För att hänga med och konkurrera i det allt hårdare och teknikcentrerade företagsklimatet tar organisationer olika initiativ för att digitalt transformera verksamheten. En del i organisationers arbete med den digitala transformationen härleds till implementeringen och integreringen av digitala kommunikationsverktyg, som gör det möjligt för två eller flera avlägsna personer att kommunicera med varandra. För att framgångsrikt lyckas med införandet av digital kommunikation i form av digitala möten i en organisation, har tidigare litteratur identifierat både utmaningar och framgångsfaktorer som är viktiga att ta i beaktning. Tidigare litteratur förutsätter dock att företag har tid för både planering och utvärdering av den digitala transformationen. När Covid-19 pandemin bröt ut i samhället tvingades organisationer till en acceleration inom den digitala transformationen och ett införande av digital mötesteknik var ett måste för att kunna upprätthålla kommunikation, samtidigt som ett långsiktigt tillvägagångssätt inte längre var möjligt. Denna studie undersöker vilka framgångsfaktorer som krävs eller vilka utmaningar finns när en snabb och forcerad transformation är ett måste till anledning av förändrade förutsättningar. Problemet undersöks genom frågeställningen:Vilka faktorer behöver organisationer som på kort tid behöver ställa om från fysiska till digitala möten ta hänsyn till?För att besvara studiens frågeställning genomförs en litteraturgranskning av befintliga teorier inom ämnesområdet, samt att en kvalitativ datainsamling genomförs med semi-strukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Datainsamlingen sker med respondenter från små och medelstora företag (SME) inom tillverkningsindustrin som genomgått en digital transformation från fysiska till digitala möten.Studiens resultat påvisar 12 utmaningar respektive framgångsfaktorer som SME:er inom tillverkningsindustrin bör ta i beaktning, för att snabbt kunna digitalt transformeras från fysiska till digitala möten. / Organisations are taking various initiatives to digitally transform their operations to keep up and compete in the increasingly harsh and technology-centred business climate. Part of organisations work with digital transformation is derived from implementing and integrating digital communication tools, making it possible for two or more remote people to communicate. In order to successfully succeed with the introduction of digital communication in the form of digital meetings in an organisation, previous literature has identified both challenges and success factors that are important to consider. However, previous literature assumes that companies have time for both planning and evaluation of the digital transformation. When the Covid-19 pandemic broke out in society, organisations were forced to accelerate in the digital transformation and introduce digital meeting technology, while a long-term approach was no longer possible. This study examines what success factors are required and what challenges exist when a rapid and forced transformation is a must due to changing business conditions. The problem is examined through the research question:What factors do organisations that need to transform from physical to digital meetings in a short period of time need to take into account?A literature review of existing theories in the subject area is carried out to answer the research question, and a qualitative data collection is carried out with semi-structured interviews. Data collection takes place with respondents from small and medium-sized companies (SMEs) in the manufacturing industry who have undergone a digital transformation from physical to digital meetings.The result demonstrates 12 challenges and success factors that SMEs in the manufacturing industry should consider to quickly digitally transform from physical to digital meetings.

This study examines the impact of covid-19 at the public libraries in Malmö (BiM) during 2020. Its purpose is (1) to investigate the strains BiM was facing during the pandemic, and (2) to contribute to the knowledge about which prerequisites that are needed in order to adapt to, pursue and eventually develop digital activities at public libraries. The research questions designed to fulfill this are: which organizational prerequisites were there in order to handle the situation that occurred with the pandemic? How has digital technology (digitalization or digital transformation) been used to pursue public librarianship? Are there prerequisites to maintain strategies that developed during the digital adaptation following the pandemic? A qualitative analysis of mail conversations and news letters relating to the situation, sent internally at BiM during the designated time span, was carried out as an initial step. To deepen the study, six interviews took place with individuals with different professions at BiM. Five of those were members of the management group, one had special knowledge of the so called “digital hub”. The analysis utilizes primarily organizational theory and secondary institutional theory as theoretical frameworks. More specifically theories about organizational inertia, organizational agility, mimetic isomorphy and elasticity. Organizational theory is used mainly to see how fast BiM was able to respond to the crisis, and to what extent the changes made, with digital and digital transformation in mind, can persist after the crisis. Institutional theory is used mainly to view BiM in a larger, institutional field. The main findings of the study show that BiM had sufficient prerequisites to handle the initial situation reasonably well. Digital maturity was already developed to an acceptable level. Initial anxiety, however, led to widespread sick leaves, and a reactive phase. One major reason to the anxiety was insufficient crisis plans. The utilization of risk and impact assessments covered up for this, and as anxiety decreased more proactive and agile adjustments started emerging. Digitalization played a major part in this, and was used as well internally, as externally. Internally primarily through communication and meetings. Externally through communication, but also through digital substitutes to regular activities such as book circles. The so called “digital hub” was instrumental to maintain functioning library services. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Bakgrund: Digitaliseringens utveckling har under de senaste åren accelererat och innebär utmaningar för organisationer kring att snabbt kunna anpassa sig efter nya förhållanden och ställa om (Guinan et al., 2019). Chefsarbetet har därmed blivit alltmer komplext då chefer behöver ha inblick i den tekniska utvecklingen (Zeike et al., 2019). Till följd av förändringar i omgivningen ligger fokus på att ha en välutvecklad strategi för att kunna möta de utmaningar som uppkommit (Liedtka, 2000). Beslutsprocesserna har under distansarbetet blivit mindre effektiva och tar längre tid. Organisationer behöver se över sin strategi och utveckla arbetsformer för att anpassa dem till det flexibla arbetssätt som digitaliseringen medfört (Gabryelczyk, 2020). Syfte: Med hjälp av studien ämnar vi skapa en förståelse kring de utmaningar och möjligheter som uppkommit vid strategiska beslutsprocesser till följd av digitaliseringen. Ämnet belyses utifrån en kommunal verksamhet, vilket Almeida et al. (2020) menar inte forskats kring i stor utsträckning tidigare. Metod: En kvalitativ metod användes för studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta personer som underlag för empirin. Förutom det, samlades även två dokument in som komplement till intervjuerna. Slutsats: Den digitala transformationen genomsyrar hela organisationen och bör tas i beaktande vid det strategiska beslutsfattandet. De faktorer som enligt det empiriska resultatet påverkat den strategiska beslutsprocessen är informationstillgänglighet, begränsad kommunikation samt deltagande. Det empiriska resultatet visar att den faktorn som påverkat de strategiska beslutsprocesserna mest till följd av digitaliseringen är att information blivit mer lättillgänglig. Till följd av detta går det enklare att få fram information till beslutsunderlag och beslutsunderlagen kan därmed hålla en högre kvalitet. Dessutom har digitaliseringen skapat möjligheter till bättre omvärlds- och konsekvensanalyser. Informationstillgängligheten antas bidra till att chefer kan vara mer rationella i sitt beslutsfattande. Den andra faktorn som empiriskt identifierats är begränsad kommunikation i form av att informationsöverföringen mellan personer brister i viss mån och att diskussioner blir stelare under digitala möten. Resultatet visar att det trots detta, genom digitaliseringen rent tekniskt finns resurser för att kommunicera samt dela information. När den mänskliga faktorn kopplas in framkommer dock att diskussioner i själva verket blir stelare vid digitala möten jämfört med i ett fysiskt rum. Digitaliseringen kan alltså i viss mån antas gynna beslutsprocessen i och med att5effektiviseringar kan göras om de digitala verktygens potential utnyttjas, men beslutsprocessen kan även missgynnas på grund av stelare diskussioner. Den tredje faktorn är att deltagandet har främjats till följd av digitaliseringen. Resultatet visar att möjligheten till ett ökat deltagande genom att bemöta digitaliseringens möjligheter har bidragit till en större möjlighet till att deltagare, problem, lösning och beslutstillfälle sammanfaller. / Background: The progress of digitalization has been incremental in recent years which poses challenges for organizations to adapt promptly to new conditions and change (Guinan et al., 2019). Therefore, the managerial work has become even more complex as managers need to be aware of the technical development (Zeike et al., 2019). The focus remains on having a well-developed strategy and strategic decision making to adapt to the changes in the environment (Liedtka, 2000). The decision-making process has become less efficient and is more time consuming since people are working remotely. The organizations need to reevaluate their stratgies and develop their working methods to implement digitalization (Gabryelcyk, 2020). Purpose: The study conducted intends to create an understanding of the challenges and opportunities that have arisen in the strategic decision-making process due to digitalization. This subject shed light based on a municipality operation which according to Almeida et al. (2020) is not a subject that has been extensively researched before. Method: A qualitative method have been used for the study. Semi-structured interviews were conducted with eight people as a basis for empiricism. Moreover, two documents were added as a complement to the interviews. Conclusion: The digital transformation impacts the entire organization and should be taken into consideration in strategic decision-making. The factors that due to the empirical results have affected the strategic decision-making process are information accessibility, limited communication, and participation. The empirical findings shows that due to digitalization the factor that has influenced the strategic decision-making processes most is that information has become more accessible.Consequently, it is easier to obtain information for decision making. Thus, the decision foundation retains a greater quality. In addition, digitalization has created opportunities for better environmental and consequence analysis. The accessibility of information to managers is assumed to contribute to better rational decision making.The second factor empirical identified is limited communication. During digital meetings, the exchange of information has a propensity to be miscommunicated and sometimes part of the information is omitted, as well as discussions tends to be stiffer. On the other hand, the study results show that despite this, through digitalization, there are technical resources to7communicate and share information. However, when the human factor is involved, it seems that discussions become stiffer in digital meetings compared to physical ones. Hence, digitalization can to some extend benefit the decision-making process in terms of efficiency whilst utilizing the potential of the digital tools. Yet, it has also a disadvantage due to stiffer discussions.The third factor is that participation has improved because of digitalization. The results show that the opportunity for improved participation, through digitalization, has contributed to a greater opportunity for participants, problems, solutions, and decision making to coincide.

Digitaliseringen har blivit en av de viktigaste pågående omvandlingarna som sker i nutida samhället och denna utveckling är viktig inom specifikt detaljhandeln samt modebranschen. Då modebranschen befinner sig på en global marknad har de utvecklat olika försäljnings-strategier på olika plattformar, för att bemöta konsumenters efterfrågan till digitala lösningar. Digitaliseringen har därmed spelat en stor roll inom modebranschen och efter internets uppkomst har digitala transformationer blivit alltmer synligt inom modebranschen. Därmed har denna kvalitativa studie undersökt hur konsumentens kundresa påverkar organisationer till att genomföra digitala transformationer inom modebranschen i Stockholm. Syftet med studien är att undersöka hur företag digitaliserar samt utvecklar sin verksamhet i form av att implementera digitala teknologier för att utveckla marknadsföringsstrategier samt digitala plattformar för att bemöta konsuments behov. För att undersöka studiens forskningsfråga har forskarna använt sig av en kvalitativ forskningsmetod som består av semistrukturerade intervjuer, av totalt fem respondenter från tre olika företag. Ytterligare har tre fokusgruppsintervjuer genomförts där konsumenter bosatta i Stockholm och tillhörande generation Z har deltagit för att berätta kring sina kundresor och hur dessa påverkas av olika företag. En desktopstudie som analyserar ett företags digitala transformation har genomförts. Resultatet visa att konsumenter har en stor efterfrågan på digitala lösningar från företag samt att företag har genomfört digitala transformationer för att bemöta dessa behov. De har utvecklat nya digitala plattformar samt marknadsföringsstrategier för att bemöta konsumenternas önskemål, allt från att skapa samarbeten med influensers till att samarbeta med andra externa partners för att exponeras på fler digitala kanaler och plattformar. Konsumenter kan därmed anses som deltagare utöver kund i företags arbetssystem. Därmed kan slutsatserna dras att digital transformation är essentiellt för alla företag inom modebranschen för att kunna stötta konsumenter i dess kundresa hela vägen. / Digitization has become one of the most important transformations taking place and this development is important in the retail- and the fashion industry. This is due to the fashion industry being located on a global market where different sales strategies have evolved for different platforms, to respond on consumers demand for digital solutions. Digitalization has therefore played a major role in the fashion industry and with the origin of the internet, more companies in the fashion industry have implemented digital transformation. Therefore, this thesis has examined how the consumers’ customer journey affects organizations to implement digital transformation in Sweden’s fashion industry. The purpose of the present study was to examine how companies have digitized and developed their business, by implementing digital technologies to enable development of marketing strategies and digital platforms to meet consumer needs. To answer the thesis research question, the researchers used a qualitative research method consisting of semi-structured interviews, containing a total of five respondents from three different companies. In addition, three focus group interviews were conducted consisting of consumers living in Stockholm and belonging to generation Z. The participants spoke of their customer journey and how it is affected by different companies. The researchers also performed a desktop study consisting of a company’s digital transformation. This has led to the result that consumers are demanding digital solutions from companies as well as companies having to implement digital transformations. They have developed new digital platforms and marketing strategies to meet consumers’ needs. Companies have created collaborations with influencers and with other external partners to be exposed on more digital channels and platforms. Therefore, the studied consumers can be considered as participants in addition to being consumers in companies’ work systems. This has led to the conclusion that digital transformation is essential for companies in the fashion industry to be able to support consumers in their customer journey.

Bakgrund: Banksektorn befinner sig i en allt mer komplex och föränderlig miljö på grund av digitaliseringen och dess påverkan på samhället. Till följd av den snabbföränderliga marknaden ställs det krav på hur bankerna internt organiserar sin verksamhet för att fortsatt vara konkurrenskraftiga. De mindre formella styrmedlen har därav fått en mer central roll då de är mer flexibla och lättare kan anpassas utifrån den snabbrörliga omgivningen. För att uppnå en flexibilitet som gör att bankerna kan följa med i förändringen krävs därför en förståelse för de informella styrmedlens anpassning och användning i samband med den digitala förändringen. Syfte: Studien syftar till att bidra med en ökad förståelse för hur de informella styrmedlen kan användas och anpassas för att möta förändringsprocesser såsom digitalisering. Metod: Studien är en kvalitativ tvärsnittsstudie där fyra banker studerats. Empirin består av sju semistrukturerade intervjuer med medarbetare på svenska banker. Vidare utgår studien från ett hermeneutistiskt perspektiv med en abduktiv ansats. Slutsats: Studien visar att bankerna använder sig av de informella styrmedlen kommunikation, kompetensutveckling och organisationskultur för att möta den digitala förändringen. Samtliga styrmedel har påverkats och anpassats på olika sätt för att möta digitaliseringen. Kommunikationen har blivit mer frekvent och lättillgänglig, kompetensutvecklingen sker mer digitalt och slutligen har företagskulturen behövt anamma en mer tillitsbaserad och öppen kultur. För att bankerna ska kunna möta den digitala förändringen på marknaden påvisar studien vikten av att kommunikation, kompetensutveckling och organisationskulturen används för att skapa ett lärandeklimat som främjar förändring. Slutligen måste de informella styrmedlen samspela för att skapa rätt förutsättningar för bankerna att möta den digitala utvecklingen och därav är ledarens roll av betydelse för ett integrerat användande av styrmedlen. / Background: The banking sector is acting in an increasingly complex and changing environment due to digitalization. Because of the rapidly changing market, requirements have been set for how the banks internally organize their operations in order to remain competitive. Informal control systems have therefore become more central as they are more flexible and more easily to adapt to the fast-moving environment. In order to achieve a flexibility that allows the banks to stay competitive, an understanding of the adaptation and use of the informal control systems in connection with the digital change is required. Aim: The study aims to contribute to an increased understanding of how the informal control systems can be used and adapted to meet change such as digitalization. Methodology: The study uses a qualitative cross-sectional study design where four banks have been studied. The empirical data consists of seven semi structured interviews with employees of Swedish banks. Furthermore, the study is based on a hermeneutic philosophical standpoint with an abductive approach. Conclusion: The study shows that the banks use communication, competence development and organizational culture to meet the digital change. The informal control systems have been influenced and adapted in different ways to meet the digitalization. Communication has become more frequent and easily accessible, the competence development is more digital, and the organizational culture has had to adopt a more trustbased and open culture. In order for the banks to be able to meet the digital change, the study shows the importance of using communication, competence development and organizational culture to create a learning climate that promotes change. Finally, the informal control systems must interact with each other in order to create the right conditions for the banks to meet the digital development. Hence the role of the leader is important to make sure that the control systems are used in an integrated way

I takt med att nya teknologier såsom Robotic Process Automation (RPA) införs och används inom organisationer ökar kompetensbehovet av digitala kompetenser. I organisationer prioriteras dock inte alltid den kompetensutveckling som behövs vilket gör att anställda inte hinner anpassa sig till digitaliseringens framfart, vilket därmed kan leda till att organisationen blir beroende av extern kompetens. Studien undersöker hur användningen av RPA kan förändra en organisations kompetensbehov. Denna studie syftar därför till att bidra med fördjupad kunskap inom de kompetenser som krävs av organisationer för att kunna använda RPA framgångsrikt. Vidare har denna studie genomförts med genom en kvalitativ metodansats och därmed har det genomförts semistrukturerade intervjuer med respondenter som har erfarenheter av att använda RPA. Studien visar på att det finns en ökad efterfrågan på två kompetensområden hos organisationer som använder RPA. Dessa är; (1) Digital kompetens och (2) Mänskliga förmågor. Studien visar även på att de nya rollerna som tillkommer har skillnader i kompetensbehovet. Slutligen visar studien på att ett ledningsstöd är viktigt för att kunna uppnå en intern kompetens och att anställda ska kunna använda RPA framgångsrikt. Studien har resulterat i rekommendationer som organisationer som använder RPA eller funderar på att använda RPA kan förhålla sig till för att uppnå en framgångsrik användning av RPA. / As new technologies such as Robotic Process Automation (RPA) are introduced and used within organizations, the need for digital skills is increasing. However, organizations do not always prioritize the necessary skills development, which means that employees do not have time to adapt to the progress of digitalization, which can thus lead to the organization becoming dependent on external expertise. The study examines how the use of RPA can change an organization's competence needs. This study therefore aims to contribute in-depth knowledge of the competencies required by organizations to be able to use RPA successfully. Furthermore, this study was conducted through a qualitative method approach and thus semistructured interviews were conducted with respondents who have experience of using RPA. The study shows that there is an increased demand for two areas of expertise in organizations using RPA. These are: (1) Digital skills and (2) Human abilities. The study also shows that the new roles that are emerging have differences in the need for skills. Finally, the study shows that management support is important to achieve internal competence and that employees should be able to use RPA successfully. The study has resulted in recommendations that organizations who are using or are considering using RPA can relate to achieve successful use of RPA.

Bakgrund: Marknadens ökade dynamik resulterar i att allt fler företag genomgår digitala transformationer för att kunna utnyttja de teknologiska möjligheter som uppstår. Samtidigt resulterar en digital transformation i att företaget möts av förändrade kompetenskrav där digitala kompetenser blir allt viktigare för företags långsiktiga överlevnad. Denna dynamiska marknad har visat sig speciellt tydligt hos detaljhandelsbranschen och behoven av digitala kompetenser har ökat kraftigt. Men hur utvecklar ett detaljhandelsföretag dessa digitala kompetenser? Syfte: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur ett detaljhandelsföretag arbetar med digital kompetensutveckling hos sina medarbetare. Genomförande: Denna studie har sin vetenskapliga utgångspunk i det hermeneutiska perspektivet med en kvalitativ forskningsmetod. Empiriinsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från ett fallföretag. Respondenterna har både varit från chef- och medarbetarnivå. Slutsats: Trots utmaningar i att identifiera vad för digitala kompetenser som saknades utifrån ett subjektivt synsätt så var det förmågan att ha ett flexibelt och utvecklande förhållningssätt och digital kunskap som bristen på digital kompetens bestod av. Dessa utvecklades genom tre tillvägagångssätt. Cheferna anställde dels nya medarbetare som skulle hjälpa de gamla att utvecklas. De anställda som fick vara kvar i företaget utbildades, både formellt och informellt varav den informella utbildningen var mest effektiv och använd. Cheferna tog även in konsulter och partners för att sprida vidare den digitala kunskapen till medarbetarna. Utöver detta visar sig företagskulturen och medarbetarnas inställning till förändrings viktig för hur effektiv den digitala kompetensutvecklingen blev. / Background: Dynamic markets result in more and more companies having to digital transform their business in able to use the technological benefits that occur. At the same time a digital transformation will result in demand for new competencies where digital competencies is the most important for the companies long term survival. This rapidly changing market has been particular present in the retail industry and the demand for new digital competencies has been growing. But how does a retail company develop these digital competencies? Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how a retail company work with the development of digital competence with their employees. Completion: This study has a qualitative methodology with a hermeneutic perspective and an interative approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with six respondents from one retail company. The respondents have been both from the management level and the employee level. Conclusion: Despite challenges in identifying what digital competence were lacking from a subjective point of view, it was the ability to have a flexible and evolving approach and digital knowledge that the lack of digital competence consisted of. These were developed through three approaches. The managers hired new employees to help the existing ones develop. The employees who were allowed to remain in the company were trained, both formally and informally, of which the informal training was most effective and most used. The managers also brought in consultants and partners to pass on the digital knowledge to the employees. In addition, the corporate culture and employees' attitude to change proved to be important for how effective the digital competence development became.

Bakgrund: Under senare år har världen präglats av kontinuerlig uppkoppling och teknisk utveckling för organisationer, där digitaliseringen kan förändra hela organisationer. År 2017 satte Sveriges riksdag upp ett mål om att landet ska vara bäst i världen att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Det har lett till ökade krav på offentlig sektor och det identifieras vara ett utmanade arbete för den offentliga sektorn att leva upp till målet. Detta med särskilt avseende på styrning av digital transformation. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka styrning av digital transformation i en kontext av svensk offentlig sektor. Studien eftersträvar även att förstå vad som påverkar styrning av digital transformation i samma kontext. Metod: För att uppfylla studiens syfte nyttjades en kvalitativ forskningsstrategi och en induktiv ansats med iterativa inslag. Forskningsdesignen som nyttjades var en fallstudie med flera undersökningsenheter. Empiri insamlades hos två svenska myndigheter via semistrukturerade intervjuer och dokumentstudier. Den empiriska data behandlades och analyserades med en tematisk analys, redovisade i teman och underteman. Resultat: Studiens resultat påvisar att det finns olika perspektiv kring styrning av digital transformation i svensk offentlig sektor. Arbetet är komplext och innefattar flertalet intressenter och förväntningar som tas i beaktning. Vidare nyttjas portföljstyrning och relevanta modeller och ramverk med målbilden att skapa struktur och möjliggöra rätt prioriteringar. Flera aspekter som påverkar styrning av digital transformation i svensk offentlig sektor identifieras vara såväl statliga som interna förutsättningar. Bland dessa finns politiska bestämmelser samt omvärldens utveckling. / Background: In recent years, the world has been characterized by continuous connection and technical development for organizations, where digitalization can change organizations as a whole. In 2017, the Swedish Parliament set a goal that says that the country shall be the best nation in world in using the opportunities that comes from digitalization. This has led to higher demands for the public sector and it is identified to be a challenge for public sector to fulfill this goal. This especially regarding to the governance of digital transformation. Purpose: This study aims to investigate the governance of digital transformation in a context of the Swedish public sector. The study also seeks to understand what influences the governance of digital transformation in the same context. Methodology: In order to fulfill the purpose of this study, a qualitative research strategy was used along with an inductive research approach with iterative elements. The used research design was a single case study with multiple units of analysis. The empirical data was collected at two public authorities through semistructured interviews and document studies. The empirical data was processed and analyzed through a thematic analysis, presented in themes and subthemes. Conclusion: The result of this study shows that there are multiple perspectives regarding governance of digital transformation in the Swedish public sector. The work is complex and consists of multiple stakeholders and expectations that are considered. Furthermore, portfolio management and relevant models and frameworks are used with a set goal of creating structure and ensure suitable priorities. Multiple aspects that affect governance of digital transformation in the Swedish public sector are identified to be both governmental and internal premises. Some of these are political regulations and the outside world’s development.

Titel: Utvecklingen av marknadsföringsstrategier i digitaliseringens spår - En studie om Bonnier News lokaltidningssegment Nivå: Kandidatuppsats i ämnet Företagsekonomi C Författare: Jesper Arnshed & Fabian Seitz Handledare: Katarina Arbin Datum: Januari 2022 Syfte: Traditionell mediekonsumtion har länge utgått från den fysiska papperstidningen. Med digitaliseringens intåg blev förändringar påtvingade för verksamheter. Tidningars marknadsföringsstrategier behövde flexibla lösningar som överensstämde med samhällets förändrade kravbild och läsarbehov. Syftet med denna studie var att undersöka hur marknadsföringsstrategier för lokaltidningssegmentet förändrats i takt med en ökad digitalisering. Två forskningsfrågor har undersökts, som kretsar kring hur lokaltidningarnas marknadsföringsstrategier har förändrats med den tilltagande digitaliseringen. Samt hur utvecklingen av den fysiska produkten till en digitaliserad tjänst, har påverkat marknadsföringsstrategierna. Metod: Denna studie har tillämpat en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Genom dess fallstudieformat har semistrukturerade intervjuer nyttjats som primär metodik för datainsamling. Intervjuerna har spelats in, transkriberats och analyserats genom en innehållsanalys. Fallstudieobjektet var det marknadsledande mediebolagets Bonnier News lokaltidningssegment. Resultat & Slutsats: Resultatet visade att digitaliseringen har ändrat arbetsflödet hos lokaltidningarna. Allt innehåll produceras först till digitala kanaler som sedan används för att sammanställa papperstidningen. Marknadsföringsstrategierna är subjektivt anpassade på lokaltidningsnivå och formas utifrån de geografiska, psykografiska och beteendemässiga aspekterna som gäller för varje bevakningsområde. Den traditionella tidningsprodukten kan numera anses vara en utvecklad tjänsteprenumeration. Examensarbetets bidrag: Studiens fallstudieformat fyller ett forskningsgap för tidningsbranschen och dess marknadsföringsstrategier under digitaliseringen. Den bidrar med en förståelse till hur subjektivt utformade strategier kan tillämpas under digitaliseringen. Förslag till vidare forskning: En uppföljningsstudie vore intressant för att undersöka papperstidningens betydelse under den fortsatta digitaliseringen. Nyckelord: Media, tidning, lokaltidning, digitalisering, digital transformation, marknadsföring och marknadsföringsstrategier. / Title: The development of marketing strategies in the wake of the digitalization - A study on Bonnier News’s local newspaper segment Level: Bachelor thesis within Business Administration C Author: Jesper Arnshed & Fabian Seitz Supervisor: Katarina Arbin Date: January 2022 Aim: Traditional media consumption has since long been based on the physical newspaper. With the establishment of digitalization, changes became mandatory for businesses. Newspapers’ marketing strategies needed flexible and effective solutions in accordance with society's changing demands and dynamic reading needs. The aim of this study was to investigate how marketing strategies within the local newspaper segment have changed with an increasing digitalization. Two research questions have been examined, which revolve around how the local newspapers' marketing strategies have changed with the increasing digitalization. On the other hand, how the development of the physical product into a digitized service, has affected the marketing strategies. Method: This study has applied a qualitative method with an abductive approach. Through its case study format, semi-structured interviews have been used as the primary methodology for data collection. Interviews have been recorded, transcribed, and analyzed through a content analysis. The case study object was the market-leading media company Bonnier News’s local newspaper segment. Result & Conclusion: The results implied that the digitalization have changed the workflow of the local newspapers. All content is initially produced for digital channels, which then forms the basis for the paper edition. The marketing strategies are subjectively adapted for every local newspaper and are shaped based on the specific geographical, psychological, and behavioral aspects that apply to each coverage area. The traditional newspaper product may now be considered a developed service subscription. Contribution of the thesis: The case study format fills a research gap in the newspaper industry and its marketing strategy during digitalization. It contributes with an understanding of how subjectively formed strategies can be applied during digitalization.  Suggestions for future research: A follow up study would be interesting to investigate the importance of the paper newspaper during ongoing digitalization.  Key words: Media, newspaper, local newspaper, digitization, digital transformation, marketing, and marketing strategies.

This study explored the challenges faced by enterprises in adapting to the rapid digital transformation driven by Industry 4.0 technologies. Evaluating there turn on investment and measuring the business value of digital solutions can be difficult. Furthermore, it investigated the feasibility of enhancing the business value of the cloud-based application, Digital Dealer, through change management. It has a particular focus on the manufacturing and automation industry. The research was shaped by the literature review, which provided a theoretical basis and guided the case study design, leading to the development of a conceptual framework. The thesis employed an exploratory approach, utilizing an inductive methodology and gathering data through interviews and document analysis. The results shows that the definition of a digital tool’s contribution to business value varies among stakeholders. Effective change management is crucial, while barriers to adoption include perceived value, resistance to change, and technical issues. To increase and maintain the business value of digital tools companies should prioritize clear communication, stakeholder engagement, and continuous evaluation. This is concluded to enable effective implementation and enhancement of new technologies in their operations. / Denna studie undersökte de utmaningar som företagen står inför när de ska anpassa sig till den snabba digitala omvandlingen som drivs av Industri 4.0-teknik. Det kan vara svårt att utvärdera avkastningen på investeringen och mäta affärsvärdet av digitala lösningar. Fortsättningsvis, undersöktes möjligheten att öka affärsvärdet för den molnbaserade applikationen Digital Dealer genom förändringsledning. Den har ett särskilt fokus på tillverknings- och automationsindustrin. Forskningen formades av litteratur studien, som gav en teoretisk grund och vägledde utformningen av fallstudien, vilket ledde till utvecklingen av ett konceptuellt ramverk. Avhandlingen har en explorativ ansats med en induktiv metodik och datainsamling genom intervjuer och dokumentanalys. Resultaten visar att definitionen av ett digitalt verktygs bidrag till affärsvärdet varierar mellan olika aktörer. Effektiv förändringsledning är avgörande, medan hinder för adoption inkluderar upplevt värde, motstånd mot förändring och tekniska problem. För att öka och bibehålla affärsvärdet av digitala verktyg bör företag prioritera tydlig kommunikation, engagemang från aktörer och kontinuerlig utvärdering. Detta för att möjliggöra en effektiv implementering och förbättring av ny teknik i verksamheten.