Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogers attityder kring de digitala verktygen i förskolan påverkar deras egen kompetens. Så att de på ett adekvat sätt kan bidra till barnens utveckling och lärande via digitala verktyg. Syftet besvaras utifrån frågeställningarna hur påverkar pedagogers attityder deras arbete med digitala verktyg i förskolan? och hur påverkar pedagogers kompetens i digitala verktyg barnens förutsättningar till adekvat digital kompetens? I studien genomfördes fem kvalitativa intervjuer med pedagoger, alla från olika kommuner i södra Sverige och en större kvantitativ enkät som delades via sociala medier och riktade sig åt verksamma pedagoger. De teoretiska utgångspunkterna vi har använt för att analysera är Lev Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på proximala utvecklingszonen och lärandet i samspel, Michel Foucault maktteori där vi utgått från hans perspektiv på makt i relationer. Dessa teoretiska begrepp har vi haft som verktyg för att kunna analysera fram studiens resultat. Studiens resultat visar att pedagogers attityder påverkar i vilken utsträckning de digitala verktygen görs synliga för barnen i verksamheten samt att attityden till de digitala verktygen är minst lika viktig som kompetensen kring dem.

Den offentliga förvaltningen i Sverige genomgår idag en digital transformation parallellt med samhället i stort. Ett centralt tema i det rådande New Public Management-paradigmet (NPM) har varit effektivitet. Det råder idag en spekulativ diskussion kring hur framtidens offentliga förvaltning kommer att se ut i en digitalt post-NPM era. Syftet med denna studie är att bidra med empirisk grund för vilka digitala aktiviteter som kan komma att påverka effektiviteten i offentlig sektor Undersökningen är en kvalitativ fallstudie av Trafikverket med semistrukturerade intervjuer och dokumentundersökning, där resursomvandlingskedjan ur ett effektivitetsperspektiv används i syfte att identifiera de digitala aktiviteter som leder till ökad inre- och yttre effektivitet. Resultatet identifierade att sex digitala aktiviteter: automatisering, digitala kommunikationsverktyg, e-readiness, kompetensförsörjning, informationsstruktur och IT-system. Dessa relaterades till tre förbrukandet av 3 resurser: information, tid och kompetens. Studien fann att samtliga digitala aktiviteter låg i linje med regeringens digitaliseringsstrategi. Dessa digitala aktiviteter kan appliceras främst med syftet att tillgängliggöra de givna resurserna och således gynna de transportpolitiska målen.

This report is the result of the digital survey conducted during the spring at Ekåsen's nursinghome in Bankeryd. The purpose of the survey has been to find out how the business can dealwith the major challenge in terms of language, digital maturity and lack of knowledge that iscurrently seen both at Ekåsen's nursing home, but also in elderly care in general throughout Sweden. With the help of the GAP model, which helps us find out the gap between the current situationand the dream situation, the answers to the survey have shown us that there are many areas inthe business that can be developed to save time, for example by moving tasks. That time could be used to allow those who have greater knowledge to work with the nursing interventions forwhich they have been trained. The respondents have given many good concrete suggestions for improving the business, wherethe main one has been the great need for training in both digitalization and languages. Despitea low response rate, the digital survey has given us good information where the answers indicatesaturation, as the answers are very similar to each other.Through the observation of the operations and the answers to the digital survey, we havedeveloped some proposals for the development of the business, where the most commonanswers to tasks that could free up time are taken into account. One example could be that a member of staff without education can take care of laundry, instead of one with education. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 YH-poäng</p>

I takt med den pågående digitala omställningen blir digitalisering en allt mer integrerad och oundviklig del av den kommunala planeringen i Sverige. Detta arbete utforskar vilken effekt den digitala omställningen får genom att studera hur den kommunala planeringen förändras när digitalisering implementeras i olika kommuner. Genom att genomföra en fallstudie i ett antal utvalda kommuner och intervjua planerare som har erfarenhet av digitalisering av detaljplane- och översiktsplaneprocessen, analyseras den förändring som sker utifrån en tematisk innehållsanalys. Det ställs mot teori om hur digitalisering kan förstås som en innovation som implementeras i den kommunala planeringen, samt tre analytiska begrepp för att förklara olika aspekter av förändring; normer, förväntningar och innovativitet. Analysen visar att implementeringen av digitalisering medfört att tekniska kompetenser och intressen värderas högre. Det har även kunnat urskiljas hur aspekter som tydlighet, kommunikativitet och noggrannhet prioriteras högre; samt att detta hör samman med ett nytt sätt att se på planer och dess innehåll. Alltså att implementeringen förändrat sättet vi ser på planering, där vi går ifrån statiska beslutshandlingar till interaktiv digital plandata som verkar mer som användbara verktyg, vilket framöver kommer fortsätta förändra hur vi använder den data som tas fram för att visualisera och beskriva planer på nya sätt. Regleringar och resurser har haft en betydande roll för förändring, vilket har varit mer påtagligt än vad som framgår i teorin samt vad planerarna själva förväntat sig. Det antas ha en grund i de svenska kommunernas roll som offentlig organisation med starkt självstyre. Exempelvis har nationella visioner inte haft en stark influens, men att de regleringar de lett fram till är de faktorer som haft en påverkan på kommunerna och hur innovativa de är. Det går också att urskilja hur regleringar fått en helt annan betydelse än vad som framgår i teorin där de inte bara verkar som en drivkraft för kommunernas innovativitet, att verka för nationell enhetlighet, utan även har en tvetydig roll som en begränsning såväl som ett nödvändigt stöd.

No description available.

Denna studie handlar om hur HR-medarbetare inom olika sektorer upplever digitalisering av yrket. Vår önskan är att ge läsaren förståelse för vilken inställning HR-medarbetare har till digitalisering av yrken, hur digitaliseringen har påverkat deras arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö, samt vilka risker och fördelar som finns. Studiens teoretiska referensram uppmärksammar teorier och begrepp som rör digitalisering,arbetstillfredsställelse, arbetsmiljö och attityd. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats ochdet empiriska materialet har samlats in genom tio intervjuer med personer som har arbetat inom HR-branschen i minst fem år. Hälften av respondenterna arbetar inom den offentliga sektorn och resterande hälften arbetar inom den privata sektorn. Utifrån den teoretiska referensramen och den empiri som har samlats in är det genom vår analys möjligt att urskilja ett mönster som visar en generellt positiv attityd gentemot digitaliserat HR-arbete, med reservation för att inte digitalisera i onödan. Vår analys pekar också på att implementering av digitala lösningar kan verka som motivationsfaktorer i arbetet. Vår tolkning är även att de digitala lösningarna, i majoriteten av situationerna, påverkar HR-medarbetarnas arbetsmiljö positivt.

Inledning: I flera år har automatiseringen tagit allt större plats i samhället och på arbetsplatserna. Automatisering är ett aktuellt och omtalat ämne, som anses vara en ständig process, som berör flera olika arbeten, men främst redovisningsekonomen. Förändringsprocessen innebär att de manuella arbetsuppgifterna ersätts med automatiserade uppgifter. För redovisningsekonomer ska automatiseringen medföra ett underlättande i sättet att arbeta, samtidigt som det ställer nya krav på deras kompetens.  Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för redovisningsekonomens upplevelser av de möjligheter och utmaningar, som de ställs inför i sitt arbete, till följd av automatiseringen. Metod: En abduktiv ansats har använts för att kunna komplettera samt utveckla förståelsen för studiens ämne. För att fördjupa sig i ämnet användes en kvalitativ metod, bestående av semistrukturerade intervjuer med redovisningsekonomer, för att kunna tillgodose samt uppfylla studiens syfte. Valet av källorna till studien underbyggs samt att kritiken mot dem lyfts upp. Slutsats: Studien konstaterar tydliga möjligheter samt utmaningar, som redovisningsekonomen upplevt i samband med automatiseringen. De möjligheter som upplevs av redovisningsekonomerna är tidsbesparing, effektivitet, tillgänglighet och eliminering av mänskliga fel. De utmaningar som upplevs är däremot förändrade kompetenskrav, ökade kostnader samt lagar och regler att förhålla sig till.

The aim for this study was to research how the digitalization that came with the covid-19pandemic affected probation service employees' exposure to threat and violence. Thisessay is to be considered a pilot study. This was implemented by a survey sent out toevery probation service office in Swedens probation inspector, which is the first linedirector of each office. The surveys offered both qualitative and quantitative questionsthat were analyzed accordingly. It emerged from the study that the probation inspectors'experience regarding the effects of the digitalization differed, both overall and withinoffices where more than one inspector worked. Other conclusions were that more of therespondents in the survey said that the exposure to threat and violence had increased dueto the digitalization more so than the exposure during the pandemic had increased. Thedigitalization and the pandemic are closely related to each other since the pandemichurried the digitalization, but according to the probation inspectors’ experience theexposure to threat and violence is more linked to the digitalization than the pandemicitself / Studiens syfte var att undersöka hur digitaliseringen som tillkommit till följd av covid-19pandemin påverkat personal på frivårdens utsatthet för hot och våld. Uppsatsen är attbetrakta som en pilotstudie. Frågeställningarna vilka var; om kriminalvårdsinspektörer påfrivårdskontor i Sverige upplever en skillnad i personalens utsatthet för hot och våld,besvarades genom en enkätundersökning som skickades ut brevledes till samtligafrivårdskontor i Sverige. Enkäterna analyserades kvantitativt och kvalitativt. I resultatetframkom splittrade bilder av utsattheten och svaren differerade även inom de kontor därfler än en kriminalvårdsinspektör svarat. Andra framträdande slutsatser var att flerrespondenter upplever att utsattheten ökat till följd av digitaliseringen än att utsatthetenav hot och våld under pandemin ökat. Digitaliseringen och pandemin är nära koppladetill varandra i och med att pandemin påskyndat digitaliseringen, men enligtkriminalvårdsinspektörernas upplevelse härleder de en större utsatthet till följd avdigitaliseringen än till pandemin i sig.

Digitalisering är idag ett omtalat begrepp inom redovisningsyrket och processen att gå från analogt till digitalt arbete har bidragit till att effektivisera verksamheter med nya innovationer. I detta arbete presenteras de digitala verktygen som präglar ekonomiavdelningar idag. Det har tidigare konstaterats att arbetsprocesserna inom redovisning har förändrats till följd av detta där nya digitaliseringsverktyg implementeras och nya krav ställs på IT-kompetens. Forskningen har idag valt att undersöka hur redovisningsyrket har påverkats av digitaliseringens utveckling, men har försummat vilken påverkan det har på en ekonomiavdelning i stort. Denna kvalitativa studie kommer därför genom semistrukturerade intervjuer undersöka vilken påverkan digitaliseringen har haft på ekonomiavdelningar inom privata företag, med de olika rollerna ekonomichef, redovisningschef, controller och redovisningsekonom. Vidare kommer inställningen till digitalisering hos ekonomiavdelningar undersökas för att bidra med ett mer nyanserat perspektiv på hur individen upplever den förändring som sker, samt om upplevelsen skiljer sig åt beroende på roll inom teamen. Syftet med studien har därför varit att utifrån huvudämnen som kunskapsdelning, förändringsarbete och motivation, undersöka vilken konkret påverkan digitaliseringen har haft på arbetet och om arbetsroll inom avdelningen kan ha en effekt på inställningen till förändringen.  Baserat på den insamlade empirin så blev slutsatsen i studien att digitaliseringen har bidragit till ett mer effektiviserat vardagligt arbete rent redovisningsmässigt, men även att det kommunikativa och strategiska arbetet har påverkats positivt. Ekonomiavdelningarnas olika roller upplevde på olika sätt en förhöjd arbetsmotivation till följd av digitaliseringen där arbetet ansågs mer värdeskapande och givande. Inställningen till digitaliseringen har därför varit övervägande positiv hos samtliga av respondenterna. Chefsrollerna hade den mest positiva inställningen, och redovisning/controllerrollerna var positiva under förutsättningen att man behåller kontrollen över arbetsprocesser och implementation av nya digitaliseringsverktyg genomförs på ett bra sätt avseende kommunikation, kunskapsdelning och tidsallokering. Digitaliseringen har även lett till en mer omfattande kommunikation mellan ekonomiavdelningar och IT-avdelningar i takt med systemens ökade komplexitet, vilket tydliggör det faktum att yrket som sådant sannolikt kommer kräva en högre teknisk kompetens i framtiden. Den redovisningsmässiga kompetensen kommer däremot fortsatt vara relevant då det finns en övertygelse om att den mänskliga handpåläggningen kommer krävas i någon form. Avslutningsvis diskuteras samhälleliga och etiska aspekter kopplat till studien och förslag till vidare forskning.

The digitalization of society has developed rapidly in recent years and has not left any industry untouched. One of the professional groups that is greatly affected by the progress of digitalization is accounting consultants, where much of the basic work has become subject to automation. The study intends to investigate how the accounting consultant's professional role has changed as a result of digitalization by examining the change with the help of institutional theory. The purpose of the study is to create an understanding of how the accounting consultant's professional role has changed as a result of digitalization in accounting. To reach the purpose of the study, a qualitative research method with semi-structured interviews were chosen. The respondents in the study consist of eight accounting consultants with at least five years of experience in the industry and have been selected via a purposive sampling. Conclusions drawn from the study's results are that digitalization has affected the accounting consultant's professional role. Digitalization has contributed to an efficient work process and freed up time for other tasks. Based on the institutional theory, it is concluded that it is mainly two of the three pillars within the theory that has affected the change in the professional role. The normative pillar and the cultural-cognitive pillar have had an impact on the change that has taken place in the professional role, while the regulative pillar has not had as great an impact on the change. The results of the study demonstrate that the effects of digitalization have contributed to new standards being created within the industry and that the accounting consultants themselves have been involved and contributed to the development that has taken place within the industry.