Bakgrund: WHO har tagit fram internationella riktlinjer för att främja amning relaterat till amningens hälsofördelar för både kvinna och barn. Trots detta minskar amning både internationellt och i Sverige. Både fysiska och psykiska svårigheter kan ha negativ inverkan på det fortsatta amningsutfallet.  Motiv: Erhålla fördjupad kunskap om vilka erfarenheter av amningssvårigheter kvinnor har. Då olika amningssvårigheter kan påverka den fortsatta amningen bör barnmorskan ha goda kunskaper om dessa svårigheter för att kunna stötta kvinnan i hennes amning. Syfte: Att genom en systematisk litteraturstudie undersöka kvinnors erfarenheter av amningssvårigheter.  Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ metasyntes och metaetnografisk ansats där 18 artiklar inkluderades i metasyntesen. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier. I kategorin Försvårande normer framkom att kvinnor upplevde att gällande amningsnormer försvårade amning. I kategorin Krävande amning belystes olika aspekter som kvinnor upplevde som svåra och kravfyllda, till exempel smärta och svårigheter att får barnet att ta tag om bröstet. I kategorin Bristande stöd framkom att när det saknades stöd från omgivning och hälso- och sjukvårdspersonal kunde amningssvårigheter uppstå. I kategorin Bristande självförtroende framkom att brist på självförtroende kunde bidra till amningssvårigheter när tillit till den egna kroppen inte fanns. Konklusion: Amningssvårigheter kan yttra sig på olika sätt. Smärta, svårigheter med amningstag, krävande förväntningar, bristande stöd och bristande självförtroende är alla orsaker som kan försvåra amningen. Om kvinnor känner sig bättre förberedda på de svårigheter som kan uppstå med amning och får stöttning i att hantera dessa kan deras amningssjälförtroende öka. Behov av vidare utveckling gällande amningsstöd finns för barnmorskor inom ramen för sin profession.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare och speciallärare i årskurs F-3 arbetar med läsutveckling bland elever i lässvårigheter. För att kunna besvara studiens syfte har tre frågeställningar framställts. Den första frågan är vilka arbetssätt lärare och speciallärare använder i undervisningen för att stödja elever i lässvårigheter. Den andra frågan är hur lärare och speciallärare planerar undervisningen för elever i lässvårigheter och den tredje frågan är hur lärare och speciallärare arbetar för att stärka motivation och självbild för elever i lässvårigheter. Lärares uppfattningar om deras arbete med läsutveckling bland elever i lässvårigheter undersöks i studien för att uppnå studiens syfte. Det empiriska materialet samlades in med kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval samt ett målinriktat urval för att kunna uppnå studiens syfte och frågeställningar. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studien där lärandet sker tillsammans med andra. Resultatet i studien visar på komplexiteten att identifiera elevers lässvårigheter samt hur lärarna arbetar för att synliggöra lässvårigheterna. Det framkom också vilka arbetssätt lärarna använder i undervisningen för att stödja elever i lässvårigheter samt vilka arbetssätt som ger effekt på elevernas läsutveckling. Avslutningsvis visar resultatet på att lässvårigheter kan påverka elevens motivation och självbild och att lärarna arbetar på olika sätt för att stärka dessa. / The purpose of this study is to examine how teachers and special teachers in Preschool Class and Primary Years 1-3 work with pupils in reading difficulties. The study has three main questions: What working methods do teachers and special teachers use to foster reading difficulties, how do teachers and special teachers plan the teaching for students in reading difficulties and how do teachers and special teachers work to strengthen the motivation and improve the self-perceptions of pupils in reading difficulties? The collection of empiric data used the qualitative method with semi structured interviews with five teachers. The respondents were selected through a convenience selection in addition with a targeted selection to be able to achieve the purpose of the study, answering the two main questions. The social cultural perspective is the foundation for this study, where learning takes place together with other. The result exposes the complexity identifying pupils reading difficulties and also how teachers work to visualize pupils in reading difficulties. Furthermore, the study highlighted methodologies and adaptations used by teachers during teaching to support pupils in reading difficulties, also identify the most efficient methodology developing the pupil’s reading ability. Finally, the result indicates reading difficulties affects the pupil’s motivation and self-perceptions and that teachers approaches this in different ways with the objective to strengthen the pupil.

Society is obliged to intervene when children are harmed. The social services have an obligation to initiate an assessment for the children who are at risk of harm. During the assessment process, there are difficulties and obstacles that the social service workers  encounter in the work for the best interests of the child. The purpose of this study is to  illustrate the social service workers’ work with abused children (0-18 years) and their parents, in order to analyze obstacles and difficulties in the work for the Barnets bästa, (best interestsof the child) in childcare assessment. The study is based on four semi-structured interviews with social service workers from two larger municipalities that work in Swedish social services with child welfare inquiries. We were able to identify four specific difficulties which the social service workers experienced that affected the work with child assessment. These difficulties are the following: The police preliminary investigation, the meeting with childrenand parents, the workload and Handlingsutrymme (the room for maneuver). Finally, socialservice workers see the legislation as a complicating factor when it comes to working for the best interests of the child. The study then deepens the understanding of the result through an analysis based on Lipsky's theory of Street-level bureaucracy and organizational theory.

Likvärdig undervisning är en viktig del av svensk skola. Forskning visar däremot att målet med att bedriva en likvärdig undervisning är svår att genomföra i praktiken. Samtidigt som likvärdigheten försämras i svensk skola, verkar elevernas läsförståelse gå i samma riktning och fler är i lässvårigheter än tidigare.   Den här studien har som syfte att bidra med kunskap om likvärdighet i undervisning, med ett särskilt fokus på elever i lässvårigheter. Genom kvalitativa intervjuer med sex lärare på högstadiet undersöker studien hur lärare beskriver sina erfarenheter kring likvärdighet och vilka undervisningsstrategier de använder för att hjälpa elever i lässvårigheter bli delaktiga i läsundervisningen.   Resultatet visar att lärarna anser att likvärdig undervisning är svårt och att det inte finns tid att anpassa undervisningen efter varje enskild individ. Detta visar sig även när lärarna diskuterar läsundervisningen, där mycket fokus läggs vid att hjälpa elever i lässvårigheter. Resultatet visar även att lärarna ser ett ökat behov av att låta elever läsa mer skönlitteratur och att fler är i lässvårigheter än tidigare. Lärarna beskriver hur de använder olika undervisningsstrategier för att elever i lässvårigheter ska bli delaktiga i läsundervisningen. Studiens slutsats är att lärarna upplever att undervisningen inte är likvärdig, då den i större utsträckning anpassas efter elever i lässvårigheter. / Equitable teaching is an important part of the Swedish school system. Research on the other hand shows that equitable teaching is difficult to achieve in practice. At the same time as equity is deteriorating in Swedish school, students' reading comprehension also seems to be deteriorating and more people are having reading difficulties than before.   The purpose of this study is to contribute with knowledge about equitable teaching. Through qualitative interviews with six teachers in secondary school, the study examines how teachers describe their experiences of equity and which teaching strategies they use to help students with reading difficulties become included in reading instruction.  The results show that the teachers consider equitable teaching difficult and that there is no time to adapt the teaching to each individual. This is also apparent when the teachers discuss reading instruction, where a lot of focus is placed on helping students with reading difficulties. The results also show that the teachers see an increased need of letting students read more fiction and that more students are in reading difficulties then before. The teachers use different teaching strategies to make sure that students in reading difficulties are included in reading instruction. The study concludes that the teachers feel that the education is not equitable, as it to a greater extent is adapted to include students with reading difficulties.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka svårigheter som finns för lärande inom multiplikation i årskurs 3. För att besvara studiens syfte tillämpades en diagnos samt semistrukturerade intervjuer som metod. Diagnosen genomfördes i två klasser i årskurs 3 och två pedagoger intervjuades för vidare undersökning. För att tydliggöra hur olika räkneuppgifter samt svårigheter hänger samman med olika fenomen tillämpades variationsteorin. Med utgångspunkt i variationsteorin samt begreppen kontrast, separation, generalisering och fusion kategoriseras det insamlade materialet utifrån analysverktyget meningskoncentrering. Resultatet visar att eleverna har svårigheter med följande: upptäcka likheter kring ett lärandeobjekt, skapa förståelse för de enskilda kritiska aspekterna av lärandeobjektet, se skillnad mellan två värden samt att välja en lämplig strategi. Vad gäller pedagogernas uppfattningar och beskrivningar av elevernas lösningsstrategier lyfts följande aspekter fram: stress och slarvfel, bristande förmåga att hitta ett samband mellan multiplikation och addition, bristfällig läs- och begreppsförståelse samt svårigheter att tillämpa en fungerande strategi. För att främja elevernas utveckling inom multiplikation påvisar resultatet vikten av att pedagoger i sin framtida undervisning arbetar med konkret material, didaktiska verktyg såsom areaformen och tallinje, visualisering av multiplikation genom addition, begreppsförståelse och samtal i grupp för att utöka matematikspråket. / The purpose of this study is to investigate the difficulties that exist for learning in multiplication in year 3. To answer the purpose of the study, a diagnosis and semi-structured interviews were used as a method. The diagnosis was performed in two classes in year 3 and two educators were interviewed for further investigation. In order to clarify how different arithmetic tasks and difficulties are related to different phenomena, the theory of variation was applied. Based on the theory of variation and the concepts of contrast, separation, generalization and fusion, the collected material is categorized on the basis of the analysis tool meaning concentration. The results show that the students have difficulties with the following: discover similarities around a learning object, create an understanding of the individual critical aspects of the learning object, see the difference between two values and choose an appropriate strategy. Regarding the educators 'perceptions and descriptions of the students' solution strategies, the following aspects are highlighted: stress and carelessness, lack of ability to find a connection between multiplication and addition, inadequate reading and comprehension and difficulties in applying a working strategy. To promote students' development in multiplication, the results show the importance of educators in their future teaching working with concrete material, didactic tools such as area form and number line, visualization of multiplication through addition,concept understanding and group discussions to expand the language of mathematics.

Att kunna skriva har en stor betydelse i dagens samhälle. Elever i skrivsvårigheter kan påverkas negativt i olika sammanhang i livet. I klassrummet har läraren ett ansvar att se till att dessa elever utvecklar en god skrivförmåga. Syftet med studien är att undersöka vad svensk och internationell forskning visat de senaste 10 åren när det gäller lärares didaktiska kompetens på området skrivutveckling hos elever i skrivsvårigheter i lågstadiet. Studiens frågeställningar handlar om att undersöka vilka kunskaper och kompetenser läraren behöver ha för att gynna skrivutvecklingen hos elever i skrivsvårigheter. Det lyfts även fram vilka undervisningsmetoder som understödjer skrivutvecklingen hos elever i skrivsvårigheter. De huvudbegrepp som behandlas i studien är: skrivsvårigheter, skrivutveckling, undervisningsmetoder och didaktisk kompetens. Metoden som valts till studien är en systematisk litteraturstudie där tre vetenskapliga avhandlingar och sex artiklar ligger till grund för min undersökning. Materialets resultat visar att lärarens skrivkunskaper har en stor betydelse för att gynna elevers skrivutveckling i skrivsvårigheter samt att läraren använder sig av varierande arbetsmetoder. Några framgångsrika undervisningsmetoder som presenteras i resultatet är stöttning och olika typer av skriftspråksaktiviteter.

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar om läs- och skrivsvårigheter hos elever på mellanstadiet och hur mellanstadielärare uppger att de arbetar med dessa elever. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är kognitiva processer och läsningens fem utvecklingsdimensioner. Sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer utförs för att samla in data. Resultatet visar att mellanstadieelevers svårigheter är läsförståelse, fonologisk medvetenhet, avkodning, stavning och grammatik. När lärare upptäcker läs- och skrivsvårigheter tar de direktkontakt med elever, anpassar materialet efter elevers behov, tar kontakt med speciallärare eller specialpedagog och kontaktar vårdnadshavare. Resultatet visar även att mellanstadielärare använder sig av grupp- och pararbeten, en-till-en undervisning, motivationsskapande undervisning, undervisning som är fokuserad på språk- och läsförståelse och digitala verktyg. Elever i läs- och skrivsvårigheter behöver varierad undervisning och olika arbetsmetoder för att utveckla deras läs- och skrivförmågor. Om eleverna tidigt och utifrån sina egna behov får hjälp, stöttning och anpassningar kan det hjälpa dem att komma ur dessa svårigheter.

Syftet med studien är att undersöka de svårigheter och hinder som kan uppstå för utrikesfödda kandidater i rekryteringsprocessen i Sverige samt att försöka belysa fördelar med att ha en utländsk bakgrund.  En kvalitativ studie genomfördes med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer med utrikesfödda personer där respondenternas uppfattning och erfarenheter om möjliga hinder eller fördelar i samband med jobbsökningen var i fokus. Det insamlade materialet analyserades med en induktiv tematisk analys. Huvudresultatet påvisade att kandidater utifrån sin utländska bakgrund och perspektiv upplevde både för- och nackdelar. Informanternas svar kategoriserades för att analysera helheten av problemet och trots flera variationer fanns det många  gemensamma drag. Flera respondenter rapporterade hinder och svårigheter men märkte att det också fanns fördelar som kan användas för att förstärka sin position på arbetsmarknaden. Fördelar som sannolikt används för att söka jobb i de företag som har gemensam geografisk affärsinriktning eller samma bakgrund som kandidaten: kultur,  språk eller annat. Resultaten visade också att utmaningarna för de utrikesfödda arbetssökande både bestog av synliga hinder och mindre synliga hinder. Detta kan också ha en betydelse i etableringsprocessen i det svenska samhället för utrikesfödda individer/invandrare. / The purpose of the study is to investigate what difficulties and obstacles may arise for foreign-born candidates in the recruitment process in Sweden and make an attempt to highlight the benefits of having a foreign background. A qualitative study was conducted with six semi-structured interviews with foreign-born people where the interviewers' perception and experience of possible obstacles or benefits in situations with the job search was in focus. The collected material was finally analyzed using an inductive thematic analysis. The main result indicated that candidates based on their foreign background and perspective experienced both advantages and disadvantages. The respondents' answers were categorized to analyze the entire problem and although there were several variations, there were many common features that occurred. Several respondents reported obstacles and difficulties and noticed that there are also benefits that can be used to strengthen their position on the labour market. Benefits most likely used for the application to get the job from the company having the common geographical business direction or background with the candidate: a culture, a language or another specific feature. The results also showed that the challenges for foreign-born candidates consisted of both visible and less visible obstacles. It may have importance as well for the establishment process in Swedish society for foreign-born individuals/immigrants.

Syftet med den här studien har varit att undersöka fem lärares uppfattningar kring hur de skapar en undervisning som bidrar till att utveckla läsförståelsen hos elever i avkodningssvårigheter. Studiens teoretiska utgångspunkt baseras på den sociokulturella teorin enligt vilken elevernas tillägnande av kunskaper sker inom ramen för den närmaste utvecklingszonen. I studien har en kvalitativ metod använts. Materialinsamlingen genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med utgångspunkt i den fenomenografiska ansatsen. Resultatet visar att de huvudsakliga temana i lärares arbetssätt för att utveckla läsförståelse hos elever i avkodningssvårigheter är visuellt stöd, modellerande av läsförståelsestrategier och samtalet som redskap. / The purpose of this study has been to investigate the perceptions of five teachers regarding their teaching of reading comprehension to students with decoding difficulties. The theoretical starting point of the study is based on the sociocultural theory, where the focus is that the students' acquisition of knowledge takes place within the framework of the zone of proximal development. A qualitative method has been used in the study. Through qualitative semi-structured interviews, material collection was carried out. The material was analysed using a phenomenographic approach. The results show that the main themes in teachers' working methods for developing reading comprehension for students in decoding difficulties are visual support, modelling reading comprehension strategies and to use text-talk to reflect and understand the meaning of a text.

Im Rahmen der vorliegenden Arbeit wurden von Juli bis Oktober 2008 alle auf allgemeinpädiatrischen Stationen der Krankenhäuser Wurzen, Borna und Torgau behandelten Kinder und Jugendliche im Alter von 3 bis 16 Jahren mittels Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ, Goodman 1997) untersucht. Anhand der Elternfrage-bögen (n=414) wurden insgesamt 11,8% (95%KI: 8,7-14,9) der beurteilten Patientinnen und Patienten als psychisch auffällig und weitere 10,4% (95%KI: 7,5-13,3) als grenz-wertig eingestuft. Somit lag der Gesamtanteil psychischer Auffälligkeiten in der pädiatrischen Inanspruchnahmepopulation signifikant über dem der Allgemein-bevölkerung (gemessen im Kinder- und Jugendgesundheitssurvey, Robert- Koch-Institut, KiGGS-Studie 2003-2006). Durch den zusätzlichen Einsatz eines fallbezogenen standardisierten Personalfragebogens konnte erfasst werden, dass das Pflegepersonal bei 31,6%, die behandelnden Ärztinnen und Ärzte bei 15,6% aller Patientinnen und Patienten psychische Symptome wahrnahmen. Der konkrete Bedarf an kinder- und jugendpsychiatrischen Konsilen lag bei 12,4%. Die Expertenangaben aus den ergänzend durchgeführten strukturierten Interviews verdeutlichten die Notwendigkeit einer Intensivierung der Kooperation zwischen Pädiatrie und Kinder- und Jugendpsychiatrie und belegten gemeinsam mit den Fragebogenergebnissen den Bedarf frühzeitiger kinder- und jugendpsychiatrischer Interventionen.