and the data collection which it is based on. What do the users really know about what is collected, for what purpose, and how it is collected? A study was conducted consisting of interviews and questionnaires that examined how knowledge and education individuals have within the subject. It is also examined whether users are actively trying to counteract this. Thereafter it is discussed what this level of knowledge may depend on and what they are doing to counter data collection. This is linked and compared to previous research in the area.

Webbapplikationers komplexitet och mängden avancerade tjänster ökar. Loggning av aktiviteter kan öka förståelsen över användares beteenden och behov, men används i för stor mängd utan relevant information. Mer avancerade system medför ökade krav för prestandan och loggning blir än mer krävande för systemen. Det finns behov av smartare system, utveckling inom tekniker för prestandaförbättringar och tekniker för datainsamling. Arbetet kommer undersöka hur svarstider påverkas vid loggning av serverdata, enligt datainsamlingsfasen i web usage mining, beroende på lagringsstrategier. Hypotesen är att loggning kan försämra svarstider ytterligare. Experiment genomförs där fyra olika lagringsstrategier används för att lagra serverdata med olika tabell- och databasstrukturer, för att se vilken strategi som påverkar svarstiderna minst. Experimentet påvisar statistiskt signifikant skillnad mellan lagringsstrategierna enligt ANOVA. Lagringsstrategi 4 påvisar bäst effekt för prestandans genomsnittliga svarstid, jämfört med lagringsstrategi 2 som påvisar mest negativ effekt för den genomsnittliga svarstiden. Framtida arbete vore intressant för att stärka resultaten. / Web applications complexity and the amount of advanced services increases. Logging activities can increase the understanding of users behavior and needs, but is used too much without relevant information. More advanced systems brings increased requirements for performance and logging becomes even more demanding for the systems. There is need of smarter systems, development within the techniques for performance improvements and techniques for data collection. This work will investigate how response times are affected when logging server data, according to the data collection phase in web usage mining, depending on storage strategies. The hypothesis is that logging may degrade response times even further. An experiment was conducted in which four different storage strategies are used to store server data with different table- and database structures, to see which strategy affects the response times least. The experiment proves statistically significant difference between the storage strategies with ANOVA. Storage strategy 4 proves the best effect for the performance average response time compared with storage strategy 2, which proves the most negative effect for the average response time. Future work would be interesting for strengthening the results.