1 |
De, dem och dom : En studie kring gymnasieelevers användande av de/dem/dom i svenska skriftspråketAbrahamsson, Carin January 2007 (has links)
No description available.
|
2 |
De, dem och dom : En studie kring gymnasieelevers användande av de/dem/dom i svenska skriftspråketAbrahamsson, Carin January 2007 (has links)
No description available.
|
3 |
Sär skrivning och andra coola skrivningar bland dom i Nian : En jämförande undersökning av svenska och finlandssvenska elevers skrivande i årskurs 9Nikula Harrysson, Johanna January 2012 (has links)
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur väl svenska och finlandssvenska niondeklassare hanterar utvalda svenska skrivregler och det svenska skriftspråket. Vidare undersöks huruvida det finns olikheter länderna emellan, samt mellan kön. Undersökta språkdrag är fyra till antalet: förekomst av särskrivning, hantering av gemener och versaler, inslag av engelska respektive finska samt hantering av pronomina de, dem och dom. Undersökningsmaterialet består av 100 diskursiva elevtexter från Sverige och Finland, jämnt fördelade mellan länderna. Texterna kommer från nationella prov i ämnet svenska (Sverige) respektive modersmål och litteratur (Finland) genomförda våren 2010 av elever i årskurs 9. En kvantitativ forskningsmetod är tillämpad i denna studie; samtidigt är undersökningen även en kvantitativ jämförelse länderna emellan. Resultatet visar att eleverna i stort hanterar undersökta svenska skriftspråksnormer. Det råder dock tveksamheter gällande hur ord skrivs samman på ett korrekt sätt och när ord stavas med stor respektive liten begynnelsebokstav. Främmande ord och uttryck förekommer inte i någon större utsträckning i de undersökta diskursiva texterna. En viss tveksamhet råder även gällande bruket av personliga pronomen i tredje person plural då somliga elever blandar tal- och skriftspråksformer i sina texter samt överanvänder objektsformen. Vid en jämförelse av variabeln kön visar det sig att pojkarna i min studie har fler felaktigheter i sina texter än vad flickorna har. Överlag behärskar de finlandssvenska eleverna undersökta språkdrag med större säkerhet än de svenska eleverna.
|
4 |
Den besvärliga språkriktighetsfrågan om de, dem och dom : En jämförande studie om gymnasieelevers användning av pronomina de, dem och dom i skriftlig produktion / The difficult question of correctness about de, dem and dom (they and them) : A comparative study of upper secondary students’ use of pronoun de, dem and dom (they and them) in written productionLindström, Pontus January 2021 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka två elevgruppers (gymnasieelever åk 1 och 3) användning av pronomina de, dem och dom i skriftlig produktion för att se om användningen har förändrats och om grammatikundervisning har någon påverkan på den. De datainsamlingsmetoder som använts är dokumentation av 36 redan producerade elevtexter samt en semistrukturerad intervju med elevgruppernas svensklärare. Resultatet visar att elevgruppen i årskurs 3 är generellt säkrare i hanteringen av pronomina de och dem, i synnerhet vid funktionen som personligt pronomen i objektsform samt bestämd artikel. Det kan bero på att de fått en gedigen undervisning om pronomina de och dem vid funktionen som subjekts- och objektsform samt genom den respons läraren ger eleverna i deras skivproduktion. Resultatet tyder på att grammatikundervisning har en verkan på denna förändring som skett mellan grupperna och att lärarens roll är avgörande för elevernas hantering och kunskaper kring pronomina de, dem och dom.
|
5 |
De, dem och dom: Vilka är dom som vill slopa de och dem? : En granskning av dom-debatten i svensk media och pronomenens användarstatistikAndersson, Anna January 2017 (has links)
Denna studie har till syfte att undersöka vilka argument som har förekommit i debatten om de, dem och dom under de senaste tre åren i Sveriges sex största dagstidningar (Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan, detta enligt Tidningsutgivarna [TU]). Argumenten hämtas från artiklar via artikelsökverktyget Retriever. I syfte att finna artiklar beträffande dom-debatten testades flertalet olika söksträngar i sökverktygets sökfält. Till sist resulterade söksträngarna och fraserna ”de och dem”, ”de/dem” och ”dom-debatten” i flest träffar. Utifrån ett antal urvalskriterier återstod totalt 26 artiklar. Under motsvarande tidsperiod undersöks även vilket av dessa pronomen som används mest i skrift: talspråksformen dom eller skriftspråksformerna de och dem, med hjälp av Språkbankens konkordansverktyg Korp. Detta för att kunna se ett samband mellan argumenten som förekommer i dagens debatt och det faktiska bruket. Vidare jämförs också resultaten med Språkrådets rekommendation beträffande dessa pronomen. Resultaten i den här studien redovisar alltså temperaturen på debatten i media och pronomenens statistiska användning, som sedan leder till slutsatser om det rådande de/dem/dom-klimatet. Undersökningen visar att de och dem enligt statistik används mer frekvent än dom i skrift. Det kan också konstateras att det förekommer fler argument som stöder ett fortsatt bruk av de och dem i media under de senaste tre åren jämfört med argument som stöder en dom-reform i media under motsvarande period. / The aim of this study is to examine arguments that have occurred in the debate concerning de, dem and dom during the past three years in Sweden’s six biggest newspapers (Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan, this according to Tidningsutgivarna [TU]). The arguments are collected from articles via the article search tool Retriever. Different search strings were tested in Retriever’s search field in order to find articles regarding the dom-debate. Eventually the search strings and phrases ”de och dem”, ”de/dem” and ”dom-debatten” resulted in most hits. Based on specific selection criteria, 26 articles remained. During the same period of time, the study also set out the examine which of the pronouns that are most used in written language: the informal version dom or the formal version de and dem, using Språkbanken’s concordance tool Korp. In this way, the study demonstrates a connection between the arguments that occur in today’s debate and the actual user statistics. Furthermore, the results are also compared with Språkrådet’s recommendation regarding these pronouns. As such, the results in this study present the debate’s temperature and the pronouns user statistics, which eventually lead to conclusions about the current de-dem-dom-climate. Content analysis of the arguments and user statistics revealed that de and dem are used more frequently than dom in written language. It also concludes there are more arguments supporting a continuing use of de and dem in media during the last three years, compared to arguments supporting a dom-reform during the corresponding period of time.
|
6 |
De har ingen koll på dem : Ett undervisningsexperiment om de och demStandar, Caroline, Bagler, Cornelia January 2011 (has links)
No description available.
|
7 |
De och dem – Hur svårt kan det vara? : En studie kring högstadieelevers behärskning av de och dem och dess samband med lärares attityderAndersson, Linnea January 2023 (has links)
Syftet med denna studie är att belysa högstadieelevers behärskning av pronomenen de och dem i skrift samt identifiera om det finns ett samband mellan lärares attityder till de, dem och dom och elevers behärskning av de och dem. För att uppnå syftet har kvantitativ och kvalitativ metod använts. Den kvantitativa metoden består av ett lucktestet som genomfördes av sammanlagt 132 elever i årskurs 7–9 på en grundskola belägen i västra Skåne. Den kvalitativa metoden består av semistrukturerade intervjuer med de tre årskursernas respektive lärare. Resultatet visar att vissa elever behärskar de och dem väl, andra relativt väl och vissa brister i behärskningen. Vidare visar resultatet att lärarnas attityder till de, dem och dom varierar och man kan utläsa en tydlig koppling mellan lärarnas olika attityder och elevernas behärskning av de och dem. Slutsatserna som kan dras av studien är att högstadieeleverna varierar i normenlig behärskning av de och dem i skrift och att lärarnas attityder till de, dem och dom i hög grad påverkar elevernas behärskning.
|
Page generated in 0.0444 seconds