The aim of the study is to explore how school absenteeism as a material-discursive phenomenon is produced in the practices of humans and nonhumans, when absences and presences are registered and managed through digital technologies. How is the phenomenon of school absenteeism produced when absences and presences are digitally registered? How does the phenomenon of school absenteeism emerge when both human and nonhuman entanglements are included in the apparatuses of knowing? Through a posthumanist approach, the study engages empirically with two types of software for the registration of absences and presences at three Swedish schools. The results show that digital registration blurs the division between absences and presences, and queers what is absent and what is present. Digital registration produces school absenteeism as a phenomenon for all students every day, and at the same time as mainly for the students who are present most of the time. A conclusion that is drawn from the study is that digital registration makes absences present, by the visualization and performative repetition of the registration. The study points to how school absenteeism is always ‘in the making’, and proposes the concept of school absenteeing as a productive way to open up new possibilities in relation to students’ absences. / Syftet med studien är att undersöka hur skolfrånvaro som materiellt-diskursivt fenomen produceras i mänskliga/icke-mänskliga praktiker, när frånvaro och närvaro hanteras och registreras med hjälp av digitala system. Hur produceras fenomenet skolfrånvaro när elevers frånvaro och närvaro registreras digitalt? Hur framträder fenomenet skolfrånvaro när människor såväl som icke-människor inkluderas i kunskapsproduktionen? I studien skapas empiriska engagemang tillsammans med två digitala system för registrering av frånvaro och närvaro på tre svenska skolor. Genom ett posthumanistiskt perspektiv visar studien att den digitala registreringen suddar ut gränserna mellan frånvaro och närvaro. I sammanvävningar med digitala system blir fenomenet skolfrånvaro mer komplext, eftersom den digitala registreringen producerar skolfrånvaro som ett fenomen för alla elever, varje dag. Samtidigt reducerar den digitala registreringen skolfrånvarons komplexitet och skapar ett fenomen för de elever som för det mesta är närvarande. En slutsats från studien är att registreringen gör vad som är osynligt – det frånvarande – synligt. Studien pekar på hur skolfrånvaro alltid är ett görande och introducerar begreppet school absenteeing [skolfrånvarogöra]. Detta begrepp möjliggör en förståelse av skolfrånvaro som en pågående produktion i mänskliga/icke-mänskliga relationer, snarare än något som elever har eller är och öppnar upp för nya sätt att engagera sig i den alltid närvarande frånvaron.

I dagens svenska skola används olika typer av digitala system för att underlätta dokumentation och kommunikation. Trots att digitala system används av lärare som ett medium för kommunikation av kunskap, så saknas en kunskapsteoretisk diskussion kring detta, med utgångspunkt från utbildningsvetenskapliga teorier. Syftet med uppsatsen är att, utifrån den professionella lärarens perspektiv, problematisera användandet av digitala system vid kommunikation av kunskap. Teoretiskt vilar uppsatsen på utbildningsvetenskapliga teorier som tar sin kunskapsteoretiska utgångspunkt i poststrukturalism och pragmatism. Digitala system bär på implicita antaganden och designmässiga beslut som möjliggör ifrågasättande av systemens värdeneutralitet, till exempel gällande kunskapsteoretiska utgångspunkter. Två typer av digitala system behandlas, system för omdömesskrivning, samt digitala planeringsverktyg för undervisning. Metoden är en teoridriven analys, där själva teorisammanställningen är en del av resultatet. Den sammanställda teoriramen appliceras i analysen på fyra konkreta exempel. Resultatet visar att en rhizomatisk bild av kunskapsprocessen, hämtat från utbildningsfilosofen Inna Semetskys beskrivning, står i motsatsförhållande till den kunskapsstrukturering som förekommer i digitala system. En kritisk punkt att uppmärksamma, då det gäller användandet av digitala system för kommunikation av kunskap, är att det standardiserade ställs mot det unika. Det unika tilltalet mellan lärare och elev, som är centralt för utbildningsfilosofen Gert Biestas teorier om subjektifiering, riskerar att gå förlorad. Lagring och sammanställning av lärarnas kunskapsomdömen påverkar också lärare-elev kommunikationen genom möjligheten att omdömena kan komma att ingå i andra kontexter. En slutsats av studien är att utbildningsteori med pragmatism eller poststrukturalism som kunskapsgrund, står i en uppenbar dissonans med den kunskapsrepresentation som många digitala system bygger på.

Samhället blir alltmer digitalt, något som påverkar bankers system och relation till kunder. Nordea arbetar hårt för att följa den digitala utvecklingen för att tillfredsställa sina kunders behov och önskan. Digitala lösningar minskar den personliga kontakten mellan bank och kund, hur påverkar det relationen? Studien undersöker kunders syn samt Nordeas och konkurrerande bankers arbetssätt gällande bolån. Nordeas webbgränssnitt utvärderas eftersom digitaliseringen gör att hemsidan ses som bankens ansikte utåt och det första kunden möts utav vid digitala bankärenden. Studien syftar till att ta fram ett förbättringsförslag för Nordeas designval och webbgränssnitt. Undersökningar har utförts i form av intervjuer och användartester. Resultatet redovisar för systemets brister och låntagarnas önskan till förbättring. En prototyp med förbättringsförslag redovisas i slutet av rapporten. / The society is becoming more digital, this is affecting bank systems and customer relations. Nordea is working hard to keep up with the digitalization to sustain and satisfy the customer needs. Digital systems are decreasing the personal contact between the bank and its customers, how is this affecting the relation? This study examines customers vision as well as Nordea and their competitor’s way of working with digital mortgage. Nordea’s interface is evaluated as digitalizing allows website to be the bank’s public face and the first thing costumer meet when applying for digital bank errands. The study aims to develop improvements for Nordea’s design choices and interface. The inquiry has been carried out in the form of interviews and user tests. The result of the study accounts for the flaws in the system and the customers wish of improvement. A prototype with enhancements and suggestions of change for Nordea’s webpage is presented in the end of the report.

Trots otaliga digitala alternativ används fortfarande analoga system som whiteboardtavlor med tillhörande whiteboardpennor och post-it lappar vid t.ex. projekthantering. I denna studie undersöks användares motiv till varför de väljer att använda analoga respektive digitala system, samt vad de anser är viktigt vid utveckling av gränssnitt till digitala system. Syftet med studien är att, ur ett användarperspektiv, visa fördelar, nackdelar samt interaktionsmöjligheter hos analoga respektive digitala system, och att redogöra för vad som bör tas i beaktande när analoga system ska digitaliseras så att fördelaktiga egenskaper hos det analoga systemet kan överföras till det digitala. Anställda på det IT-företag studien genomförts i samarbete med har intervjuats, och resultatet från dessa intervjuer har sammanställts och analyserats med hjälp av en för studien framtagen analysmodell, vilken baserats på den litteraturstudie som gjorts. Vid analysen framkom att det främst är enkelheten och överskådligheten hos analoga system som gör att dessa föredras. Det som anses vara mest fördelaktigt hos digitala system är möjligheten till hög funktionalitet, att persistent kunna lagra information och att kunna utnyttja denna på olika sätt, samt möjligheten att kunna dela information. Beträffande de intervjuades åsikter om analoga respektive digitala system kan ett mönster ses, att de egenskaper de nämner som positiva och som fördelar hos analoga system ofta benämns som negativa och som nackdelar hos digitala system. Det omvända förhållandet ses också, att nämnda positiva egenskaper hos digitala system ofta nämns som negativa egenskaper hos analoga system. Genom att vid utveckling av digitala system se till att dessa även innehar de fördelaktiga egenskaper analoga system besitter, kan motsvarande negativa egenskaper hos digitala system elimineras. Vad som avgör om ett system är enkelt är svårdefinierat, då olika användares uppfattningar skiljer sig åt. Genom att kontinuerligt under digitaliseringsarbetet utföra någon form av användartester, där systemets gränssnitt testas, kan dock gränssnittets enkelhet utvärderas, och den fortsatta utvecklingen kan dra lärdom av och baseras på analyser av resultatet från dessa tester. Vad gäller överskådligheten hos digitala system, så kan denna förbättras genom att gränssnittet erbjuder olika typer av vyer. Fördelaktigt vid digitalisering av analoga system är att identifiera vad som är viktigt i det dagliga arbetet, samt att inse att det är uppgiften, tillvägagångssättet och arbetsflödet som är det väsentliga, inte verktyget i sig. Om en uppgift utförs i ett digitalt system, men den utförs av olika användare i olika situationer och kontexter, på olika typer av enheter vilka har olika interaktionsmöjligheter, så bör lämpligen systemets gränssnitt anpassas med utgångspunkt från de interaktionsmöjligheter den enhet uppgiften utförs på erbjuder, samt utefter var och hur olika användare vill utföra uppgiften.

I de tidiga månaderna av året 2020 så slogs världen av en pandemi i form av den influensaliknande sjukdomen covid-19. Till följd av detta så var ett initialt drag av ledare världen om att uppmuntra befolkningen till att hålla sig hemma i isolering och att undvika kontakt med andra människor. Medan flera länder hade olika versioner på denna lösning så visade sig en bieffekt av detta beslut snabbt. Alla verksamheter som levde på ett beroende av en stadig ström av gäster och återkommande kunder i lokalen började uppleva svårigheter att kunna bibehålla sin tidigare rutin och började blöda ekonomiskt. Denna studie studerade detta fenomen under ett spann av två månader med ett fokus på att observera hur dessa verksamheter inom restaurangbranschen valde att använda sig av digitala system för att hantera detta. Data samlades in på flera håll.  En kvalitativ netnografisk undersökning av en handfull restaurangers sociala medier och hemsidor gjordes. Netnografi utfördes även på en större grupp på Facebook vid namn “Krogvärlden”, under dessa två månader för att se hur inläggen förändrades över tiden och vad för ämnen som låg i fokus för individer som var del av den här utsatta branschen. Slutligen så skickades även en enkät ut till den här gruppen såväl som en till dylik grupp med mer specificerade frågor gällande ämnet.  Det visade sig att kommunikationssystem var det huvudsakliga typen av system som låg i fokus för att hantera denna kris. Sociala medier i sig blev prominenta på flera håll som tillät dessa verksamheter att göra många av de anpassningar som de ville göra. Också nämnvärt är framkomsten av tredje-parts-tjänster som appar och dylikt som arbetar med olika former av utkörning från restauranger till gäster. Flera av dessa tjänster visade på förändringar som gjorts för att anpassa sig till såväl restaurangbranschens behov men även gästernas behov och på så vis bidrar på de vis de kan för att hantera krisen.

Companies have undergone a process of digitalization and automation of their work processes across various levels. Consequently, this transformation has had a significant impact on the HR departments functions and way of working, where certain parts have been automated and is not outcarried manually anymore. However, the adequacy of the training provided to recruiting personnel in utilizing these digital tools can be questioned. Enterprises did provide different training options to their personnel, and conclusions can be drawn on different trainingmethods, where some were more suitable for specific contexts. The present study has collected empirical research through interviews with companies, showing that companies did consider factors at various levels before implementing digital tools. The findings revealed that organizations with larger HR departments did devote greater resources to training personnel to effectively utilize new digital tools, in contrast to smaller HR departments. / Företag har digitaliserat och automatiserat arbetsprocesser till olika nivåer. Följaktligen har denna omvandling haft en betydande inverkan även på HR-avdelningarnas funktioner och arbetssätt, där vissa delar har automatiserats och utförs därmed inte längre manuellt. Det kan dock ifrågasättas om den utbildning som ges till rekryteringspersonal för att använda digitala verktyg är tillräcklig. Intervjuade företagen tillhandahöll olika utbildningsalternativ till sin personal och slutsatser kan dras gällande olika utbildningsmetoder, där vissa var mer lämpade för specifika företagskontexter. Den presenterade studien har samlat in empirisk forskning genom intervjuer med företag, som visar att företag beaktade essentiella faktorer på olika nivåer inför implementering av digitala verktyg. Resultaten visade att organisationer med större HR-avdelningar tillägnade större resurser till att utbilda personal för att effektivt använda nya digitala verktyg, i kontrast mot vad mindre HR-avdelningar gjorde.

Problem - Problemet som den här studien utgår ifrån är den kunskapslucka som finns om hur ett digitalt system kan underlätta samverkan mellan högskolor och studenter inom ramen för högskolestudier. Forskningsfrågan - Forskningsfrågan som formulerades lyder: vilka förväntningar har studenter på ett digitalt system för samverkan med företag inom ramen för högskolestudier?. Bakgrund - Den litterära bakgrunden målar en bild av samverkan mellan högskolor och företag som fördelaktig för alla parter. Den tidigare forskningen pekar också på att samverkan mellan högskolor och företag är utmanande att utföra på ett bra sätt. Det finns med andra ord många hinder och framgångsfaktorer för utvecklarna av digitala system att ta i beaktande. Metod - I studien användes en mixed methods approach där 17 studenter från Stockholms universitet fick genomföra användartester och System usability scale för att först mäta användarupplevelsen av ett digitalt system för samverkan mellan högskolor och företag. Sedan genomfördes fokusgrupper med samma studenter för att ta fram mer djupgående och förklarande kvalitativa data om deras tankar om systemet i frågan och det övergripande ämnet. Resultat - Det undersökta systemet fick ett SUS-värde på 73,4 vilket är “Bra”. Det kvalitativa resultatet visade i likhet med SUS att studenterna tyckte systemet var bra , men att det fanns utrymme för förbättring. Studenterna sa att de tyckte designen var snygg och att systemet var relativt enkelt att använda. Resultatet visade att studenterna efterlyser enkelhet, vägledande design och goda kommunikationskanaler hos ett digitalt system för samverkan mellan högskolor och företag. Datainsamlingens kvalitativa del gav också studenterna möjlighet att komma med flera förbättringsförslag. Diskussion och slutsats - I likhet med flera tidigare studier gjorda inom ämnet samverkan mellan högskolor och företag, visade resultatet att studenterna inte uppfattar samverkan som något självklart eller enkelt. Studenterna upplever några av de system som finns idag som undermåliga och är positiva till att testa nya, mer specialiserade system. Resultatet pekade även på det intressanta faktumet att det saknades en enighet i hur studenterna går tillväga för att hitta ett företag att samverkan med. Man kan argumentera för att det finns en möjlighet för ett specialiserat system att hjälpa till att föra samma studenter och företag som vill samverka. Om systemet i fråga också möjliggör samverkan baserat på kursämne istället för personliga kontakter kan man tänka sig att fler studenter kan få chansen att samverka oavsett bakgrund och kontaktnät. / Problem - The problem this study addresses is the knowledge gap that exists about how a digital system can facilitate collaboration between universities and students within the framework of higher education studies. Research question - The research question that was formulated reads: what expectations do students have of a digital system for collaboration with companies within the framework of higher education? Background - The literary background paints a picture of industry-university collaboration as beneficial for all parties. Earlier studies also point to industry-university collaboration as being challenging to execute well. There are many obstacles and success factors for the developers of digital systems to consider. Methodology -The study used a mixed methods approach where 17 students from Stockholm University had to complete user tests and the System usability scale to first measure the user experience of a digital system for industry-university collaboration. Focus groups were then conducted with the same students to elicit more in-depth and explanatory qualitative data on their thoughts about the system in question and the overall topic. Findings - The investigated system received a SUS-score of 73.4 which is "Good". The qualitative result showed, similarly to the SUS score, that the students thought the system was good, but that there was room for improvement. The students said they thought the design was neat and that the system was relatively easy to use. The result showed that the students call for simplicity, guiding design, and good communication channels in a digital system for industry-university collaboration. The qualitative part of the data collection also gave the students the opportunity to come up with several suggestions for improvement. Discussion and conclusion - Similar to several previous studies carried out on the subject of industry-university collaboration, the results showed that the students do not perceive industry-university collaboration as something obvious or simple. The students feel that some of the systems that exist today are substandard and are positive towards testing new, more specialized systems. The result also pointed to the interesting fact that there was a lack of agreement on how the students in this study go about finding a company to collaborate with. One could argue that there is an opportunity for a specialized system to help bring together students and businesses that want to collaborate. If the system in question also enables collaboration based on course subjects instead of personal contacts, one can imagine that more students can get the chance to collaborate regardless of background and contact network.

The purpose of this study was to examine how middle managers experience their workload and work relief in relation to the use of digital systems in the work life. Seven people has participated, three women and four men. The interviews were conducted with a semi structured interview guide and the collected data was analyzed with a thematic analysis. The information that emerged from the analysis of the collected data was that almost all the participants have experienced stress when using the digital systems. It also shows that when using the digital systems most of the participants have gotten more tasks and expectations from the management to complete. Some of them also thought that the educations were inadequate for some of the digital systems and there was a desire for more and better educations. This might indicate that they are experiencing more demands due to the increase of tasks but not as high support because of the inadequate educations. Almost all participants said that their knowledge in some of the digital systems were good. Which can indicate that they have a good control when using them. Almost all participants used the digital systems outside of work daily for example to read their email and to reduce the risk of having an overflowing inbox for the next workday. This can indicate that they at some extent have a high workload due to that they check their email daily after work.