Child and youth care workers (CYCWs) provide intervention and support to children and youth in child and youth care centres (CYCCs) The purpose of this study was to investigate CYCWs’ knowledge and perceptions of attachment difficulties of children residing in CYCCs and to provide suggestions for social work support. The study adopted the Attachment Theory and Circle of Courage Theory. Drawing on qualitative methodology, 16 participants employed in CYCCs in the Ekurhuleni Metropolitan region, South Africa were purposively selected for in-depth, qualitative interviews. The eight-step data analysis method by Tesch (in Creswell, 2014:198) was used. To ensure trustworthiness of the findings, the researcher mainly used Guba’s model cited in Krefting (1990:214–222).The researcher adhered to prescribed ethical considerations. The study recommended that child and youth care as a profession should be recognised and supported to ensure quality services to children with attachment difficulties living in CYCCs. / Social Work

La dystonie cervicale (DC) est un trouble du mouvement caractérisé par des postures et des mouvements anormaux du cou et de la tête. Dans la DC, les instabilités posturales ont été associées à une altération des sensations proprioceptives. La présente étude explore l'interaction entre les exigences proprioceptives et attentionnelles du contrôle postural dynamique dans la DC. Des participants sains et atteints de la DC ont effectué une tâche de limite de la stabilité posturale avec et sans vision, ainsi qu'une tâche secondaire cognitive de soustraction. Ces deux tâches ont été effectuées seules (tâche unique) ou simultanément (tâche double). La force de réaction au sol a été recueillie à l'aide d'une plateforme de force AMTI. Les limites fonctionnelles de la stabilité ont été quantifiées comme étant l'excursion maximale du centre de pression (COP) pendant l'inclinaison volontaire du corps dans quatre directions différentes. Les limites de la stabilité des patients DC étaient, en moyenne, plus petites que celles des témoins sains dans toutes les conditions. Cependant, leurs limites antéropostérieures étaient significativement réduites par rapport aux témoins dans la condition de tâche unique sans vision. De plus, les coûts attentionnels de la posture des patients étaient significativement plus élevés que ceux des sujets témoins dans la condition visuelle. Nos résultats soutiennent la théorie selon laquelle l'intégration sensorimotrice et les déficiences proprioceptives affectent le contrôle postural dynamique dans la DC. En outre, nos résultats suggèrent que les patients utilisent diverses stratégies pour s’adapter aux défis posturaux complexes imposés par la vie quotidienne. / Cervical dystonia (CD) is a movement disorder characterized by abnormal postures and movements of the neck and head. Postural instabilities in CD have been associated with impaired proprioceptive processing. The present study used a dual task paradigm to explore the interaction between the proprioceptive and attentional demands of dynamic postural control in CD. Healthy and CD participants performed a postural stability limit task with and without vision as well as a secondary cognitive subtraction task. These two tasks were performed alone (single task) or simultaneously (dual-task). Ground reaction force was collected using an AMTI force platform and center of pressure (COP) displacements were analysed. The functional limits of stability were quantified as the maximum COP excursion during voluntary leaning in four different directions. CD patients achieved, on average, smaller mean postural stability limits compared to healthy controls in all sensory-attentional conditions. However, their anteroposterior stability limits were significantly smaller compared to controls when vision was removed, particularly in the single task condition. Additionally, patients with CD decreased their stability limits relative to healthy controls when concurrently performing the attentional task under the visual condition. Thus, the attentional postural cost of CD patients was greater than the controls. Our results support the theory that sensorimotor integration and proprioceptive impairments affect dynamic postural control in CD. Furthermore, our findings suggest that CD patients use various adaptive strategies to cope with the sensory-attentional challenges imposed by complex postural situations in daily life.

Sauer and Ahnlund (2021) believe that the care manager who works in social work is described as complex because the role involves having an approach to various individual needs that the individuals have. The difficulty is to assemble politics, profession and organizational choices as they, based on this, must take a stand in situations of ethical sensitivity. Previous research shows that guidelines, knowledge and interaction affect the care managers room for maneuver, where it is described that these can provide security and benefits. However, it appears that difficulties may arise in these parts of the decision-making process that the care managers as a profession has the task of implementing (Olaison, Torres & Forssell 2018; Janlöv, Hallberg & Petersson 2011). The purpose of the study is to investigate how the care managers in elderly care describe their role and how guidelines, knowledge and interaction affect the care managers in their decision-making. Semistructured interviews were conducted with seven care managers in elderly care. The study is alalyzed based on Lipsky´s (2010) theory of grassroots bureaucrats. The results show that the care managers are based on the individual´s needs at the center. However, the study shows that they describe guidelines, knowledge and interaction in different ways in relation to the decision-making process because they create different spaces for action. Our study shows that the role of care managers is contradictory which means that the elderly's need for help is treated in different ways, depending on which care manager they meet. / Sauer och Ahnlund (2021) menar att biståndshandläggare som arbetar inom det sociala arbetet beskrivs som en komplex roll då rollen innebär att ha ett förhållningssätt till olika individuella behov som individer har. Svårigheten är att knyta samman politik, profession samt organisatoriska val då de utifrån detta skall ta ställning kring situationer av etisk känslighet. Tidigare forskning visar att riktlinjer, kunskap och interaktion påverkar biståndshandläggares handlingsutrymme då det beskrivs att dessa kan ge trygghet och fördelar. Dock framkommer det att svårigheter kan uppstå inom dessa delar i beslutsprocessen som biståndshandläggare som profession har som uppgift att genomföra (Olaison, Torres & Forssell 2018; Janlöv, Hallberg & Petersson 2011). Syftet med studien är att undersöka hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen beskriver sin roll samt hur riktlinjer, kunskap och interaktion med klienterna och klienternas anhöriga påverkar biståndshandläggare i deras beslutsfattande. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Studien analyseras utifrån Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater. Resultatet visar att biståndshandläggarna utgår från den enskildes behov i centrum. Dock visar studien att de beskriver riktlinjer, kunskap och interaktion på olika sätt i förhållande till beslutsprocessen på grund av att de skapar olika handlingsutrymmen. Vår studie visar att rollen som biståndshandläggare är motstridig och innebär att äldres hjälpbehov behandlas på olika sätt, beroende på vilken biståndshandläggare de möter.

The aim of this study was to examine the managers view on how Covid-19 has affected the social cohesion in organizations. The questions that were in focus in this study was: How did managers experience that social cohesion has changed during Covid-19? Which tools has the managers used to manage the social cohesion during Covid-19? And also, what difficulties does the managers experience that exist around the social cohesion in the organization? The goal with this study was to illustrate the importance of social cohesion in organizations and it will enhance the awareness of management responsibilities. The research methodology follows the hermeneutic approach, which we use to conduct qualitative interviews with eight managers from different organizations. The study´s results have been analyzed based on Randall Collins' theory of interactive ritual chains, Thomas Scheff’s theory of social connections, and Göran Ahrne’s theory of organization.  The results show that the managers did not experience any change in the social cohesion during Covid-19. According to respondents, the new management tool introduced under Covid-19 were the digital tools, for example Teams. Managers experience that in order to strengthen social cohesion, it is increasingly important to express gratitude to employees.

Denna studie är en samverkansuppsats med SUF – kunskapscentrum i region Uppsala.SUF arbetar gentemot professionella och bidrar med information om föräldrar som har kognitiva svårigheter. Dessa familjer är en grupp som ofta är mer missgynnade än andra familjer. Föräldrar som har kognitiva svårigheter förekommer i barnavårdsutredningar och är ofta i behov av mer och långvarigare stöd från socialtjänsten.Professionellas förhållningssätt kan påverka omfattningen och kvaliteten på det stödföräldern erbjuds. Studien utgick ifrån att se hur professionella förhåller sig till olika kontextuella faktorer vid bedömningen av föräldraförmåga i barnavårdsutredningar där en förälder har kognitiva svårigheter. Detta görs utifrån Feldmans kontextuella –interaktionella modell som kompletteras med Bronfenbrenners utvecklingsekologiskamodell och BBIC (Barns behov i centrum). Metoden är kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervju med tematisk analys. Modeller som BBIC och Signs of safety kan ha betydelse för socialsekreterarens förhållningssätt. Resultaten visar att förhållningssättet till tidigare nämnda modeller är flexibelt. Skillnader i förhållningssättet framträder utifrån vilken betydelse förälderns egna behov och välmående ges i utredningen och synen på kärlek som ett skydd för barnet. Kontextuella faktorer som ses som viktiga varierar från familjens unika fall och avgörs utifrån om de ses påverka förälderns förmåga att tillgodose barnets behov och på så sätt utgöra en risk eller ett skydd. Förälderns egenskaper, förälderns historia, livskriser i familjen och sociala nätverket är kontextuella faktorer som generellt ses som extra viktiga. Studien visar att det sociala stödets kvalitet har stor betydelse. Socialsekreterarens förmåga att beakta flera kontextuella faktorer och förälderns kognitiva svårigheter för att utifrån dessa samverka med andra professionella, släkt och vänner omkring föräldern har potential att skapa stöd av hög kvalitet för föräldern och barnet.

The efficacy of reading interventions on elementary students’ decoding and word reading skills and reading comprehension has been well-established in the literature. The efficacy of online reading interventions, however, is unknown. This study adapted an in-person reading fluency intervention for synchronous online implementation and examined its effectiveness in a single-case research design. Three struggling readers in grades 2 and 3 participated in an 8-week online reading intervention. Pre-test, post-test, and progress monitoring data were collected and analyzed. The results indicated that the online RAVE-O intervention was effective in increasing the participants’ accurate word reading and decoding skills as well as their reading comprehension. The adapted intervention was implemented with fidelity and maintained its efficacy in an online setting. For struggling readers who cannot access intervention resources in person, an online reading intervention such as the one used in this study could have a positive effect on their reading skills. / Graduate

Recent research following mass shooting events has examined those individuals directly affected by the violence and the impact of the shooting on the whole community. This chapter reviews literature regarding the prevalence of adjustment difficulties among individuals in mass‐shooting‐ affected communities. Emerging research supports that a number of individuals with less severe or even no direct exposure to a mass shooting event may experience adjustment difficulties, including anxiety, depression, and posttraumatic stress disorder (PTSD) symptoms, and, further, that chronic adjustment difficulties can develop. The chapter discusses predictors of adjustment difficulties following mass shootings including the role of preshooting vulnerability, shooting‐related exposure and loss, and postshooting experiences. It considers the possibility that mass shooting events may represent opportunities for positive changes in individuals’ functioning. Finally, the chapter explores research regarding how the community itself may be altered by a mass shooting including changes in community solidarity, identity, and sense of safety within the community.

Program för video-medierad kommunikation (VMK) såsom Zoom används ofta för digitala möten och anställningsintervjuer. Tekniska störningar i ljud och bild är vanligt förekommande vid VMK, men effekten av tekniska störningar vid bedömningar av individer är i stort sett okänd. Syftet med föreliggande studie var att undersöka detta kunskapsgap, utifrån frågeställningen: Är tekniska störningar under VMK relaterat till mindre positiva omdömen om individer? En hypotes ställdes upp: (H1) Individer som bedöms via VMK kommer bedömas mindre positivt när tekniska störningar förekommer i ljud och bild, jämfört med när tekniska störningar inte förekommer. En webbaserad experimentell metodansats brukades, där högskolestuderande (N = 60) fick se en två minuter lång film av en fiktiv jobbkandidat, och sedan bedöma dennes kompetens, intelligens, anställningsbarhet, etcetera. Två filmer fördelades slumpmässigt till respondenterna, varav en redigerats för att ge utseendet avtekniska störningar i ljud och bild. Kontrollgruppen (n = 33) fick se den icke-manipulerade filmversionen, och experimentgruppen (n = 27) den manipulerade versionen. Data analyserades med oberoende t-test och ANCOVA. Egenkonstruerade frågor inspirerade av Baker m.fl. (2020) och Schroeder och Epley (2015) brukades för att mäta bedömningar och Mini-IPIP6 för att kunna kontrollera för personlighet. Resultaten visade att kandidaten bedömdes mindre positivt (d = 0.46, p = .10) när tekniska störningar förekom, jämfört med när de inte gjorde det, vilket ligger i linje med H1. När övriga variabler kontrollerats för framträdde att merparten av förklarad varians i bedömningar förklarades av kön, välvillighet och självrapporterad uppmärksamhet. Praktiska implikationer för rekryteringar diskuteras. / Programs for video-mediated communication (VMC) such as Zoom are commonly used for digital meetings and job interviews. Technical difficulties frequently occur in VMC, but its effect for assessments of others is largely unknown. The purpose of this study was to investigate this knowledge gap, and to answer the question: Are technical difficulties related to less positive assessments of others? It is hypothesised that individuals who are assessed via VMC will receive less positive assessments when technical difficulties are present, as compared to when they aren’t (H1). A digital experiment was conducted, where university students (N = 60) were shown a two-minute video of a fictitious job candidate. Two versions of the same video were randomly assigned to the respondents, one of which had been edited to give the appearance of technical difficulties with disturbances and distortions in sound and video. The control group (n = 33) was shown the unmanipulated video version, and the experiment group (n = 27) the manipulated version. The respondents assessed the job candidate on qualities such as competency, intelligence, hireability, etcetera, using survey items inspired by Baker et al. (2020), and Schroeder and Epley (2015). Data were analyzed using an independent samples t-test, and the instrument Mini-IPIP6 was used so that personality could be controlled for using ANCOVA. Results showed that assessments of the candidate were less positive (d = 0.46, p = .10) when technical difficulties were present, confirming H1. Results from an ANCOVA showed that gender, agreeableness, and selfreported attention were significant predictors of assessments and predicted the outcome better than technical difficulties. Implications for practice are discussed.

Studiens syfte var att undersöka hur professionella uppfattar relationen mellan våld och samarbetssvårigheter. Arbetet tar även fasta på hur dessa uppfattningar konstrueras i familjerätt kontra domstol. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre familjerättssekreterare, en domare och en advokat som arbetar med familjerättsliga mål på olika platser, runt om i Sverige. Intervjuerna genomfördes via Microsoft Teams, ansikte mot ansikte och per telefon. Det empiriska materialet som intervjuerna genererade analyserades med en tematisk analys. Det socialkonstruktivistiska perspektivet användes vid analysarbetet tillsammans med tidigare forskning, där fokus främst har legat på perspektivets syn på begreppen kön, makt och kunskap. Tidigare forskning har visat att domstol inte beaktar våld i vårdnadstvister i tillräckligt stor utsträckning samtidigt som flera studier också visat att familjerätten inte heller tar hänsyn till våld i deras arbete. Resultatet visade att begreppet samarbetssvårigheter beskrivs som intressekonflikter av familjerättssekreterare och som värdekonflikter av domare och advokat. De professionella hade en varierad uppfattning kring samarbete mellan föräldrar i de fall då våld förekommit. Majoriteten av informanterna beskrev att ett samarbete där det förekommit våld präglas av en maktobalans mellan föräldrar. Slutligen visade resultatet att advokaten och samtliga familjerättssekreterare bedömde uppgifterna om våld som trovärdiga, trots att det inte styrkts genom dom. Domstolen är av den uppfattningen att det behöver finnas någon omständighet som bekräftar uppgifter om våld, vilket följaktligen påverkar domstolens slutgiltiga bedömning kring uppgifter om ostyrkt våld. Studien visade däremot inte vilka våldsformer informanterna hade i beaktning när de delgav författarna sina beskrivningar.

The aim of this study is to explore how high schools as organizations in deprived areas in Gothenburg experience difficulties in the work with juvenile delinquency and analyze how the schools work in preventive purposes. In a certain aspect there are various ways to perceive juvenile delinquency. With the help of theoretical frameworks in the likes of Pierre Bourdieu's design of capitalforms, segregation, and Thomas Scheff's development of social bonds, we could behold how and explain the roots of juvenile crime, and what barriers the schools involved encounter in their work. On this basis we continued to build our chapter of method, where we applied different methodological tools, including a research study containing eight semi-structured interviews involving school faculty. Amongst this we also designed an interview guide with the aim to interview two different high schools in two deprived areas. Our empirical data was composed of prior studies, articles, theories, textbooks and the answers we received from the respondents. The result of the study indicates that the schools are experiencing hardships in their daily work of juvenile delinquency, and the issues are plenty but the analysis leads to a segregated city with inadequacy of commitments, tenuous collaboration and finite resources. / Intentionen med studien är att utforska hur skolan agerar som organisation för att förebyggabrott bland unga i utsatta områden i Göteborg stad, samt analysera om skolorna uppleversvårigheter i anslutning till det brottsförebyggande arbetet. Det finns olika sätt att se påungdomsbrottslighet och med hjälp av teoretiska ramverk som Bourdieus kapitalformer,segregation och Thomas Scheffs utveckling av sociala band, kunde vi upptäcka ochtydliggöra vad som ligger i grund till att unga begår brott och vilka förhinder skolorna i deutsatta områdena påträffar. Utifrån detta konstruerade vi vårt metodkapitel där vi använde ossav olika metodologiska verktyg, b.la. en kvalitativ forskningsstudie med åttasemistrukturerade intervjuer som involverade skolpersonal. Däribland utformade vi enintervjuguide för att intervjua två olika högstadieskolor i Göteborgs utsatta områden till vårstudie. Empiriinsamlingen bestod av tidigare forskning, artiklar, teorier, kurslitteratur ochresponsen från intervjupersonerna. Slutresultatet av studien visade att skolorna uppleverständiga svårigheter i det brottsförebyggande arbetet och att problemen är flera men alltutmynnar sig i en segregerad stad med otillräckliga satsningar, tunn samverkan ochbegränsade resurser.