Uppsatsen handlar om de faktorer som gör att vi engagerar oss för karaktärer i film och huruvida de är de samma för dataspel. Syftet med uppsatsen är att testa en teori av Murray Smith som gäller filmkaraktärer och se om den går att använda även när man tittar på dataspel. Den exakta frågeställningen i uppsatsen är som följer: Murray Smith har skapat en teori för hur engagerande karaktärer skapas i film. Hur pass applicerbara är hans teorier för engagerande karaktärer när det kommer till ett annat visuellt medium som dataspel? Måste teorin tillämpas annorlunda? Är andra aspekter av teorin viktigare i det nya mediet? I uppsatsens teoribakgrund tas teoriinriktningar som bland annat semiotik och psykoanalys upp och förklaras. Bakgrunden avslutas med en beskrivning och förklaring av Smiths teori. Metoden bakom undersökningen i uppsatsen är en närläsning av två filmer och två spel. I resultatdelen har jag presenterat resultaten uppdelade efter film/spel och faktor. I resultaten fanns en viss skillnad mellan karaktärerna i film och dataspel. Efter analys visar sig dock skillnaderna bero av hur faktorerna används. Slutsatsen blev att skillnaderna låg inom ramen för teorin och den kunde användas utan förändringar även på dataspel. Resultatet innebär att vi fått ett nytt verktyg för att skapa och analysera engagerande karaktärer i dataspel. / This thesis is about the factors that make us engage in characters in movies and whether or not they are the same in games. The purpose of the paper is to test a theory by Murray Smith that concerns characters in movies to see if it is also valid for computer games. The precise research question is as follows: Murray Smith has created a theory for how engaging characters are created in movies. To which degree can these theories for engaging characters also be used for another visual media, such as computer games? Does the theory have to be used in another way? Are other parts more important in the new media? In the theory background of the paper different theories such as semiotics and psychoanalysis are mentioned and explained. The background ends with a description and explanation of Smiths theory. The method used in the study is a close reading of two movies and two games. In the result section I have presented the result divided by movie/game and factor. In the results there was a slight difference between the characters in movies and computer games. After analysis the differences are reveled to depend on how the factors are used. The conclusion was that the differences were inside of the scope of the theory and the theory could be used without changes also for computer games. The results mean we have a new tool for creating and analyzing engaging characters in computer games

Rapporten är en reflekterande text som behandlar arbetsprocessen och omkringliggande mål för ett examensarbete inom medier som bedrivits mot Högskolan Skövde. Syftet med examensarbetet har varit att analysera huruvida en iterativ arbetsform inger fler fördelar än nackdelar vid level design till Unreal Tournament 3. Rapporten tar i diskussionsform upp delar ur hela produktionen för att redovisa utmaningar, framsteg och lösningar författaren bemött. En inblick ges för hur en iterativ level design-produktion kan utföras och för- respektive nackdelar gällande olika delar av denna specifika process. Slutsatsen som dras hävdar att det för med sig många fördelar att lägga upp arbetet iterativt. Detta diskuteras med vissa restriktioner då inget annat jämförbart arbete med annan arbetsprocess bedrivits av författaren som denne kan jämföra med.

<p>Rapporten är en reflekterande text som behandlar arbetsprocessen och omkringliggande mål för ett examensarbete inom medier som bedrivits mot Högskolan Skövde. Syftet med examensarbetet har varit att analysera huruvida en iterativ arbetsform inger fler fördelar än nackdelar vid level design till Unreal Tournament 3. Rapporten tar i diskussionsform upp delar ur hela produktionen för att redovisa utmaningar, framsteg och lösningar författaren bemött. En inblick ges för hur en iterativ level design-produktion kan utföras och för- respektive nackdelar gällande olika delar av denna specifika process. Slutsatsen som dras hävdar att det för med sig många fördelar att lägga upp arbetet iterativt. Detta diskuteras med vissa restriktioner då inget annat jämförbart arbete med annan arbetsprocess bedrivits av författaren som denne kan jämföra med.</p>

<p>Uppsatsen fokuserar på hur körinstruktörer använder IKT som en strukturerande resurs vid sin undervisning och hur de uppfattar ett datorbaserat utvärderingsverktyg kopplat till ett dataspel i en körsimulator. Syftet med studien har varit att förstå hur externa verktyg (artefakter) används pedagogiskt för att överföra kunskap och om individen kan bli oberoende av dessa verktyg. Studien genomfördes genom intervjuer som kopplades till testkörningar i en körsimulator. Körsimulatorn ingick i en större studie (Spel och trafiksäkerhet) där ett dataspel (serious games) utgjorde testpersonens upplevelse av bilkörning i en virtuell värld. Svaret blev att körinstruktörer har externa verktyg såsom leksaksbilar, penna och papper för att underlätta kommunikationen vid utvärdering av elevernas körning och att användandet av dessa verktyg som metod är likartad med användningen av metoden med körsimulatorns utvärderingsverktyg, samt att individen till sist automatiserar metoden och då blir oberoende av de pedagogiska verktygen och kan använda sina kunskaper när den kör bil.</p>

No description available.

Introduction. Stereotypical representations of libraries and librarians in popular culture and media have been a cause of concern for decades. Nevertheless, representations of fictional libraries and librarians in video games have so far been ignored by scholars. This thesis aims at an initial mapping of this uncharted territory.   Method. The two types of source material, fantasy video games and textual productions made by video gamers, were identified through online searches. Various forms of data, such as screenshots, videos and notes, were analysed through qualitative textual analysis. Theory. The thesis is grounded in a social constructionist approach, with central concepts such as representation, stereotype, genre, and thematic and ludic dimensions of video games, mainly derived from cultural studies, media studies and game studies.    Analysis. Textual analysis was carried out focusing on (1) the form and function of libraries; (2) the appearance, personality and actions of librarians and their relations to library users, and (3) the significance of genre. Several themes were identified, such as the library as a romantic meeting place and a source of information about the video game world. Conclusion. Representations are often influenced by genre. For example, libraries tend to be reduced to resource generators in strategy games. While librarians are portrayed with fantasy features such as tentacles and green skin, the female librarian stereotypes dominating the media landscape today, the ”old maid” and the ”sexy librarian”, are clearly present in video games. Male librarians are more varied however, and the often referred to feminine librarian is not prevalent. Video gamers reproduce stereotypical images of librarians as angry, shushing and – in the case of female librarians – sexually attractive. Paper type. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

This thesis analyses how norse mythology is being used in modern videogames. This is done via a qualitative content analysis using grounded theory of the game God of War from 2018 by Santa Monica Studios, and comparing the games contents with literature regarding Norse mythology, the Prose Edda and the Poetic Edda, as well as studies done on similar games in fields closely related to the subject. The subjects that get compared in this thesis are the gods: Freyja, Mimir and Baldur, the places: Niflheim and Muspelheim, the events: Fimbulvinter and Ragnarök, and studies done on other games usage of norse mythology and -society, ehere the other games in question are: Jotun by Thunder Lotus Games, Hellblade: Senua’s Sacrifice by Ninja Theory, and The Elder Scrolls V: Skyrim by Bethesda Game Studios. The Thesis aims to identify the changes between the games representation of Norse mythology and the mythology itself, how the changes have been shaped by our contemporary society, how these changes can be explained, and finally if similar phenomenon can be observed in other games based on or using Norse mythology as inspiration. Some of these changes are for example how the Fimbulvinter and Ragnarök starts with Baldur’s death, the climate of places such as Niflheim and Muspelheim, the heavy usage of strong female characters, and the origins of certain gods, like Mimir for example. Hopefully, this thesis can be used as a basis and inspiration for thesis and studies done in this or closely related subjects in future studies. The rest of the thesis is written in Swedish.

This is a study of how game design has influenced my artistic process as a music producer fora video game called Sang: The Desert Blade. The artistic practice is used to explore a conceptin game design called ludonarrative. The experiences gathered from this exploration arepresented with examples of music that have been created and implemented for the gameduring this study. The music examples are contextualized together with video documentationfrom my creative process and video recordings of the game. The study concludes that videogame music is directly interconnected with game design and its aesthetics is directly affectedby the degree to which a music producer is included in the development team. The study alsoshows how unpredictability is a fundamental part of game design and suggests how it can beexplored in future artistic research of video game music. / Det här är en studie om hur speldesign har påverkat min konstnärliga process sommusikproducent för ett dataspel som heter Sang: The Desert Blade. Den konstnärligapraktiken används för att undersöka ett koncept inom speldesign som kallas ludonarrativ.Erfarenheterna från undersökningen presenteras genom musikexempel som har skapats ochimplementerats i spelet under studien. Musikexemplen kontextualiseras tillsammans medvideodokumentation från min kreativa process och med videoinspelningar från spelet. Studiendrar slutsatsen att dataspelsmusik är direkt sammanlänkad med speldesign och dess estetik ärdirekt påverkad av den grad som en musikproducent involveras i spelets utvecklingsteam.Studien visar också hur oförutsägbarhet är en fundamental del av speldesign och föreslår hurdet kan undersökas i framtida konstnärlig forskning av dataspelsmusik.

“Kvinnor i spel; att ses på eller upp till” är en undersökning över vilken narrativ roll en stereotypt feminin karaktärs rörelsemönster blir tilldelad och hur det kan kopplas med den manliga blicken. Detta med spel-animation som huvudfokus. Bakgrund inom 'Den manliga blickens' ursprung och tidigare teorier kommer även presenteras för att ge nyans och föra en diskussion. Genomförandet består av en kvalitativ undersökning där olika animationsklipp utförs av en kommersiellt attraktiv kvinnlig modell. Rörelserna är baserade på analyser och teorier om den manliga blicken med mål att undersöka hur de påverkar karaktärens narrativa roll. Dessa animationer skapas i olika grader av stereotypa rörelser från överdrivet till neutralt för att undersöka om det ger olika svar. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Detta är en studie för examensarbete i Informationsdesign med inriktning Informativ Illustration. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur minoriteten ickebinära spelkaraktärer representeras i dagens spelvärld, hur de kan illustreras med fokus på karaktärens narrativ, egenskaper och design. Genom att inte hamna i samma mönster av könsstereotyper som illustreras i spel och representera en minoritet som inte fått tillräcklig plats på spel scenen, belysa karaktärens kommunikation av personlighet, design och egenskaper den besitter i spelet. Illustrationerna baseras på spelet Valorant. Teorier om narrativ, perception, abstraktion och kognition är grunder till gestaltningen av illustrationen. Även forskning kring hur stereotyper och könsnormer har en stor betydelse när vi tolkar det vi ser. Metoder som använts är expertintervju, målgruppsintervju, enkät för utprovning och formanalys. Det redogörs i rapporten hur designprocessen går till samt hur intervjuerna och enkäten lagt grunden till resultatet av den färdiga illustrationen. Resultatet av studien är en digital illustration som är färglagd, samt följer spelets manér och röda tråd.  Slutsatsen blir att det skulle behövas göras en studie på en större grupp människor, fler som tillhör minoritetsgrupper, kring frågan om relationen som vi knyter an till spelkaraktärer och varför, för att kunna skapa ett nytänkande sätt att skapa karaktärer som inte fixerar på stereotyper och den hypermaskulina spelvärlden vi har idag. Nyckelord: minoritetsgrupp, icke-binär, videogames, gaming, sexism, inkludering, exkludering, informationsdesign, informativ illustration, dataspel, spelkaraktärer, hypermaskulinitet, karaktärsskapande, könsstereotyper. / This is a study for a degree thesis in the field of Information Design with a focus on Informative Illustration. The goal of the thesis is to investigate how the minority of non-binary game characters are represented in today's gaming world, how they can be illustrated with a focus on the character's narrative, characteristics, and design. By not falling into the same pattern of gender stereotypes illustrated in games and representing a minority that isn’t shown enough in the gaming space, highlight the character's communication of personality, design, and characteristics it possesses in the game. The illustrations are based on the game Valorant. Theories about narrative, perception, abstraction, and cognition are the basis for the design of the illustration. Also research on how stereotypes and gender norms have a great importance when we interpret what we see. Methods used are expert interview, target group interview, questionnaire for testing and form analysis. The report explains how the design process works and how the interviews and the survey laid the foundation for the result of the finished illustration. The result of the studies is a digital illustration that is colored and follows the game's mannerisms and common thread. The conclusion is that it would be necessary to conduct a study on a larger group of people, more who belong to minority groups, around the question of the relationship we attach to game characters and why, new ways of creating characters that are not fixed on stereotypes and the hypermasculine gaming world we have today. Keywords: minority group, non-binary, videogames, gaming, sexism, inclusion, exclusion, information design, informative illustration, computer game, game characters, hypermasculinity, character creation, gender stereotypes.