The digital transformation, providing disruptive digital technologies, changed customer needs, and new digital entrants, is starting to affect the insurance industry. Although, the insurers are struggling to become digital and excel on technologies such as Artificial Intelligence. Therefore, the purpose of this thesis was to identify and investigate the factors necessary for incumbent insurers to achieve digital transformation and excel on related technologies, to stay competitive in the fast-changing environment. The overall theoretical foundation was built on the ability to create dynamic capabilities to achieve digital transformation. The study further linked the dynamic capabilities theory to the context of the change currently happening in the insurance industry, achieved by performing a single case study on a Swedish incumbent insurer. The case study included two units of analysis which investigated (1) how, and under which circumstances, the identified key factors were met, and (2) how the attempts of implementing Artificial Intelligence have been perceived, received and achieved. Both qualitative and quantitative data collections were performed, but where the qualitative was predominate. The findings proved that the incumbent insurer is at the start of its digital transformation and does realise the need to transform. However, it was found that many of the essential dynamic capabilities’ activities are limited at the case company and that hierarchical structures, riskaversion and legacy systems are hindering the insurer’s attempts to transform. Some good initiatives though proved that the insurer is starting to build more dynamic capabilities, but there are also many areas where the company must improve. A central contribution to the study was further the realisation that the implementation of Artificial Intelligence was well related to the parts of the dynamic capabilities’ theory. As digital transformation is an ongoing journey of strategic change, once more dynamic capabilities are in place, the incumbent insurer will be ready to excel on the possibilities that digital transformation entails. / Den digitala transformationen har börjat påverka försäkringsbranschen och medför nya omvälvande digitala tekniker, förändrade kundbeteenden och nya digitala konkurrenter. Många försäkringsbolag kämpar därför med att bli digitala samt att förstå sig på nya tekniker, så som Artificiell Intelligens. Syftet med denna studie var därför att identifiera och undersöka vilka faktorer som är nödvändiga för väletablerade försäkringsbolag att klara sig igenom den digitala transformationen, och adaptera nya uppkommande tekniker som förändringen medför. Detta för att kunna behålla sin marknadsposition och klara sig i en snabbförändlig värld. Huvudsakligen var den teoretiska grunden för detta arbete byggt på förmågan att kunna skapa dynamiska förmågor för att överleva den digitala transformationen. Vidare så sammankopplade studien teorin om dynamiska förmågor till den pågående förändringen inom försäkringsindustrin, genom att utföra en fallstudie av ett väletablerat försäkringsbolag i Sverige. Fallstudien innefattade två analysdelar beskrivna enligt följande: (1) Hur, och under vilka förhållanden, uppfylls de identifierade faktorerna och (2) hur har försöken att implementera Artificiell Intelligens uppfattas, mottagits och uppnåtts av försäkringsbolaget. Både en kvalitativ och kvantitativ datainsamling utfördes, där den kvalitativa delen dominerade. Resultaten visade på att det studerade försäkringsbolaget är i början av sin digitala transformation, men har insett betydelsen av att behöva förändras. Det blev även bekräftat att många av de grundläggande dynamiska förmågorna var begränsade hos företaget samt att hierarkiska strukturer, riskundvikande och legacy förhindrar möjligheten att förändras. En del goda initiativ visar att företaget börjar bygga dynamiska förmågor men att det finns många områden där ytterligare fokus krävs. En stor insikt i studien var att implementationen av Artificiell Intelligens var relaterad och stämde väl överens med faktorerna identifierade i teorin. Den digitala transformationen är en pågående resa av strategiska förändringar, och försäkringsbolaget kommer kunna ta del av dess möjligheter när fler dynamiska förmågor uppnås.

Problem - Problemet som den här studien utgår ifrån är den kunskapslucka som finns om hur ett digitalt system kan underlätta samverkan mellan högskolor och studenter inom ramen för högskolestudier. Forskningsfrågan - Forskningsfrågan som formulerades lyder: vilka förväntningar har studenter på ett digitalt system för samverkan med företag inom ramen för högskolestudier?. Bakgrund - Den litterära bakgrunden målar en bild av samverkan mellan högskolor och företag som fördelaktig för alla parter. Den tidigare forskningen pekar också på att samverkan mellan högskolor och företag är utmanande att utföra på ett bra sätt. Det finns med andra ord många hinder och framgångsfaktorer för utvecklarna av digitala system att ta i beaktande. Metod - I studien användes en mixed methods approach där 17 studenter från Stockholms universitet fick genomföra användartester och System usability scale för att först mäta användarupplevelsen av ett digitalt system för samverkan mellan högskolor och företag. Sedan genomfördes fokusgrupper med samma studenter för att ta fram mer djupgående och förklarande kvalitativa data om deras tankar om systemet i frågan och det övergripande ämnet. Resultat - Det undersökta systemet fick ett SUS-värde på 73,4 vilket är “Bra”. Det kvalitativa resultatet visade i likhet med SUS att studenterna tyckte systemet var bra , men att det fanns utrymme för förbättring. Studenterna sa att de tyckte designen var snygg och att systemet var relativt enkelt att använda. Resultatet visade att studenterna efterlyser enkelhet, vägledande design och goda kommunikationskanaler hos ett digitalt system för samverkan mellan högskolor och företag. Datainsamlingens kvalitativa del gav också studenterna möjlighet att komma med flera förbättringsförslag. Diskussion och slutsats - I likhet med flera tidigare studier gjorda inom ämnet samverkan mellan högskolor och företag, visade resultatet att studenterna inte uppfattar samverkan som något självklart eller enkelt. Studenterna upplever några av de system som finns idag som undermåliga och är positiva till att testa nya, mer specialiserade system. Resultatet pekade även på det intressanta faktumet att det saknades en enighet i hur studenterna går tillväga för att hitta ett företag att samverkan med. Man kan argumentera för att det finns en möjlighet för ett specialiserat system att hjälpa till att föra samma studenter och företag som vill samverka. Om systemet i fråga också möjliggör samverkan baserat på kursämne istället för personliga kontakter kan man tänka sig att fler studenter kan få chansen att samverka oavsett bakgrund och kontaktnät. / Problem - The problem this study addresses is the knowledge gap that exists about how a digital system can facilitate collaboration between universities and students within the framework of higher education studies. Research question - The research question that was formulated reads: what expectations do students have of a digital system for collaboration with companies within the framework of higher education? Background - The literary background paints a picture of industry-university collaboration as beneficial for all parties. Earlier studies also point to industry-university collaboration as being challenging to execute well. There are many obstacles and success factors for the developers of digital systems to consider. Methodology -The study used a mixed methods approach where 17 students from Stockholm University had to complete user tests and the System usability scale to first measure the user experience of a digital system for industry-university collaboration. Focus groups were then conducted with the same students to elicit more in-depth and explanatory qualitative data on their thoughts about the system in question and the overall topic. Findings - The investigated system received a SUS-score of 73.4 which is "Good". The qualitative result showed, similarly to the SUS score, that the students thought the system was good, but that there was room for improvement. The students said they thought the design was neat and that the system was relatively easy to use. The result showed that the students call for simplicity, guiding design, and good communication channels in a digital system for industry-university collaboration. The qualitative part of the data collection also gave the students the opportunity to come up with several suggestions for improvement. Discussion and conclusion - Similar to several previous studies carried out on the subject of industry-university collaboration, the results showed that the students do not perceive industry-university collaboration as something obvious or simple. The students feel that some of the systems that exist today are substandard and are positive towards testing new, more specialized systems. The result also pointed to the interesting fact that there was a lack of agreement on how the students in this study go about finding a company to collaborate with. One could argue that there is an opportunity for a specialized system to help bring together students and businesses that want to collaborate. If the system in question also enables collaboration based on course subjects instead of personal contacts, one can imagine that more students can get the chance to collaborate regardless of background and contact network.

Utvecklingen i samhället går i riktning mot att glesbygden avbefolkas, serviceställen och fysiska servicepunkter försvinner. Detta är något som påverkar landsbygden mycket. Denna studie syftar till att beskriva hur en digital transformation i form av en digital butik påverkar ett litet samhälle i Norrland. Studien är en undersökande studie med en kvalitativ metodologi, analys och datainsamling. De teoretiska referensram som ligger till grund för studien och som används i analysen är digital transformation, digitaliseringsstrategi, smarta byar och den digitala klyftan. De slutsatser studien kommer fram till är att införandet av en digital lösning har lett till framtidstro, förenklat vardagen samt gett en mer levande glesbygd. Genom digitaliseringens möjligheter har man hittat en lösning som är ekonomisk gångbar. / Developments in society are moving in the direction of depopulation of sparsely populated areas, and the disappearing of service points and physical service points disappearing. This is something that affects the countryside a lot. This study aims to describe how a digital transformation in the form of a digital store affects a small community in the most northern part of Sweden, Norrland. The study is a research study with a qualitative methodology, analysis and data collection. The theoretical frames of reference that form the basis of the study and that are used in the analysis are digital transformation, digitization strategy, smart villages, the digital divide. The conclusions of the study are that the introduction of a digital solution has led to hope for the future, simplified everyday life and provided a more vibrant sparsely populated area. Through the possibilities of digitalization, a solution has been found that is economically viable.

This report studies the research question "What benefits are highlighted by the public sector in their digitization projects and how do the projects work with value realization for these benefits? ". To answer this question, a number of digitization projects from two different public organizations, the municipality of Sundsvall and “Region Västernorrland”.  To study how the organizations work with benefits and value realization around the five selected digitization projects, a qualitative study was conducted that studied each project's documentation and interviewed key people managing the project. The empirics of the projects were analyzed and compared with each other based on the analytical model presented in this paper and was also compared with previous research in digital transformation, value realization and other similar studies conducted in the public sector in order to compare the results between the parts of the issue in the research area.  The results of this work show that the organizations worked towards achieving benefits in all of the five benefit categories presented in this work to a varying degree, but that the majority of digitization projects almost individually carried out value realization for the benefit category "Economic benefit and efficiency". The study also showed, among other things, that digitization projects generally generated large savings for the business but also tend to exceed both budget and time schedules in the majority of cases. / I denna rapport studeras frågeställningen “Vilka nyttor lyfts fram av offentliga verksamheter i deras digitaliseringsprojekt och hur arbetar projekten med effekthemtagning kring dessa nyttor?”. För att svara på denna frågeställning studeras ett antal digitaliseringsprojekt från två olika offentliga verksamheter, Sundsvalls kommun och Region Västernorrland.  För att studera hur verksamheterna arbetar med nyttor och effekthemtagning kring de fem utvalda digitaliseringsprojekten utfördes en kvalitativ studie som studerade varje projekts dokumentation samt intervjuade projektens nyckelpersoner. Projektens empiri analyserades och jämfördes med varandra utifrån en analytisk modell samt jämfördes med tidigare forskning inom digital transformation, effekthemtagning och andra liknande studier utförda på den offentliga sektorn i syfte att jämföra resultaten mellan frågeställningens delar inom forskningsområdet.  Resultatet utav detta arbete påvisar att verksamheterna arbetat mot att uppnå nyttor i samtliga av de fem nyttokategorier som presenteras i detta arbete till varierande grad, men att majoriteten av digitaliseringsprojekt nästan enskilt utfört effekthemtagning för nyttokategorin “Ekonomisk nytta och effektivisering”. Studien visade också bland annat att digitaliseringsprojekt generellt genererade stora besparingar för verksamheten men tenderar även att överskrida både budget och tidsplan i majoriteten av fall.

Digital transformation is a challenging undertaking for most businesses. It disrupts prior organizational processes and structures and affects the way leadership is manifested. Leadership literature has historically focused a great deal on the leader’s perspective, even so in discussions concerning digital transformation. Scholars agree that followers are an essential part to leadership, yet their perspective is often overlooked in the discussion. This study focuses on the follower experience in digital transformation. Based on a review of extant literature, I structure a theoretical framework comprising several concepts such as; AIT, context, leadership style, digital mindset and digital fluency. I have collected data through semi-structured group-interviews and have adopted a narrative analysis to interpret the data collected from 21 respondents, from three different sectors, that have experienced digital transformation as followers. The insights from the study deepen our understanding of the follower’s perspective of digital transformation and highlight three areas of import for a successful digital transformation; trust, stress and work-life balance. I conclude the study by outlining directions for future research. / Digital transformation är en utmaning för de flesta företag. Det är disruptivt och utmanar tidigare organisatoriska processer och strukturer och påverkar hur ledarskap manifesteras. Ledarskapslitteraturen har historiskt fokuserat på ledarperspektivet, även så i diskussioner om digital transformation. Forskare är överens om att följare är en viktig del av ledarskap, men deras perspektiv förbises ofta i diskussionen. Denna studie fokuserar på följarupplevelsen i digital transformation. Baserat på en genomgång av befintlig litteratur, strukturerar jag ett teoretiskt ramverk som omfattar flera begrepp så som; AIT, kontext, ledarstil, digitalt mindset och digitalt flyt. Jag har samlat in data genom semistrukturerade gruppintervjuer och har antagit en narrativ analys för att tolka data som samlats in från 21 respondenter, från tre olika sektorer, som har upplevt digital transformation som följare. Insikterna från studien fördjupar vår förståelse av följarens perspektiv på digital transformation och lyfter fram tre viktiga områden för en framgångsrik digital transformation; tillit, stress och balans mellan arbete och privatliv. Jag avslutar studien med att föreslå riktningar för framtida forskning

När världen ställdes inför krissutionen Covid-19 pandemin drabbades verksamheter av anpassningar och förändrade arbetssätt. Covid-19 pandemin bidrog till att verksamheter behövde engagera sig i distansarbete och förbättra sin IT-kapacitet för att komma framåt i sin digitala transformation. För att kunna genomföra en digital transformation är digital mognad, digital kompetens och digitala verktyg centrala delar. Syftet med studien är att undersöka om graden av digital mognad påverkar en digital transformation inom utbildningsverksamheter vid en krissituation. Studiens ändamål är att identifiera hur en digital transformation påverkas beroende på graden av digital mognad vid en utbildningsverksamhet. Studien har genomförts med hjälp utav en kvalitativ forskningsmetod där sju semistrukturerade intervjuer legat till grund för undersökningen. Respondenterna har bestått utav lärare och personal från olika institutioner på Högskolan i Borås där alla arbetat eller undervisat på distans. Resultatet visar att graden av digital mognad har en avgörande roll för hur den digitala transformationen kan genomföras. Graden av digital kompetens har också visat sig vara en bidragande faktor till om den digitala mognaden är hög eller låg. De personer som behärskar och tillämpar digitala verktyg bäst är också de som visat sig ha hög digital kompetens och hög digital mognad. / When the world was faced with the crisis Covid-19 pandemic, businesses were affected by adaptations and changed working methods. The Covid-19 pandemic contributed to the need for businesses to engage in teleworking and improve their IT capacity in order to move forward in their digital transformation. To be able to carry out a digital transformation, digital maturity, digital competence and digital tools are central parts. The purpose of the study is to investigate whether the degree of digital maturity affects a digital transformation within educational activities in a crisis situation. The purpose of the study is to identify how a digital transformation is affected depending on the degree of digital maturity in an educational activity. The study was conducted with the help of a qualitative research method where seven semi-structured interviews formed the basis of the study. The respondents consisted of teachers and staff from various departments at the University of Borås, where everyone worked or taught at a distance. The results show that the degree of digital maturity plays a decisive role in how digital transformation can be implemented. The degree of digital competence has also been shown to be a contributing factor to whether digital maturity is high or low. The people who master and apply digital tools best are also those who have been shown to have high digital competence and high digital maturity.

Manufacturing companies are currently experiencing a digital transformation pressure as focus on concepts such as Industry 4.0 are growing. Industry 4.0 a concept inheriting, among other technologies, IoT, Cloud manufacturing and advanced analytics. The digital transformation and digitalisation of manufacturing may provide performance improvements. For example, in Supply chain functions, due to increased information sharing and possible performance improvements in forecast accuracy and deliverer accuracy. However, many companies are uncertain regarding how digital transformation best could be approached. An increasingly digital supply chain will increase the complexity of the organisation and the first step of any such transformation is to understand current capabilities. In this study we applied and, propose, the usage of a digital maturity framework, including a questionnaire, which is academically robust, has high level of transparency regarding the questionnaire, and are measuring all corporate functions. The digital maturity model is built on 3 dimensions, Strategy & organisation, Smart business processes and Smart product & services, 3 sub-dimensions and 13 associated fields. The framework thereby assesses all necessary enablers for digital transformation and provide guidelines for companies regarding what dimensions that are lagging and potentially are hindering a digital transformation. The framework was adapted and applied in the Scandinavian FMCG industry. By assessing 3 companies within the same corporate group which enabled triangulation with interviews to ensure validity provided a deeper understanding of the challenges in digitalisation and level of digital maturity in the Scandinavian FMCG industry were obtained. The results indicate that the major factor causing the low level of digital maturity within the Scandinavian FMCG industry were due to insufficient Strategy & Organisation mostly caused by a lack of strategic partners. The study concludes that competence and knowledge regarding how to approach digital transformation are the major challenge. In order to avoid develop all capabilities internally it is therefore important to source strategic partners. In addition, this study explored certain KPI’s that, according to the SCOR-model, are of great importance for operational performance. The SCOR-model were used since it is an established framework. The KPI’s for each of the participating factories were presented in relation to the digital maturity score within the associated field of production, procurement & logistics. Although no claims regarding causal relationships between digital maturity are made, the study proves the importance of connecting digital maturity to KPI’s in order to provide tangible benefits. / I och med framväxten av nya digitala teknologier upplever tillverkande företag ett ökat fokus på att digitalisera sin produktion. Digitaliseringen av industrin har kommit olika långt i olika delar men försök till att definiera vad som menar har genererat koncept som exempelvis Industry 4.0. Industry 4.0 är ett koncept som innefattar bland annat teknik som möjliggör att genom avancerad dataanalys och informationsdelning i realtid få helt nya insikter och möjlighet att styra och optimera produktionsprocesser. Dessa digitala hjälpmedel och tekniker tros även leda till mer kostnadseffektiva och flexibla värdekedjor. Exempelvis försöker många företag att förbättra sin prognos och leveranssäkerhet genom att få tillgång till försäljningsdata i realtid. Många företag är emellertid osäkra om hur de ska ta implementera och välja mellan vilka tekniker de bör fokusera på, samt om de har en organisation som är redo för att dra nytta av ny teknologi. En alltmer digital värdekedja som agerar i realtid ökar komplexitet och ställer även ökade krav på olika funktioner inom organisationen att samarbeta. Ett första steg i att förändras till ett digitalt företag att avgöra var de står idag och vad som kan förhindra en sådan förändring. I den här studien justerades och applicerades en modell som mäter digital mognadsgrad på ett företag inom den Skandinaviska FMCG industrin. Modellen som används är framtagen av akademiker och erbjuder transparens då frågeformuläret och hur bedömningen görs framgår, till skillnad från andra modeller. Modellen bedömer en organisations digital mognadsgrad enligt 3 dimensioner, Strategi och organisation, Smarta affärsprocesser och Smarta produkt och tjänster. I tillägg är dessa dimensioner uppbyggda av 3 under-dimensioner och 13 relaterade områden. Modellen bedömer därigenom alla nödvändiga faktorer för digital transformation och ger riktlinjer för företag om vilka dimensioner som anses digitalt omogna och potentiellt hindrar en digital transformation. Resultaten valideras genom att även genom semi-strukturerade intervjuer få ytterligare insikter i företagets processer, attityder, ledarskap och strategiska utmaningar. Resultaten visade att den avgörande faktorn som orsakade den relativt sett låga digitala mognadsgraden var avsaknaden av en tydlig strategi, att företagen är organiserade i funktionella silos, brist på kompetens och även strategiska partnerskap. I tillägg, utforskades vilka KPI’er som eventuellt kan förbättras genom en ökad digital mognadsgrad. Dessa KPI’er togs fram enligt SCOR-modellen då den är erbjuder ett akademisk etablerat ramverk. KPI’er för var och en av de deltagande fabrikerna presenterades i förhållande till digital mognadsgrad, men enbart inom det området produktion, upphandling och logistik. Även om det i studien inte görs några anspråk på att förklara samband mellan digital mognadsgrad, visar studien vikten av att koppla digital mognadsnivå till KPI’er för att kunna ge erbjuda konkreta fördelar med digitalisering och föreslår att det här tillvägagångsättet utvecklas i framtida arbete.

In today's digital era, Digital Transformation (DT) is crucial in empowering businesses to maintain competitiveness. However, many firms find it difficult to successfully implement DT projects, and many have had unsatisfactory results. As a result, Information technology (IT) organizations offer advisory services to assist other businesses in their DT efforts. There haven't been many empirical studies looking at digital transformation projects within IT organizations, despite the fact that IT companies are quite knowledgeable about the success elements required for the digital transformation projects of their clients to succeed. This study will answer the question, what are the success factors in digital transformation in an IT Company in Sweden. The research strategy was a case study that was applied at a Swedish IT Company. Semi-structured interviews with seven staff members who were involved in DT projects that had been successfully completed at the company were used to get the primary data. The participants in the study were chosen using a non-probability sampling method, and the results were analyzed using thematic analysis. The framework for technology-organization-environment (TOE) was used to categorize the success factors for DT that were identified in the literature. The study's conclusions identified seven potential DT success factors. The findings were categorized using TOE framework. Two of the potential DT success factors discovered are related to the technological context, five are related to the organizational context, and two are related to the environmental context. The identified potential success factors in DT are also categorized into ten different sub-themes, of which seven subthemes are similar to those identified during the literature review in chapter two, while three of the subthemes are newly identified. The newly identified sub-themes are presence of skilled IT professionals, flexible goals towards digital transformation, and Access to Information and communication technologies (ICT) infrastructure. The outcomes of this study have the potential to provide valuable insights for IT companies in Sweden that are currently involved in or planning digital transformation initiatives. The identified success factors can assist these companies in their digital transformation journey by offering guidance and direction.

Syfte – Denna studies syfte var att öka kunskapen om tjänstekvalitet inom branschen för platsbaserad beslutsstödjande teknologi. Det har därmed undersökts vilka förväntningar som finns på tjänsten och hur de står sig emot de faktiska upplevelserna. De forskningsfrågor som har besvarats är:  FF1: Hur kan kunders förväntningar på platsbaserad beslutsstödjande teknologi beskrivas? FF2: Hur kan kunders upplevelser av platsbaserad beslutsstödjande teknologi beskrivas? FF3: Hur kan DT barriärer och dess påverkan på tjänstekvaliteten karaktäriseras?  Metod – Studien har genomförts i form av en multipel fallstudie på kunder som implementerat platsbaserad beslutsstödjande teknologi. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att finna och sammanfatta den forskning som tidigare har utförts inom området. Baserat på denna utformning framtogs en teoretisk referensram, som i sin tur låg till grund för intervjuguiden som nyttjades under insamlandet av primärdata. Sex semistrukturerade intervjuer hölls med företag som implementerat platsbaserad beslutsstödjande teknologi. Vidare ingick den insamlade primärdatan i en tematisk analys som identifierade mönster i respondenternas svar; vilka ligger till grund för studiens resultat.  Resultat – Studien har funnit att kunder som implementerat platsbaserad beslutstödjande teknologi har liknande förväntningar och upplevelser oavsett bransch. De upplever att deras förväntningar är uppfyllda för samtliga dimensioner förutom design. Lägst förväntningar har de på nöje medan bekvämlighet, funktionalitet och förtroende är de dimensioner som de har högst förväntningar på. Gällande digitala transformationsbarriärer visar studien att kunder som implementerat platsbaserad beslutstödjande teknologi generellt sett har en hög acceptans mot digitala lösningar, en organisationskultur som värderar säkerhet högt samt främjar risktagande för innovationer.  Praktiska implikationer – Studiens praktiska implikationer riktar sig till mjukvaruföretag som erbjuder platsbaserad beslutsstödjande teknologi. Studien bidrar med nya kunskaper om vilka förväntningar och upplevelser kunder har av tjänsten och de företag som erbjuder den. Företag inom denna bransch gavs därmed insikter om hur de på bästa sätt kan sälja in sin tjänst till nya kunder. Studien fann också att platsbaserad beslutstödjande teknologi har störst värde hos företag som opererar under jord med stora underjordiska system, en organisationskultur som främjar risktagande med avseende på innovationer och värderar säkerheten mycket högt samt en hög digital mognad i form av kompetens, teknik och acceptans.  Teoretiska implikationer – Studien indikerar att de företag som väljer att investera i platsbaserad beslutsstödjande teknologi har liknande förutsättningar gällande digital mognad och arbetsplatsutformning. Kunderna uppger även liknande mål, organisationskultur och incitament till köp. Kunderna värderar bekvämlighet, funktionalitet och försäkran högst, medan säkerhet, anpassningsbarhet och design värderas lägre. Dimensionen nöje saknar relevans för kunderna när det kommer till denna tjänst. Denna studie bidrar således med nya insikter om hur tjänstekvalitén kan beskrivas för platsbaserad beslutsstödjande teknologi samt vilken effekt digitala transformationsbarriärer har på den. / Purpose - The aim of this study was to increase knowledge about service quality in the industry for location-based decision support technology. Thus, the expectations from the technology have been compared to the actual experience. The following research questions was answered:  FF1: How can customers' expectations of location-based decision support technology be described? FF2: How can customers' experiences of location-based decision support technology be described? FF3: How can DT barriers and their impact on service quality be characterized?  Method - The study was conducted in the form of a multiple case study on customers of site- based decision support technology. Initially, a literature study was conducted to find and summarize the research that have previously been conducted in the field. Based on this design, a theoretical frame of reference was developed, which in turn formed the basis for the interview guide that was used during the collection of primary data. Six semi-structured interviews were held with companies that have implemented location-based decision support technology. Furthermore, the collected primary data was included in a thematic analysis that identified patterns in the respondents' responses, which formed the basis for the results of the study.  Results - The study found that customers of location-based decision support technology have similar expectations and experiences regardless of industry. They feel that their expectations are met for all dimensions except design. They have the lowest expectations for pleasure, while comfort, functionality and trust are the dimensions they have the highest expectations for. Regarding digital transformation barriers, the study shows that customers of location-based decision support technology generally have a high acceptance of digital solutions, an organizational culture that values security highly and promotes risk-taking for innovations.  Practical implications - The study's practical implications embraces software companies that offer location-based decision support technology. The study contributes with new knowledge about what expectations and experiences customers have of the service and the companies that delivering them. Companies in this industry were thus given insights on how they can best sell their service to new customers. The study also found that location-based decision support technology has the greatest value in companies operating underground with large underground systems, an organizational culture that promotes risk-taking in terms of innovations and values safety very highly and a high digital maturity in terms of competence, technology and acceptance.  Theoretical implications - The study indicates that companies that choose to invest in location-based decision support technology have similar conditions regarding digital maturity and workplace design. Customers also show similarities in terms of goals, organizational culture and incentives for purchasing. Customers value convenience, functionality and assurance the most, while safety, adaptability and design are valued lower. The pleasure dimension is irrelevant to customers when it comes to this service. This study thus contributes with new insights on how the quality of service can be described for location-based decision- supporting technology and what effect digital transformation barriers have on it.

This study was conducted in partnership with RISE and Google, within the initiative “Academy of Lifelong Learning”, aiming to propel the digital transformation in the Swedish public sector. The study investigated the digital maturity of 18 authorities in terms of maturity level (early, developing maturing), and within the driving areas (1) Citizen Centricity, (2) Leadership, (3) Digital Toolbox and (4) Security and Sustainability. Further, it explored how citizens’ sentiment towards public authorities relates to the organizations’ digital maturity scores. The results of a digital maturity survey showed that 16 of the 18 contributing organizations were developing, whereas two scored just enough to be classified as maturing. The organizations performed best within Security and Sustainability, and the worst within the category Digital Toolbox—where the biggest competence gaps were also identified. To unlock citizens’ sentiment towards the authorities, sentiment analysis was conducted on Facebook data. In a correlation analysis, a significant negative relationship was surprisingly found between (i) maturity score and (ii) sentiment score, as well as between (i) maturity score and (ii) positive comments. Presumably, this can be explained by citizens interacting the most with the more mature organizations and thus expressing their dissatisfaction more. However, more analysis is needed to draw conclusions. / Studien genomfördes i samarbete med RISE och Google inom initiativet ”Akademin för livslångt lärande” (Academy of Lifelong Learning), som syftar till att driva på den digitala transformationen i den svenska offentliga sektorn. Studien undersökte 18 myndigheters digitala mognad med fokus på mognadsnivå (early, developing maturing), och inom de drivande områdena (1) medborgarperspektivet, (2) ledarskap, (3) digitala verktygslådan och (4) säkerhet och hållbarhet. Vidare undersöktes medborgarnas attityder gentemot offentliga myndigheter i relation till organisationernas digitala mognad. Resultatet från mognadsundersökningen visade att 16 av de 18 medverkande organisationerna var developing, medan två organisationer precis kunde klassificeras som mature. Organisationerna presterade bäst inom säkerhet och hållbarhet och sämst inom kategorin digitala verktygslådan—där de största kompetensbristerna även identifierades. För att utvärdera medborgarnas attityder gentemot myndigheterna genomfördes en sentimentanalys baserat på data från Facebook. I en korrelationsanalys hittades överraskande nog en signifikant negativt samband mellan (i) digital mognad och (ii) sentimentpoäng, samt mellan (i) digital mognad och (ii) positiva kommentarer. Detta kan antagligen förklaras med att medborgarna interagerar mer med de mest mogna organisationerna och därmed är mer benägna att utrycka sitt missnöje gentemot dem. Ytterligare analys behövs dock för att kunna dra sådana slutsatser och förklara resultatet.