John Dewey föddes år 1859, samma år som Charles Darwin bröt ny mark för människan genom sin Theory of Species. Genom Darwin skulle grunden för det kollektiva mänskliga tänkandet och förståelsen av oss själva aldrig förbli detsamma. För Dewey precis som för Darwin är det förståelsen av människan och hennes värld som är det intressanta. Denna uppsats är en närläsning av Deweys verk Demokrati och utbildning som publicerades för första gången 1916. Verket som är skrivet på tidigt 1900-tal har haft ett stort inflytande på pedagogiskt tänkande generellt, men är också ett av de verkligt intressanta arbetena rörande människan och utbildningens roll för det demokratiska samhället. Verket är av idémässigt fundamental betydelse för den filosofiska tanketradition som kallas pragmatism då Dewey fångar upp den bärande idén om människan i samhället som en del av världen och som beroende av en bra utbildning. Uppsatsen har för avsikt att förmedla och tolka de tankegångar som Dewey låter framträda i Demokrati och utbildning. Arbetet har resulterat i de sex tematiska delarna som är ordnade under rubrikerna; Utbildningens demokratifunktion, Individens kunskap om världen, Att tänka, Kunskapsteori, Moral samt Deweys filosofibegrepp. Olika teorier om sanning presenteras och pragmatismens sanningsteori behandlas. Avslutningsvis konstateras att det som vi idag ser som filosofi en gång startade genom utbildning och att den pragmatiska filosofin i första hand påverkar samhället genom utbildningen. / John Dewey was born in 1859. That same year Charles Darwin published his Theory of Species. After Darwin, the understanding of human and human thinking of itself never again would be the same. For Charles Darwin and John Dewey the understanding of human and humans role in the world is the most interesting and important part of knowledge. This essay is a reading of Deweys Demokracy and Education witch first was published in in the year of 1916. The main part of this work is in the six parts; The education and its democracy principle, The individualls knowledge of the world, to think, theory of knowledge, moral and Dewey´s philosophy. The essay will also explain that the work of Dewey (Democracy and Education) has a huge impact on philosophy in the arena of education. It is also very important for the American philosophy called Pragmatism formed and grunded by Dewey, William James and Charles Sanders Peirce. The work was written in the early 20th century and catch the idea of human need and hunger for education and also the importance of good education for the society in witch humans as individualls in groups are living. A number of theories of truth is represented and the philosophy called Pragmatism is represented as having it´s own theory of truth.

Tematiskt arbete är en ämnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn på densamma. Syftet med denna undersökning är att få en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever från årskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi själva genomförde under en treveckorsperiod. Där gavs tillfälle att på nära håll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser. Denna studie visar att både pedagoger och elever är positivt inställda till tematiskt arbete som undervisningsmetod. Pedagogerna är dock överens om att det är ett tidskrävande arbete som kräver mycket planering, men fördelarna överväger nackdelarna. Detsamma har konstaterats genom det egna arbetet.

School is assumed to equip students with subject knowledge and contribute to their development as human beings and democratic citizens as well. In this article, the democratic dimension of the teaching assignment is brought to the fore, and an analysis tool for investigating students’ conversations on socioscientific issues that emphasises democratic aspects is presented. The DEQUAL-tool, where the acronyms stand for DEliberative QUALities, comprises both the content-related and formal aspects of the conversations, with a specific emphasis on the collective expressions of democratic qualities like questioning, consideration for others and conveying different dimensions and arguments. DEQUAL is based on an intersubjective and communicative understanding of democracy and meaning-making, and is theoretically inspired by John Dewey’s and Jürgen Habermas’ views on these matters. The development and function of DEQUAL is clarified using excerpts from upper secondary school students talking about how living in a certain place influences the greenhouse effect. By pointing out characteristics, strengths and weaknesses of students’ group-conversations, this methodological proposal can provide further guidance for an integrative understanding of the teacher’s assignment in science education.

Dewey och Piaget menade att undervisningen måste organiseras så att eleven står i centrum. Elevens intressen och behov måste få styra innehållet i undervisningen. Problemlösning, individualisering, undersökande arbetssätt och medbestämmande var saker de förespråkade. Det tematiska arbetssättet är ett försök att organisera undervisningen utifrån en ämnesövergripande rubrik istället för att utgå från de klassiska ämnena. I mitt examensarbete har jag gjort ett försök att beskriva hur man inom ett arbetslag på en skola arbetat med tema, vilka problem man haft, vilka de stora skillnaderna mellan tema och traditionell undervisning är och vilka kunskaper man når. Först sammanfattar jag några av de viktigaste tankarna i Dewey och Piagets teorier och sedan presenterar jag resultatet av mina fem lärarintervjuer i form av en kategorisering.

I en allt större utsträckning brer internet ut sig och det är viktigt fundera över vad detta betyder för skolan. Detta arbetes syfte har varit att få en förståelse om lärares uppfattning om internets roll i skolan. Via fokusgrupper har lärares resonemang om hur och varför internet ska användas i skolan insamlats. Resultatet innebar ett ointresse från lärarnas sida för allmänna riktlinjer men istället kunde de se många användningsområden för internet i skolan. Dessa användningsområden visade på en bred pedagogisk grund med koppling till både Piaget, Dewey och Vygotsky. Slutsatser som kan dras av studien är att det lärarna har tagit till sig vad internet haft för konsekvenser och funnit många användningsområden för internet i undervisningen. Dock finns det ett fortsatt behov av diskussion, analys och omstrukturering av de följder för skolan som internet har fört med sig.

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att undersöka den dramapedagogiska reflektionens särdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan förstås i en dramapedagogisk kontext och ställer sig frågan om reflektion kan förstås som något annat än en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv på reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i första hand bestående av två deltagande observationer. I analys och diskussion framkommer att man kan se på dramapedagogik som en verksamhet med specifika och unika möjligheter till reflektion. Fiktionen, improvisationen, självreflektionen och reflektion i gemenskap är den dramapedagogiska reflektionens särskilda styrkor. Författaren efterlyser mer forskning på området med ett tydligt deltagarperspektiv.

Syftet med förevarande uppsats är att utröna hur elever och lärare uppfattar inflytande och makt i en skolkontext, huruvida dessa uppfattningar de facto återspeglas i undervisningen samt om det är möjligt att gemensamt vidareutveckla utbildningen. Analysen utförs med hjälp av fyra separata kvalitativa enkätundersökningar, vilka inkluderar 32 elever (fördelat på två klasser) och fjorton lärare på två skolor i södra Sverige. Resultatet visar först och främst på att både lärare och elever ser på inflytande som något positivt och essentiellt för elevers utveckling. Dessutom går det, enligt de tillfrågade lärarna och eleverna, dels att konstatera att såväl formellt som informellt inflytande är beståndsdelar i elevinflytandebegreppet, men även att både lärare och elever premierar det informella, undervisningsrelaterade inflytandet. Vidareutveckling förefaller därutöver primärt ske genom utvärderingar samt via en kontinuerlig dialog mellan lärare och elever. Resultaten tolkas utifrån Deweys progressiva pedagogik, Rogers teori om lärares förändringsbenägenhet samt tidigare forskning i ämnet.

Larsson, Linda (2012) Erfarenhetslärande i skolan: - Belyst genom en kvalitativ fallstudie av en studieresa. Examensarbete på avancerad nivå i pedagogik. Akademin för utbildning och ekonomi. Lärarprogrammet på högskolan i Gävle. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka erfarenhetsbaserat lärande i skolan. För att göra det har jag valt en skola som har infört en tradition att deras niondeklassare får arbeta fram pengar och åka på en studieresa till Auschwitz i Polen. Denna upplevelse har varit utgångspunkten för min studie. För att kunna genomföra undersökningen har jag genomfört öppna intervjuer. Jag har intervjuat rektorn, två pedagoger en manlig och en kvinnlig samt att jag valt att intervjua sex elever från olika år och klasser jag har även där haft en jämn fördelning mellan flickor och pojkar. Jag har sedan kopplat samman min undersökning med John Deweys teorier om erfarenheter och lärande. Min undersökning visar att samtliga av informanterna är positivt inställda till erfarenhetsbaserat lärande i skolan. I resultatet av undersökningen jämförs de svar jag får av pedagogerna med de svar jag får av eleverna. Det som framkommer är att såväl lärare som elever är väldigt positivt inställda till denna form av undervisning. Båda parter tycker att kunskapen når fram till fler elever samt att den befästs djupare liksom Dewey skrivit om.

This thesis examines the rhetoric of Louis D. Brandeis in light of pragmatism-specifically, the philosophical pragmatism of William James and John Dewey. While a number of scholars claim that pragmatism has nothing to offer politics, rhetoric, or decision-making, this thesis argues that Brandeis's method of acting politically, speaking publicly, and solving problems exemplifies the pragmatic political style-a style of political operation that is characteristically pragmatic, a direct extension of James and Dewey's philosophy. This thesis illustrates Brandeis's pragmatic political style through an analysis of his rhetoric prior to taking his seat on the United States Supreme Court, his rhetoric while on the Supreme Court, and his rhetoric as one of America's most prominent Zionists. This thesis shows that pragmatism (at least William James and John Dewey's classical American pragmatism-the pragmatism Brandeis exemplifies rhetorically) can be a fruitful part of political operation.

Thesis (Ph. D.)--University of Oregon, 2003. / Typescript. Includes vita and abstract. Includes bibliographical references (leaves 215-225). Also available for download via the World Wide Web; free to University of Oregon users.