Organisationskultur är det som skapar sammanhållning inom en organisation. Med hjälp av värderingar och normer formas en organisationsidentitet som visar vad organisationen står för både extern och internt. För att organisationskulturen ska kunna bibehållas i organisationen är det viktigt för personalen att ha möjlighet att interagera med varandra. Under COVID-19 fick majoriteten av organisationerna i omvärlden ändra sina arbetssätt till att arbeta mer digitalt i jämförelse med hur det tidigare varit, det vill säga platsbaserat arbetssätt. Denna studie väljer således att undersöka det organisatoriska fenomenet som framkommer när socialiseringen minskar i samband med digitaliseringen och vilken effekt detta eventuellt kan ha på organisationskulturen. Metoden som denna studie valt att tillämpa är semistrukturerade intervjuer som utförts med tio respondenter inom en organisation. Studiens resultat visar att anställda fick arbeta på annat sätt än vad de tidigare gjort och att det digitaliserade arbetssättet bidrog till minskad social kontakt mellan kollegor, vilket är något som framkallat en form av isolering. Respondenterna ansåg att det borde finnas fler fysiska sammankomster och att kommunikationssättet blev kortare och mer sakligt kopplat till arbetsuppgifter. För att kunna analysera varför respondenterna kände som de gjorde valde vi att analysera vad som påverkar en organisationskultur och hur organisationsförändringar påverkar organisationskulturen. Slutsatsen i denna studie visade att med hjälp av vetenskaplig forskning finns det belägg för organisationer att utforma en större social kontakt föranställda, detta kopplat specifikt till digitaliserade arbetsformer, vilket även är det som respondenterna efterfrågade. Förslag till framtida forskning är vilken problematik som finns för den äldre generationen vad gäller anpassning till det digitaliserade arbetssättet.

Controllern är en komplex yrkesroll som har påverkats mycket av digitaliseringen. Tidigare forskning har försökt konkretisera controllerns arbetsroll och arbetsuppgifter men ett kunskapsglapp har identifierats baserat på digitaliseringens påverkan på yrkesrollen. Syftet med detta arbete är därför att öka förståelsen kring hur controllerns roll relaterar till dess arbetsuppgifter i en digitaliserad miljö. Arbetet sammanställer en teoretisk referensram samt en empirisk del som baseras på en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer har använts. Inkluderat i den teoretiska referensramen som presenteras är Nilsson, Olve & Parments modell över controllerns arbetsuppgifter, denna ämnar arbetet komplettera med en ny modell. Den kompletterande modellen framställs baserat på fyra nyckelbegrepp som har identifierats i den teoretiska referensramen. Nyckelbegreppen är mjuka värden, hårda värden, medarbetsinriktad interaktion och ledningsinriktad interaktion. Modellen har sammanställts för att besvara frågeställningen och ge en ökad förståelse för hur controllers olika roller relaterar till olika arbetsuppgifter i en digitaliserad miljö.

Title: The contribution of digitalization to the internationalization process for innovative small- and medium sized enterprises (SMEs).Level: Final assignment for bachelor’s degree in business administrationAuthors: Ida Furuskär & Hannes Östlund  Supervisor: Akmal Hyder Date: 2022- June  Aim: The purpose of this study is to investigate how innovative small- and medium sized enterprises (SMEs) experience the contribution of digitalization linked to the internationalization process.  Method: To answer the study’s purpose, this study has applied qualitative research method with an inductive approach. The empirical material has been collected using semi-structured interviews. A total of six interviews were conducted with various innovative SMEs, the respondents were selected based on their area of responsibility. The interviews were conducted both on site at companies and via zoom. The interviews were recorded and transcribed.  Results and conclusions: The study's conclusions are that digitalization has a major impact on internationalization. The results show that the digitalization of marketing, internal communication and networks have led to opportunities to conduct business in international markets without a physical presence. Digitization creates cost and time related benefits in the internationalization process.  Contribution: Previous research has not dealt with how innovative SMEs perceive the impact of digitalization on internationalization. As a result, this research provides a practical and theoretical insight into how digital marketing, internal communication and networks help SMEs to internationalize.  Suggestions for future research: This study has only focused on innovative SMEs. It would be interesting if future research studies other types of companies’ experience connected to the impact of digitalization on the internationalization process.

No description available.

Försörjningskedjan i byggprojekt konvergerar materialflödet mot byggarbetsplatsen. Där byggs materialet ihop till en enskild produkt. Materialhanteringen är en av de viktigaste faktorerna för hur byggprojekt presterar gällande kostnad, tid, säkerhet i planeringen och arbetsplatsolyckor. Att flera olika materialflöden hanteras i projektspecifika miljöer av projektspecifika organisationer innebär en komplicerad logistikhantering. Trots det är byggbranschen jämförelsevis dålig på att utnyttja expertis och moderna tekniker för att förbättra materialhanteringen. Ett effektivt informationsflöde är väsentligt för att kunna upprätthålla ett effektivt materialflöde. Men byggprojekt har många olika källor till information med olika nivåer av detaljrikedom. Det leder till bristande kommunikation vilket får flera negativa effekter. Tidigare studier (Xue, Wang, Shen & Yu, 2007; Donyavi & Flanagan 2009) har visat att det finns ett behov av digitala verktyg för styrning av försörjningskedjan till byggprojekt. Andra studier (Olsson, 2000; Samuelson & Björk, 2014; Blanco, Mullin, Pandya & Sribdhar, 2017) har visat att det sällan är en helt friktionsfri process att implementera nya rutiner och digitala verktyg i byggbranschen. Därför finns ett behov av att studera hur företag kan lyckas med implementering av digitala verktyg för materialhantering. Målen med studien är att undersöka framgångsfaktorer för implementering av digitala verktyg för materialhantering i husbyggnadsprojekt och vilka effekter lyckad implementering kan leda till. Syftet är att öka effektiviteten i materialflöden i byggproduktion. Den här studien har utförts som en flerfallsstudie på flerbostadsprojekt där ett digitalt verktyg för materialhantering använts. Fallstudien består av ett primärt fall och ett jämförande fall. I det primära fallet har en långsiktig implementering av det digitala verktyget misslyckats, till skillnad från i det jämförande fallet. Det digitala verktyget som ingår i fallstudien är Myloc Construction och det används bland annat för att koordinera transporter till byggarbetsplatsen. Fallstudien genomfördes som en intervjustudie. Utöver respondenter från de olika byggprojekten inkluderas även respondenter från utvecklaren av det digitala verktyget. Det digitala verktyget tillgängliggör information om bland annat leveranser och förflyttningar påbyggarbetsplatsen. Detta förenklar koordineringen av materialflödet på byggarbetsplatsen och på så sätt kan det bidra till ökad samordning, färre störningar, minskad trängsel och effektivare godsmottagning. Dessutom finns ett bokningssystem för lyftresurser vilket gör det enklare att anpassa materialflödet efter resurstillgången eller vice versa. Studien har identifierat tre nyckelfaktorer för implementeringen av digitala verktyg för materialhantering: Planering - Förutsättningarna i produktionen måste anpassas efter hur logistiken och det digitala verktyget är tänkt att fungera. Resurser – En enhet som driver implementeringen av det digitala verktyget bör ägna sig åt att öka följsamheten och att driva igenom förbättringar i hanteringen av det digitalaverktyget. Hur mycket resurser som krävs för detta beror på logistikuppläggets komplexitet. Riktlinjer – Det krävs riktlinjer för hur det digitala verktyget ska hanteras. Dessa bör till stor del anpassas efter projektets förutsättningar. En riktlinje som är viktig oberoende av projektets utformning är att bestämma med vilken framförhållning som information ska matas in. Riktlinjerna kan antingen förmedlas via projektspecifika instruktioner eller via avtal. Två tidigare studier (Olsson, 2000; Sullivan, Barthorpe och Robbins, 2010) har beskrivit att byggentreprenörer inte är vana vid att lägga resurser på att förbättra logistiken. Den här studien har bekräftat att det till viss del fortfarande är så, men studien tyder också på att detta är något som håller på att bli bättre. Dessutom bekräftar studien att användarna generellt är positivt inställda till att testa ny teknik för att utveckla sitt arbete. En studie (Aloini, Dulmin, Mininno & Ponticelli, 2012) har visat att sen inblandning av aktörer, brist på samordnad utformning och bristfälligt urval av leverantörer är riskfaktorer för implementering av ett logistikkoncept som kallas Supply Chain Management. Studien som gjorts i detta examensarbete kunde identifiera att dessa riskfaktorer även hindrat implementeringen av det digitala verktyget för materialhantering.

Syftet med studien var att bidra med förståelse för hur distansarbete påverkat ledarskapetmellan chefer och medarbetare inom offentlig sektor. Forskningsrelevansen för ämnet varhögt då det inte fanns mycket tidigare forskning i ämnet. Den tidigare forskningen diskuteradeledarskap och distansarbete för sig samt hade andra fokusområden. För att uppnå syftetanvändes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Urvalet i studien avgränsades till två chefer och fyra medarbetare placerade inom olika avdelningar inomoffentlig sektor som präglats av både kontorsstyrt arbete och distansarbete. Med hjälp av en tematisk analys formades studiens resultat. Resultatet visade att både medarbetarna och cheferna upplevde att ledarskap i samband med distansarbete krävde struktur. Medarbetarna menade att ledaren behövde inta sin roll som chef genom att fatta beslut, medan cheferna ansåg att beslut borde diskuteras och fattas i grupp. Vidare så upplevde både cheferna och medarbetarna att relationen låg som grund för ett framgångsrikt ledarskap. För att uppnå en god relation mellan cheferna och medarbetarna upplevdes det krävas att cheferna involverade sig i medarbetarnas dagliga uppgifter samt stämde av med medarbetarna för att se till att ingen arbetade för mycket. Vidare visade resultatet att både chefer och medarbetare föredragit kombinationen av distansarbete och arbete på plats. En slutsats var att ledarskap i sambandmed distansarbete krävde struktur från ledaren samt att chefen involverade sig i sina medarbetares arbetsuppgifter. Relationen upplevdes dessutom vara en viktig faktor iledarskapet. Ytterligare en slutsats var att medarbetare och chefer upplevdes gynnas av en kombination mellan distansarbete och arbete på plats. En tillitsfull relation låg som grund för ett framgångsrikt ledarskap och detta uppnåddes genom att chefen erbjudit stöd och insikt imedarbetarnas arbetsuppgifter. Avslutningsvis så upplevdes såväl ett situationsbaserat ledarskap som en kombination av demokratisk- och auktoritär ledarstil varit fördelaktigt för arbete på distans kombinerat med arbete på plats. / <p>PE207G. Exainationsdatum: 2023-09-19.</p>

A well-implemented production planning improves and facilitates the production of site-built constructions. The construction industry has in recent years had a reduced productivity, despite the fact that several new programs have been developed that can improve the production planning process. The report investigate whether 4D-modeling can be used as a planning tool to accelerate and optimize the operation of site-built concrete frameworks, as well as to determine if the casting system is optimal and / or improved. To investigate this, four research questions have been answered. These questions are: Can 4D-modeling be used to improve the planning of concrete-built frameworks, Can 4D-modeling be used to optimize workplace activities, How to measure the concrete's strength before formwork is removed and How can 4D-simulation support production follow-up? In order to achieve the purpose and answer the research questions, literature in the field has been gathered together with data collection from a case study obtained from study visits at the construction site. The result shows that the estimated strength obtained from the temperature sensors in Vema Distant are relatively equal to the calculated strength from the planning production software PPB. Using 4D to visualize the concrete curing process the site manager can easily plan and follow-up when the formwork for the concrete walls and the shoring of the concrete slabs can be removed. The conclusion is that 4D-simulation will lead to a better overview of the project where a company can optimize production activities such as reinforcement, formwork, concrete casting and removl of formwork. This can lead to a shortened construction time, however, the curing time of the concrete must be taken into consideration to shorten the construction time further. 4D-simulation at the planning stage, together with steam-hardened concrete and heat exchanger / heat fans, can shorten the construction time considerably during the winter. Higher strength classes may also be an option to speed up the curing rate. As the model remains after a project, it is easy to go back and investigate how the final time schedule is in line with the planned time schedule. If the difference is large, a company can detect bottlenecks and find solutions for the next project.

Digitaliseringen är en av nutidens största samhällsförändringar. Den innebär en ökad användning av digitala verktyg, system och tjänster. Denna förändring ställer krav på kompetensen hos den legitimerade arbetsterapeuten. Något som utbildningen bör förbereda studenterna för. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter på arbetsterapeutprogrammet upplever att digital kompetens integreras i utbildningen. Datainsamling utfördes genom två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 12 arbetsterapeutstudenter. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter analyserades innehållet utifrån metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades i fem kategorier; höga förväntningar trots upplevd bristfällig undervisning, disponering av tid påverkar inlärning, utmaningar och möjligheter med digital undervisning, attityder till framtidens digitala arbetssätt och visioner för framtida kompetensutveckling. Resultatet visade på övervägande få erfarenheter av digital kompetensutveckling i utbildningens nuvarande innehåll. Många deltagare upplevde att för lite fokus och undervisningstid prioriteras på inlärning av digitala tjänster, system, verktyg och hjälpmedel. Deltagarna uttryckte även en hög förväntan på deras digitala kompetens från lärare, trots en upplevd avsaknad av undervisning i det. Deltagarna beskriver en vilja och motivation till att öka sin digitala kompetens inför framtiden. Studiens slutsats visar på en upplevd diskrepans mellan utbildnings innehåll och yrkeslivets krav på digital kompetens. Studien vidimerar behovet av ett utvecklingsarbete i utbildningen.

Titel: Verksamhetsstyrning inom detaljhandeln vid en digital förändringFörfattare: Olivia Eriksson och Emma NilssonHandledare: Henrietta NilsonNyckelord: Digitalisering, ledarskap, verksamhetsstyrning, digital transformation, detaljhandelBakgrund: Digitaliseringen har haft stor påverkan på företag och samhället det senaste decenniet. Detta har inneburit att företag måste anpassa sin verksamhet och styrning för att kunna fortsätta utvecklas och vara framgångsrika. Att implementera nya arbetssätt och digital teknik kan vara utmanande för företag, därför krävs det en tydlig verksamhetsstyrning för att företag ska kunna hantera dessa förändringar. Inom detaljhandeln har det blivit möjligt att nå fler kunder än tidigare då allt fler handlar online, detta gör att företag måste synliggöra sig på nya plattformar för att vara fortsatt konkurrenskraftiga.Forskningsfråga: Vilka effekter har digitalisering på verksamhetsstyrning inom detaljhandeln?Syfte: Syftet med denna studie är att ur ett ledarskapsperspektiv förstå digitaliseringens effekter på detaljhandelns verksamhetsstyrning.Genomförande: Författarna av studien har använt sig av en kvalitativ metod och anser sig vara hermeneutiker då de gör subjektiva tolkningar. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra respondenter i ledande roll på olika företag.Slutsats: Digitaliseringen visar sig ha flera olika effekter på verksamhetsstyrning inom detaljhandeln. Det krävs att företag genomgår större digitala förändringar för att anpassa sig till det digitala samhället. Som ledare är det viktigt att vara förändringsorienterad, innovativ och flexibel. Det är viktigt för företag att utnyttja de digitala kanaler som kunderna använder för att vara synliga och konkurrenskraftiga. Studien visar även att de företag som lagt mest tid och resurser på att anpassa sin verksamhet efter digitala förändringar är de som lyckats bäst. Det visar sig även i studien att implementering av e-handel leder till ett ökat kundflöde till den fysiska butiken. Digitaliseringen har varit en stor utmaning för företagen men också utgjort stora möjligheter som inte fanns tidigare. Trots att konkurrensen blivit allt hårdare så har företag möjlighet att nå fler kunder och öka deras lönsamhet.

Thermo Fisher Scientifics (Phadia AB) in Uppsala manufactures and develops products for the diagnosis of asthma, allergy, and autoimmune diseases. The management of the property is today largely based on drawings and documents in paper format.  The study aims to investigate the level of digitalization and what opportunities for digitization exist in the facility management industry. The work intends to review standards and technologies available at present that support digitalization. The study is based on a data triangulation method consisting of interview study, survey, and a document analysis. A literature review was carried out to gather knowledge in the field of digitalization and property management. In addition, two previous research studies were examined to gather practical experiences in the field of digitalization.  Interviews were conducted with stakeholders from Thermo Fisher, and respondents from the management and consulting industry. Interviews with Thermo Fisher aimed to identify digitalization opportunities linked to current working methods and determine the digital level of the business.  A survey is carried out to determine what digitalization looks like for other property managers. In addition, a document analysis was carried out to further identify the level of digitization and how managers work with digitization. The study shows that there are opportunities for digitization where interviews together with a survey resulted in four main areas: working methods, work processes, drawings, and documents. From the identified main areas, a guide was designed that was rooted in previous research, current technologies, and standards. The goal of the guide is to support a manager in the process of digitalization. The guide cannot be considered a complete solution without each step needing to be expanded and specified in detail. However, the guide could serve as a support in a digitalization project. / Thermo Fisher Scientifics (Phadia AB) i Uppsala tillverkar och utvecklar produkter för diagnostik av astma, allergi och autoimmuna sjukdomar. Förvaltningen av fastigheten är idag till största delen baserad på ritningar och handlingar är i pappersformat.  Studien syftar till att undersöka nivån av digitalisering och vilka möjligheter till digitalisering som finns i förvaltningsbranschen. Arbetet avser granska standarder och tekniker tillgängliga i dagsläget som stöder en digitalisering.  Studien baseras på en datatrianguleringsmetod som består av intervjustudie, enkätundersökning och en dokumentanalys. En litteraturstudie utfördes för att samla in kunskap inom området digitalisering och fastighetsförvaltning. Därtill undersöktes två tidigare forskningsstudier för att ta del av praktiska erfarenheter inom området digitalisering. Intervjuer genomfördes med intressenter från Thermo Fisher, och respondenter från förvaltnings- och konsultbranschen. Intervjuer med Thermo Fisher syftade till att identifiera digitaliseringsmöjligheter kopplat till nuvarande arbetssätt och avgöra den digitala nivån i verksamheten. En enkätundersökning utfördes för att bestämma hur digitaliseringen ser ut hos andra fastighetsförvaltare.  Därutöver genomfördes en dokumentanalys för att ytterligare identifiera digitaliseringsnivån och hur förvaltare arbetar med digitalisering. Studiens undersökning visar att det finns möjligheter till digitalisering där intervjuer tillsammans med enkätundersökning resulterade i fyra huvudområden: arbetssätt, arbetsprocesser, ritningar och handlingar. Från de identifierade huvudområdena designades en guide som förankrades i tidigare forskning, nuvarande teknik och standarder. Målet med guiden är att vara ett stöd till en förvaltare vid en digitalisering. Guiden kan inte anses som en helhetslösning utan att varje steg behöver utökas och specificeras i detalj. Dock skulle guiden kunna fungera som ett stöd i ett digitaliseringsprojekt.