Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

The aim of this study is to examine how eight pre-school teachers conceptualise and talk about the concept "Fundamental values" that has been presented by the Swedish National Agency for Education. To examine this, eight preschool teachers were interviewed using five open-ended questions related to how they view the use of the concept "Fundamental values" in the preschool, where they get theoretical input for their work with these values, how they work with fundamental social values at their preschool and how they view their strengths, weaknesses and opportunities for improvements within that framework. The study uses the social construction perspective to examine how the preschool teachers talk about the fundamental social values and their work at their pre-schools. The perspective is used to highlight how the concept "Fundamental values" is conceptualised by these eight preschool teachers compared to how it is conceptualised by the Swedish National Agency of Education, what values they express in regards to the concept and how they gain knowledge to further improve their work on "Fundamental values". The results show how the pre-school teachers have conceptualised "Fundamental values" in accordance with the Swedish National Agency of Education and previous research in the area. The teachers stated that the "Fundamental values" permeate the preschool. The pre-school teachers are role model for these value and some values are discussed and showcased in a way easily understood by the children. The teachers studied little or no research to improve their work with "Fundamental values". Colleagues were the main source used to gain further knowledge and inspiration in their work with "Fundamental values" which shows that it is a socially constructed concept that needs to be understood in its cultural context.

Community planning is a complex process in which many different interests have to come together. Cities have always been under continuous development, but today there is a pressure from different stakeholders to build and densify the central parts of many cities. Disagreements arise when the opinions of citizens don’t correlate with the public institutions' way of conducting community planning. This study aims to investigate what motivates individuals in the city of Kalmar to engage in community planning processes. The theoretical framework of the study include theories about citizen participation and controversies in planning processes. Data has been generated through interviews and the project in focus was the Linnaeus University’s building of new facilities in Ölandshamnen, a project that has been debated by public insitutions and citizens for several years. Results from the study show that individuals engaged in the planning process for different reasons, whereof two main reasons where experiences of a non-functioning democracy, and experiences of dominant public support for other proposed locations. The study concludes that there is a big difference between how people perceive their involvement and how it is treated by other stakeholders.

No description available.

Är det så att varje idrottslärare har sin egen stil och sina egna metoder för att involvera eleverna i undervisningen? Mina praktikerfarenheter har gett mig olika upplevelser på hur elevinflytandet kan fungera. Syftet är att synliggöra hur elevinflytandet fungerar i idrottsundervisningen och vad det är som skapar elevinflytande. Jag kommer att göra en kvalitativ undersökning där fyra idrottslärare blir intervjuade och ger sin syn och erfarenheter av elevinflytande i ämnet idrott och hälsa. Min uppfattning är att lärarna i undersökningen ger eleverna förutsättningar att utöva inflytande och tränas i att ta ansvar för sitt lärande – helt enligt styrdokumenten. De lärare som blivit intervjuade är alla överens om att det är upp till läraren hur mycket inflytande eleverna ska få. De säger alla att läraren måste vara villig att släppa på makten och ge eleverna inflytande i undervisningen - gör man det blir det också en bättre lärandemiljö.

This essay aims to examine and analyze how the political situation in Thailand looks like and what conditions Thailand has to become a consolidated democracy. This is achieved via a theoretical case study where Linz and Stepans five arenas of consolidated democracy is the center. This theory has been applied to the current political situation in Thailand to get to a conclusion on what the democratic situation actually looks like. In the end this essay comes to the conclusion that the democratic future of Thailand looks really dark and that the conditions for a possible consolidated democracy in the near future are really bad. The main reason for this dark democratic future is the current government and there unwillingnes to adept to a democratic system.

This degree project purpose was through a text analyze to see what democracy views the senior year students in a Swedish high school showed in an essay assignment in social studies. The theoretical starting point was Agneta Bronäs (2000) democratic modells: democracy as a decision method, liberty democracy and collective democracy. Throughout these modells the result was analyzed and categorized after the students democracy views. The questions that the studie emanated from was : Which democracy view is prominent in the students essays? Does the students democracy views correspond with the result in previous research of  textbooks and teaching? What can social issues in social studies tell us about their democracy views? The result showed that most of the students, contrarily the previous research, had either a liberty democratic- or a collective democratic view. This result could be explained seeing the Swedish school seems to be giving the students an education because the Swedish society is a solid phenomenon. I relied on a collective participants throughout my elections and a solidarity when it comes to resource allocation. The result that was unexpected was the high number of students that showed a liberty democracy value in their essays, in these essays the liberty democracy was mostly shown through their view on individualism towards the society. The result could be used to evaluate the social studies curriculum - and in this degree project it is shown that the senior students in Swedish high school have obtained a critical and individual view on democracy and society.

Demokrati ses som den idealiska styrelseformen. Många länder i världen har börjat etablera demokrati eller i varje fall håller på att demokratiseras. Bosnien-Hercegovina, Serbien/Montenegro och Makedonien är några av dem. Men för att demokratin ska kunna etableras i dessa länder är bestående demokrati och långvarig fred och stabilitet grundläggande förutsättningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka demokratiförutsättningar i dessa tre länder. Följande frågeställning ska besvaras: Vilka förutsättningar har Bosnien-Hercegovina, Makedonien och Serbien/Montenegro för demokrati? Vi har använt oss av Axel Hadenius teori om förutsättningar för demokrati som vi sedan har operationaliserat för att kunna besvara frågeställningen. Vi har undersökt den socioekonomiska utvecklingen, det civila samhället, etniska klyftor i befolkningen och institutionella förutsättningar. Vår studie uppvisade liknande resultat i alla tre länderna med vissa variationer. Vi kom fram till att alla tre länderna har dåliga förutsättningar för demokrati. Den socioekonomiska utvecklingen var låg, det civila samhället var svagt och de etniska klyftorna i befolkningen varierade. I Makedonien var de allra störst, medan Serbien/Montenegro och Bosnien-Hercegovina hade märkbart mindre etniska konflikter. De institutionella faktorerna visade olika resultat men alla tre hade i överlag bra förutsättningar för demokrati.

Studien syftar till att studera hur de yngre barnens beteenden i läspraktiker kan förstås som en demokratisk fråga. Studien är kvalitativ och metoden som används är deltagande observation med inspiration av ett etnografiskt arbetssätt. Resultat visar att barnen på olika sätt gör motstånd i de maktrelationer som uppstår i läspraktikerna i förskolan. Barnens motstånd sker delvis verbalt men främst med hjälp av kroppen som uttrycksmedel. Slutsatsen av vår studie är att om pedagogerna ska kunna skapa en demokratisk verksamhet för alla barn, behöver de utgå från barnens alla uttrycksätt, vilket möjliggör att barnens motstånd då kan betraktas som ett demokratiskt uttryck.

I denna uppsats undersöks gymnasieelevers upplevda ekonomiska makt utifrån de tre dimensionerna; upplevd ekonomisk kunskap, självförtroende i ekonomiska frågor samt självtilltro till att vi kan påverka ekonomiska frågor. Utöver gymnasieelevers upplevda ekonomiska makt var syftet att undersöka om det förelåg skillnader i upplevd ekonomisk makt utifrån kön samt vilket gymnasieprogram eleverna läste, högskoleförberedande program eller yrkesprogram. Resultatet visade att eleverna generellt hade relativt låga kunskaper om ekonomi, lågt självförtroende i ekonomiska frågor samt låg tilltro till att de kan vara med och påverka ekonomiska frågor i framtiden. De som har bäst upplevd ekonomisk kunskap och självförtroende var män på högskoleförberedande program och de som hade lägst var kvinnor på yrkesförberedande program. Skillnader i upplevd ekonomisk makt kan vara ett demokratiskt problem och diskuteras i förhållande till skolans styrdokument i allmänhet och den nya läroplanen Gy2011 i synnerhet.