<p>Det här examensarbetet består av två delar som syftar till att generera en metod för hur man marknadsför dataspel till en målgrupp av tjejer mellan 16-18 år. Den reflekterande texten visar den teoretiska grunden för metoden, och verksdelen, en marknadsplan för ett fiktivt actionspel, exemplifierar den.</p><p>Marknadsföringen behöver rikta sig till målgruppen om den skall kunna locka fler tjejer till att spela. Att inkludera dataspel i befintliga normer, som t.ex. att actionspel är spel som spelas tillsammans med vänner, samt visa avatarer målgruppen kan identfiera sig med, är två viktiga aspekter för en lyckad marknadsföring.</p><p>Om tjejerna fångas upp när de enligt statistiken skulle sluta spela dataspel, finns det potential att bredda målgruppen för fler dataspelsgenrer. Branschen får fler personer att sälja spel till, och fler kvinnor får ta del av de positiva effekter dataspelande bidrar till.</p> / <p>This bachelor thesis has two parts to generate a method on how to market video games to a target group of girls ages 16 through 18. The reflecting text provides a theoretical ground for the method, and the second part a marketing plan for a fictional action game, exemplifies the method.</p><p>In order to entice more girls to play games, the marketing needs to address the target group. Two important aspects in succeeding with marketing to girls are to include video games in the norm surrounding the female gender, like telling that action games are games you play with friends, and to advertise with avatars the target group can identify with.</p><p>If the girls begin or continue to play when they statistically should stop, there exists a potential to widen the target group for more video game genres. The industry gets more people to sell games to, and more young women can take part of the positive effect of playing video games.</p>

<p>Denna uppsats handlar om moral och moraliska val i västerländska RPG-dataspel. Uppsatsen granskar hanteringen av moral och moraliska val i tre spel: Baldur’s Gate 2 (Bioware 2000), Fallout 2 (Black Isle Studios 1999) och The Witcher (CD Projekt Red 2007). Förutom den kritiska granskningen finns det även med en intervjudel, där några speldesigners med erfarenhet av att göra spel med moraliska teman och val intervjuas om frågor relaterade till moral och moraliska val i spel. Uppsatsen kommer fram till ett antal resultat, bland annat vikten av konsekvenser, vikten av att val skall vara svåra och svårigheten med valfrihet i spel. Dessa resultat sammanfattas i några designprinciper för designers som vill jobba med moraliska teman och val i spel.</p>

<p>Följandet arbete är en reflekterande text som handlar om hur jag skapade ett verktyg för att balansera det rundbaserade precautionstridsystemet av spelet Dreamlords – The Reawakening.</p><p>I början förklaras mitt syfte och mål med arbetet som följs av en frågeställning kopplat till det. Jag kommer även att beskriva olika teorier som jag tittade närmare på angående spelbalansering. För att inleda läsaren till spelet Dreamlords ska jag även förklara den generella spelprincipen av hela spelet. Därefter tar jag upp min arbetsprocess som handlar om hur jag strukturerade upp mitt arbete. I denna text ska jag även förklara hur precautionstridsystemet fungerar med alla matematiska beräkningar för att sedan beskriva mitt verk som praktiskt resultat av arbetet. I slutet av rapporten inleder jag med en diskussion där mitt arbete sammanfattas och problem behandlas som uppstått vid arbetets gång. Texten beskriver i sin helhet hur man kan gå tillväga för att balansera ett spelsystem såsom Dreamlords precautionstridsystem. Som resultat av mitt arbete kan betraktas mitt balanseringsverktyg och denna reflekterande text som förhoppningsvis kommer att inspirera läsaren och flera andra personer som är intresserad av att balansera dataspel.</p>

Denna studie har undersökt huruvida Inverse Kinematics kan användas tillsammans med spelets miljö för att förbättra en karaktärs animationer och rörelse. Artiklarna som diskuteras i arbetet har använts som inspiration för att skapa artefakterna som använts i undersökningen. En kvantitativ undersökning genomfördes där deltagarna fick spela igenom två demoversioner, en med Inverse Kinematics kombinerat med animationer och en utan. Sedan fick deltagarna svara på en enkät om hur de upplevde spelkaraktärens rörelser. Utifrån svaren i undersökningen kunde slutsatsen dras att skillnaderna i animationerna knappt var märkbara då spelarna fokuserade på andra saker i spelet. Med hjälp av en större mer utförlig undersökning skulle arbetet i framtiden kunna användas inom spelbranschen för att förbättra animationer.

No description available.

Hur kan olika grader av interaktion i en mobilapplikation höja motivationen till handling av appens syfte? Detta är frågan som undersöks i detta arbete. Arbetet har grundat sig i H. Hedlunds bok Över Berg och Backar: 40 Vandringar i Göteborgs omgivningar från 1933 och utfördes i samarbete med Paul Löwen-Åberg. Undersökningen som gjorts har samlat kvantitativ och kvalitativ data med hjälp av testgrupper. Fältobservationer har även utförts under vandringar med testgrupper för att samla ytterligare data för att kunna svara på frågeställningen. Under arbetets gång utvecklades fyra prototyper av en vandringsapp som har testats och utvärderats av korrespondenter för att undersöka motivationsfaktorer. Avslutningsvis diskuteras i detta arbete undersökningens resultat, data insamling samt tankar kring framtida arbete.

Syftet med studien är att med en kvalitativ metod beskriva de likheter och olikheter som finnsi ljudläggningen av spelfilm och dataspel, samt att undersöka om dataspelsljudläggning remedierar filmljudläggning. De datainsamlingstekniker som använts i undersökningen är djupintervjuer och litteraturstudier. Intervjupersonerna är två dataspelsljudläggare, en dataspelsprogrammerare, en dataspelsproducent och tre filmljudläggare. Resultatet visar att det finns många likheter mellan dataspelsljudläggning och filmljudläggning. Det som skiljer dem åt är främst tekniken, interaktiviteten och användandet av dataspelsmotorn. Dataspelsljudläggningen remedierar filmljudläggning genom ljudläggarna. Detta görs genomatt de lånar många av de gestaltningskomponenter som filmljudläggning använder. Vidarevisar undersökningen att Michel Chions terminologi för filmljud är applicerbar på dataspelsljud.

Detta arbete är skapat av Andreas Bartziokas, som examensarbete för VT 2009. I denna uppsats beskrivs hur spelet B.O.B. har skapats. Vilken litteratur som varit användbar för skapandet av spelet, samt en övergripande beskrivning av själva spelet.

I lagbaserade, tävlingsinriktade dataspel är det viktigt att det är tydligt vem som är medspelare och vem som är motspelare, och jag har undersökt olika verktyg som en koncepttecknare kan använda för att uppnå detta i sin karaktärsdesign. Höga krav på realism begränsar dock hur dessa verktyg kan användas, och det är detta motsatsförhållande mellan krav på realism och krav på tydlighet som jag har undersökt i detta arbete. Jag har också försökt omsätta detta i praktiken genom att rita 46 karaktärskoncept till ett spelkoncept, med målet att det tydligt skall framgå vilka karaktärer som hör ihop och vilka som är varandras motståndare. Jag har kommit fram till att höga krav på realism avsevärt försvårar och begränsar hur tydlig en karaktär kan göras, och min slutsats är att spelkonceptet skulle tjäna i tydlighet om kraven på realism skulle lättas.

Denna uppsats handlar om hur de semantiska värdena kan överföras från ett koncept till en 3Dmodell. Detta innebär att vi tar de fysikaliska attribut av en karaktär i ett koncept bygger dessa i en 3-dimensionnell miljö. Med hjälp av genreteori kring semantik och syntax, gör vi oss medvetna om vad dessa begrepp kan innebära i den process som ingår i modellering av karaktärer. Vi bryter upp karaktärskonceptet i mindre beståndsdelar så som mjuka/hårda ytor och gör en granskning av karaktärernas semantiska drag. Därefter beskrivs den arbetsmetod som användes för att skapa 3D karaktären, där vi berör några av de viktiga punkterna i arbetsprocessen. Min frågeställning som var, Hur kan vi överföra de semantiska värdena av en karaktär till en tredimensionell modell som är anpassad för dator/TV-spel? Besvaras med de metoder som användes i skapandet av karaktären. Slutligen presenteras 3Dmodellen med en videosekvens