I denna studie undersöks enskilda individers upplevelser av work-life balance somverkar inom en högpresterande organisation. Studien bygger på en kvalitativ metod därdatan analyseras genom en induktiv tematisk analys. Efter genomförandet avintervjuerna kunde man sammanställa fyra teman; prestationsbaserad lön, kontroll,ledarskap och arbetskultur. Resultatet visade att samtliga respondenter haft utmaningaratt balansera privat- och arbetslivet och att karaktärsdragen bakom en högpresterandeorganisation upplevs ligga bakom detta. Psykologiska teorier som sedan gick attapplicera på resultatet var Karaseks och Theorells krav, kontroll- och stödmodell samtBakker och Demeroutis jobbkrav- och resursmodell. / This study examines the work-life balance experiences of individuals working in a high-performance organization. The study is based on a qualitative method where the data isanalyzed through an inductive thematic analysis. After conducting the interviews, fourthemes could be summarized: performance-based pay, control, leadership, and workculture. The results showed that all respondents had challenges in balancing theirprivate and work life and that the characteristics of a high-performance organization areperceived to be behind this. Psychological theories that could then be applied to theresults were Karasek and Theorell's demand, control and support model and Bakker andDemerouti's job requirement and resource model.

The present study examines how the relationship between workplace bullying and mental health can be influenced by emotional exhaustion, and how the intensity in this relationship can be affected by the individual’s psychological capital, and access to social support from colleagues and supervisors. The studys theoretical framework is based on the Job Demand-Control-Support model, the Job Demands-Resources model and the Conservation of Resources theory. Data were collected at Indian workplaces and included 139 participants. The study used a self-report questionnaire and was analyzed with mediation and moderation as main analysis methods. In line with previous research, results showed that psychological capital as a whole moderated the negative effects on mental health that follow from being exposed to workplace bullying. Emotional exhaustion was found to be a mediator in the association between workplace bullying and mental health problems. Psycological capital resilience fully moderated the mediating association between workplace bullying and mental health problems via emotional exhaustion. Psychological capital optimism moderated the association between bullying and emotional exhaustion, but not the full mediation. Social support was shown not to moderate the negative effects of workplace bullying on mental health, which does not support previous findings.

Syftet med studien var att studera kontorspersonals upplevelser om psykosocial arbetsmiljö samt arbetsbelastning. Metoden som användes för insamling av data var semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna, som var åtta till antalet, analyserades sedan med hjälp av induktiv tematisk analys. Urvalet bestod av kontorspersonal från både offentliga och privata organisationer. Resultatet visade att upplevelserna kring psykosocial arbetsmiljö samt arbetsbelastning hade en betydelse för hur intervjupersonerna mådde på arbetet. Slutsatsen blir att kontorspersonal, för att ha en bra psykosocial arbetsmiljö, behöver rimliga krav och resurser för att utföra sina arbetsuppgifter samt få stöd från chefer och kollegor. Även en balans mellan arbete och fritid behövs för att och kunna må bra på arbetet. / The purpose of this study was to study office workers’ experiences of the psychosocial work environment and workload. The method used for data collection was semi-structured interviews. There were eight interviews conducted, which were analyzed using inductive thematic analysis. The sample consisted of office workers from both public and private sector organizations. The results showed that the experiences of the psychosocial work environment and workload were of importance on how the interviewees felt at work. The conclusion is that for office workers to have a good psychosocial work environment they need reasonable demands placed on them, resources to perform their tasks, and support from managers and colleagues. Also, a good work-life-balance is needed in order to feel good at work.

Problematisering: Inom IT-konsultbranschen har det uppkommit digitala och flexibla lösningar som har gjort att den traditionella arbetsorganiseringen idag känns gammalmodig. Med Covid-19-pandemin kom restriktioner som ställde krav på arbetsgivare att låta de anställda arbeta hemifrån. Detta fenomen har givit upphov till ett ökat intresse av en mer flexibel arbetsorganisering även efter pandemin, där reglering av tid, rum och utförande av arbetsuppgiften förskjuts och görs till ett mer internt ansvar. Detta så kallade gränslösa arbete står som ett nytt arbetssätt inom många företag, vilket innebär att många nuvarande anställdas vardag testas. På grund av ökad efterfrågan på gränslöst arbete, samt att allt fler arbetsplatser övergår till det, är det av stor vikt att studera arbetstagarnas upplevelser. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för arbetstagarnas upplevelser av förutsättningarna och konsekvenserna av gränslöst arbete efter Covid-19-pandemin. Forskningsfrågor: Hur upplever arbetstagarna förutsättningarna för det gränslösa arbetet efter Covid-19-pandemin? Hur upplever arbetstagarna konsekvenserna av det gränslösa arbetet efter Covid-19-pandemin? Metod: Detta är en kvalitativ enfallsstudie som antar ett hermeneutiskt perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer från ett företag som opererar inom IT-konsultbranschen. Studien har utgått från både empiri och teori och har en abduktiv ansats. Slutsats: Covid-19 och den nya arbetsmodellen har ej medfört större förändringar, bortsett från den försvagade regleringen av var arbetstagaren får arbeta ifrån. Arbetstagarnas upplevelser beror på hur, kraven som ställs, den kontroll de innehar och det stöd de har tillgång till, förhåller sig till varandra.

Mellanchefers roll i organisationer har visat sig vara fylld med utmaningar. En mellanchefs ansvar är bland annat att rapportera till högre chefer, kommunicera beslut till medarbetare samtidigt som relationer ska upprätthållas på olika nivåer inom organisationen. Den syn på mellanchefens roll som skildras i tidigare forskning tenderar att vara negativ. En stor del av forskningen visar höga stressnivåer och dålig psykosocial arbetsmiljö bland mellanchefer. Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur mellanchefer på operativ nivå upplever sin arbetssituation. Studien fokuserar på mellanchefers komplexa roll som både arbetsgivarrepresentant och medarbetarrepresentant. För att besvara studiens forskningsfrågor har empirin samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Till skillnad från stor del av tidigare forskning visar resultatet i föreliggande studie inte att mellanchefers arbetssituation präglas av höga stressnivåer och dålig psykosocial arbetsmiljö. Detta med ett undantag till en av studiens respondenter som arbetar i en mycket stressig miljö. Studiens resultat visar tre framträdande utmaningar som mellanchefer möter i sitt arbete på grund av att de befinner sig mitt emellan organisationens olika nivåer (1) Att hålla medarbetare och högre chefer nöjda, (2) Att binda samman organisationens kommunikationskedja och (3) Att skilja på den formella överordnad-underordnad relationen och informella vänskapsrelationen. Resultatet i studien påvisar även att mellanchefer ofta tillämpar copingstrategier för att hantera utmanande situationer. Särskilt vanligt är socialt stöd från kollegor i samma roll, problemfokuserad coping i oförutsedda händelser och emotionsfokuserad coping när frustration eller osäkerhet uppstår. / The role of middle managers in organizations has proven to be filled with challenges. A middle manager's responsibilities are, among other things to report to senior managers, and to communicate decisions to employees while maintaining relationships at various levels within the organization. Middle managers are often portrayed in a negative way in earlier research. Majority of the studies show high stress levels and a negative psychosocial environment among middle managers. The purpose of this study is to contribute with increased knowledge about how middle managers at the operational level in retail and café operations experience their work situation. The study focuses on middle managers' complex role as both employer representative and employee representative. To answer the study's research questions, the empirical data has been collected through semi-structured interviews. Unlike a lot of the previous research, the results in this study did not show that middle managers' work situation is characterized by high stress levels and a poor psychosocial work environment. This apart from one respondent who works in a stressful environment. The study’s results presented three prominent challenges that middle managers face as a result of being situated between different hierarchies: (1) To keep the subordinated and the higher managers content, (2) To connect the communication chain of the organization and (3) To distinguish between the formal and informal managerial role. The results in the study also show that middle managers often use coping strategies to manage challenging situations. Particularly with the respect to showing social support from colleagues with the same role, taking a problem-focused approach during sudden unexpected events and emotion-focused coping during times when expressing dissatisfaction is needed.

Today's labor market includes expectations of flexibility and security for employers and employees, but these does not always go hand in hand. The majority of all fixed-term employees in Sweden are under the age of 29, and the employment form can be seen as an opportunity but also as a source of insecurity for employees. Research shows that fixed-term employees run a higher risk of losing their job during economic fluctuations and that the perceived risk of losing their job can lead to stress and poor health. The purpose of this study is to gain an increased understanding of perceived job security and stress in young adults with temporary employment during the current recession. The theoretical frame of reference applied is the flexicurity-model based on Wilthagen and Tros, Muffels and Wilthagen and also Karasek and Theorell's demand-control-support model. The results of the study show that the informants experience their employment as insecure and that the recession has contributed to increased uncertainty. The study also shows that informants experience a low degree of control in their employment and partly high demands, and that a lack of support can be a cause of stress. Temporary employment can offer flexibility for employers, but can lead to restrictions in private life and perceived stress and anxiety for young adults who depend on their work as a source of income. / Dagens arbetsmarknad innefattar förväntningar på flexibilitet och trygghet för arbetsgivare och arbetstagare, men som inte alltid går hand i hand. Merparten av alla tidsbegränsat anställda i Sverige är under 29 år och anställningsformen kan ses som möjlighet men kan också innebära otrygghet för arbetstagare. Forskning visar att tidsbegränsat anställda löper högre risk att förlora jobbet vid konjunktursvängningar och att upplevd risk att förlora jobbet kan leda till stress och ohälsa. Syftet med studien är att få ökad förståelse om upplevd anställningstrygghet och stress hos unga vuxna med tidsbegränsad anställning under rådande lågkonjunktur. Den teoretiska referensramen som tillämpats är dels flexicurity-modellen med utgångspunkt i Wilthagen och Tros samt Muffels och Wilthagen och dels Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell. Resultatet i studien visar att informanterna upplever sin anställning som otrygg och att lågkonjunkturen bidragit till ytterligare otrygghet. Studien visar även att informanterna upplever låg grad av kontroll i sin anställning och delvis höga krav samt att brist på stöd kan vara en orsak till stress. Den tidsbegränsade anställningen kan innebära flexibilitet för arbetsgivare, men kan leda till begränsningar i privatlivet samt upplevd stress och oro för unga vuxna som är beroende av sitt arbete som inkomstkälla.

Studien syftade till att undersöka på vilket sätt arbetsrelaterad self-efficacy predicerade de arbetsrelaterade stressorerna krav, kontroll och socialt stöd hos verksamma inom kontaktyrken (N=63). Syftet var också att undersöka om, och därest på vilket sätt, prediktionerna modererades av ålder. Genom en kvantitativ studie distribuerades en webbenkät till slutna Facebook-grupper för verksamma inom kontaktyrken. Webbenkäten innehöll en mätskala för arbetsrelaterad self-efficacy och en mätskala för krav, kontroll samt socialt stöd i arbete. Vidare efterfrågades ålder samt andra demografiska frågor. Resultaten analyserades genom tre linjära (enkla) regressionsanalyser vilka inte påvisade statistiskt signifikanta linjära samband mellan arbetsrelaterad self-efficacy och krav, kontroll eller socialt stöd. Vidare påvisade tre modereringsanalyser inte några statistiskt signifikanta modererande effekter av ålder på prediktionerna mellan arbetsrelaterad self-efficacy och krav, kontroll eller socialt stöd i arbete. / The purpose of this study was to investigate in what way occupational self-efficacy predicted the work-related stressors job demands, control and social support among human services workers (N=63). Furthermore, this study aimed to investigate if, and subsequently how, the predictions were moderated by age. Through a quantitative study, a web-based survey was distributed to closed Facebook-groups for workers in human services. The web-based survey contained a measure for occupational self-efficacy and a measure for job demands, control and social support. Additionally, age and other demographic questions were included. The results were analysed by three linear (simple) regression analyses which showed no statistically significant linear relationships between occupational self-efficacy and job demands, control or social support. Three moderation analyses found no statistically significant moderating effects by age on the predictions between occupational self-efficacy and job demands, control or social support.

I Sverige ökar stressrelaterade diagnoser kopplade till utbrändhet, och forskning från andra länder visar att anställda inom ideella organisationer upplever hög stress. Det existerar få svenska studier som undersöker arbetsrelaterad stress hos anställda i ideella organisationer. Studiens syfte var därför att undersöka arbetsrelaterad stress och dess samband med kön, ålder samt dimensionerna i Job-demand-control-social-support modellen hos ideellt anställda, samt undersöka om faktorerna kunde förklara variationen i arbetsrelaterad stress. Enkäter för att mäta dimensionerna samlades in från totalt 148 deltagare, varav 120 kvinnor. Analysen visade samband mellan arbetsrelaterad stress och dimensionerna krav, kontroll och socialt stöd, samt att krav och socialt stöd förklarade 48% av variationen i arbetsrelaterad stress. Detta indikerar både på likheter och skillnader mellan anställda i ideella organisationer i Sverige och utomlands. Resultatet visar att anställda på ideella organisationer behöver undersökas mer för att skapa förståelse för förutsättningar och utmaningar, både jämfört med andra sektorer och andra länder. / In Sweden, stress-related diagnoses linked to burnout are increasing, and research from other countries shows that employees in non-profit organizations experience high levels of stress. There are only a few Swedish studies examining work-related stress among employees in non-profit organizations. The purpose of the study was therefore to examine work-related stress and its relationship with gender, age, and the dimensions of the Job-demand-control-social-support model in this group, and to investigate to what extent these factors could explain variation in work-related stress. Questionnaires to measure the dimensions were collected from a total of 148 participants, 120 of whom were women. The analysis showed correlations between work-related stress and demand, control and social support, and that demand and social support could explain variation in work-related stress. This indicates both similarities and differences between employees in non-profit organizations in Sweden and abroad. The results show that employees in non-profit organizations need to be studied more to create an understanding of conditions and challenges, both compared to other sectors and other countries.

Syftet med studien var att undersöka projektledares upplevelse av sin psykosociala arbetsmiljö när de arbetar i multiprojektmiljöer inom offentlig sektor. Projektledarnas psykosociala arbetsmiljö har undersökts utifrån upplevelsen av de krav som följer projektledarna när de hanterar parallella projekt, kontrollen de har över sitt arbete samt hur de upplever socialt stöd. För att konkretisera syftet har två frågeställningar formulerats: Hur upplever projektledare sin psykosociala arbetsmiljö när de arbetar med flera parallella projekt i multiprojektmiljöer inom offentlig sektor till följd av de krav som ställs? och Vilken betydelse har upplevd kontroll över arbetet och socialt stöd för projektledares välbefinnande när de hanterar flera parallella projekt, i en multiprojektmiljö inom offentlig sektor? För att besvara forskningsfrågorna och därmed adressera studiens syfte användes en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Teorin som ligger till grund för studien är Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll- och stödmodell, en välanvänd teori som legat till grund för många undersökningar gällande just psykosocial arbetsmiljö. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med projektledare alla verksamma inom offentlig sektor och i en roll där de hanterar flera parallella projekt. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys och tre förutbestämda teman som skapades med utgångspunkt i krav-kontroll- och stödmodellen.  Studiens resultat visar att det finns många krav kopplat till att driva parallella projekt i en multiprojektmiljö inom offentlig sektor. Trots en stor mängd krav med av karaktär visar resultatet att samtliga projektledare har en positiv upplevelse av deras psykosociala arbetsmiljö. Projektledarna upplever också att kontrollen och det sociala stödet har en stor betydelse för deras välbefinnande. Det är till stor del baserat på deras upplevda autonomi och det stöd de känner i och med förtroendeingivande och tillitsfulla relationer med sina närmsta chefer. / The purpose of the study was to investigate project managers' experiences of their psychosocial work environment when working in multi-project environments within the public sector. The psychosocial work environment of project managers has been examined based on their experience of the demands they face when managing parallel projects, the control they have over their work, and their perception of social support. To concretize the purpose, two research questions were formulated: How do project managers experience their psychosocial work environment when working with multiple parallel projects in multi-project environments within the public sector as a result of the demands placed on them? and What significance does perceived control over work and social support have for project managers' well-being when managing multiple parallel projects in a multi-project environment within the public sector?  To answer the research questions and thus address the purpose of the study, a qualitative method with a deductive approach was used. The theory underlying the study is Karasek and Theorell's (1990) demand-control-support model, a well-established theory that has been the basis for many investigations into psychosocial work environments. Nine semi-structured interviews were conducted with project managers all working in the public sector and in a role where they manage multiple parallel projects. The interviews were then analyzed using thematic analysis and three predetermined themes were created based on the demand-control-support model. The results of the study show that there are many demands associated with managing parallel projects in a multi-project environment within the public sector. Despite a large number of demands with varying characteristics, the results indicate that all project managers have a positive experience of their psychosocial work environment. The project managers also consider that control and social support are of significant importance for their well-being. This is largely based on their perceived autonomy and the support they feel through trusting and supportive relationships with their immediate supervisors.

This report was about employer branding focusing on health promotion and a good psychosocial work environment at company A. The company and the company’s participants from the interviews are anonymous. The purpose in this report was to see how employees and HR managers at company A perceive the psychosocial work environment, the most important strategies for health promotion and the psychosocial work environment and lastly if there were any solutions to possible challenges? The material came from interviews by employees and HR in other words it was qualitative research. The material resulted in common themes of self-leadership, areas of development, organizational culture,benefits, and network of colleagues. In conclusion all employees thrive and are perceived to be in good health at company A due to good health benefits even if the tempo can be high sometimes. There were some areas that needed improvement such as: increased support from managers to employees, employees wanting to be more involved in decisions, access to further development, and the consequences of working too much from home and self-leadership resulting in decreasing social support, knowledge sharing and as well company culture.