<p>Syftet med denna studie är att skapa en definition av begreppet praktisk kunskap. För att uppnå detta har en litteraturstudie genomförts, i vilken elva relevanta filosofer och deras teorier har belysts. I analysen utkristalliserades åtta olika komponenter i praktisk kunskap. Det råder konsensus dessa filosofer emellan om att denna är kopplad till handling och/eller är grundad på erfarenhet. Den praktiska kunskapen är kontextualiserad och i vissa avseenden råder det ett dialektiskt förhållande mellan teori och praktik. Reflektionen är av betydelse och kunskapen har en etisk dimension. Praktisk kunskap är personlig och sitter i kroppen.</p>

<p>Tematiskt arbete är en ämnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn på densamma. Syftet med denna undersökning är att få en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever från årskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi själva genomförde under en treveckorsperiod. Där gavs tillfälle att på nära håll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser. Denna studie visar att både pedagoger och elever är positivt inställda till tematiskt arbete som undervisningsmetod. Pedagogerna är dock överens om att det är ett tidskrävande arbete som kräver mycket planering, men fördelarna överväger nackdelarna. Detsamma har konstaterats genom det egna arbetet.</p>

<p>Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete med barnen vid utevistelse samt hur pedagogerna ser på utevistelsens betydelse för barns lärande. I studien studeras vilka styrdokument förskolan arbetar med i utevistelsen, hur pedagoger beskriver sina planerade aktiviteter med barn utomhus och hur pedagoger upplever att de kan utveckla utevistelsen. Deweys tankar om hur barn lär sig genom att praktiskt tillämpa kunskaper i utevistelsen beskrivs också.  Intervjuer av fyra pedagogers syn på utevistelse genomfördes. I resultatredovisningen analyseras likheter och skillnader mellan pedagogernas svar. Resultatet visar att de medverkande pedagogernas huvudsyfte med utevistelsen är motorikträning för barnen. Det visar även att verksamheterna inte bara använder utevistelsen för att barnen ska få frisk luft utan för att barnen behöver röra på sin kropp och träna sin motorik på olika sätt. En slutsats som kan dras är att pedagogens förhållningssätt till utevistelse påverkar barnens attityd till att vistas ute då pedagogen är en förebild.</p>

Thesis (Ph. D.)--Ohio University, 2006. / Includes bibliographical references (leaves 223-232).

This thesis examines the rhetoric of Louis D. Brandeis in light of pragmatism-specifically, the philosophical pragmatism of William James and John Dewey. While a number of scholars claim that pragmatism has nothing to offer politics, rhetoric, or decision-making, this thesis argues that Brandeis's method of acting politically, speaking publicly, and solving problems exemplifies the pragmatic political style-a style of political operation that is characteristically pragmatic, a direct extension of James and Dewey's philosophy. This thesis illustrates Brandeis's pragmatic political style through an analysis of his rhetoric prior to taking his seat on the United States Supreme Court, his rhetoric while on the Supreme Court, and his rhetoric as one of America's most prominent Zionists. This thesis shows that pragmatism (at least William James and John Dewey's classical American pragmatism-the pragmatism Brandeis exemplifies rhetorically) can be a fruitful part of political operation.

Arbetet handlar om huruvida man kan få till ett meningsfullt lärande genom att använda sig av metoden PBL, problembaserat lärande, i grundskolan. Jag gör en kort presentation av lärande under 1900-talet för att därefter koncentrera mig på tre pedagoger, Marton, Säljö och Dewey. Utifrån dessa tre pedagogers syn på lärande undersöker jag PBL. Jag beskriver hur metoden PBL fungerar och hur den är uppbyggd. Mycket i PBL överensstämmer med vad Marton, Säljö och Dewey anser vara ett lärande som ger bra resultat. Som motvikt har jag tagitmed Inger Enkvist som står för en helt annan syn på hur skolan ska arbeta.

Syftet med denna studie är att skapa en definition av begreppet praktisk kunskap. För att uppnå detta har en litteraturstudie genomförts, i vilken elva relevanta filosofer och deras teorier har belysts. I analysen utkristalliserades åtta olika komponenter i praktisk kunskap. Det råder konsensus dessa filosofer emellan om att denna är kopplad till handling och/eller är grundad på erfarenhet. Den praktiska kunskapen är kontextualiserad och i vissa avseenden råder det ett dialektiskt förhållande mellan teori och praktik. Reflektionen är av betydelse och kunskapen har en etisk dimension. Praktisk kunskap är personlig och sitter i kroppen.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete med barnen vid utevistelse samt hur pedagogerna ser på utevistelsens betydelse för barns lärande. I studien studeras vilka styrdokument förskolan arbetar med i utevistelsen, hur pedagoger beskriver sina planerade aktiviteter med barn utomhus och hur pedagoger upplever att de kan utveckla utevistelsen. Deweys tankar om hur barn lär sig genom att praktiskt tillämpa kunskaper i utevistelsen beskrivs också.  Intervjuer av fyra pedagogers syn på utevistelse genomfördes. I resultatredovisningen analyseras likheter och skillnader mellan pedagogernas svar. Resultatet visar att de medverkande pedagogernas huvudsyfte med utevistelsen är motorikträning för barnen. Det visar även att verksamheterna inte bara använder utevistelsen för att barnen ska få frisk luft utan för att barnen behöver röra på sin kropp och träna sin motorik på olika sätt. En slutsats som kan dras är att pedagogens förhållningssätt till utevistelse påverkar barnens attityd till att vistas ute då pedagogen är en förebild.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare på Hantverksprogrammets Frisörinriktning uppfattar och arbetar med elevinflytande för att skapa mening i undervisningen. Arbetet begränsades och preciserades genom följande frågeställning: Vilka aspekter av elevinflytande ges av lärarna till eleverna? Vilka faktorer påverkar elevinflytandet enligt lärarna? Arbetet har en kvalitativ ansats där lärare från Frisörinriktningen på Hantverksprogrammet ger sin syn på elevinflytande. Materialet insamlades genom semistrukturerade intervjuer med lärare verksamma på Frisörinriktningen och transkriberas utifrån en basmodell av Linell för att analyseras utifrån en teoretisk grund vilande på Dewey. Resultatet av undersökningen visar att lärare arbetar på liknande sätt med att involvera sina elever i elevinflytande i skolan oavsett om de undervisar i så kallade praktiska eller teoretiskt klassade ämnen. Undersökningen visar att det avgörande för elevinflytandet är viljan hos lärarna i kombination med elevernas vana att ta ansvar och av att ha fått utöva elevinflytande från tidigare stadier. Eleverna får i undersökningen mer inflytande i klassrumsfrågor än på de övergripande skolfrågorna. Slutsatser: För att elevinflytande skall vara möjligt krävs det att läraren är positivt inställd och lämnar plats och avsätter tid för eleverna. Samt att eleverna tar vara på sin möjlighet och har förståelse för varför de bör utnyttja sin rätt att involvera sitt elevinflytande över skolarbetet.

This thesis articulates a critique of scientific naturalism from the perspective of John Dewey. Scientific naturalism can be defined by two explicit, metaphysical commitments, one ontological and one epistemological. Implicit to these commitments is a further commitment concerning the nature of human experience. This understanding of human experience can be described as epistemic reductionism because it reduces the whole of experience and all empiricism to epistemology. Scientific naturalism is the orthodox position for most contemporary, Anglo-American philosophy. Many philosophers within this tradition are dissatisfied with scientific naturalism and attempt to critique scientific naturalism from the perspective of "liberal" naturalism. One major objection from the liberal perspective concerns the ontology and placement of moral qualities: where are moral qualities to be placed in a scientifically naturalistic ontology? However, due to the fact that liberal naturalists share with scientific naturalists a commitment to an epistemically reductionistic understanding of the nature of human experience, liberal naturalism fails to adequately address the placement problem.