Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers uppfattningar kring elevers populärkultur och hur fritidspedagogerna beskriver att de arbetar med populärkulturen. Studien utgår från en fenomenografisk ansats. Intervjusvar från fritidspedagoger tolkades och delades in i olika kategorier. Forskningen visar att populärkulturen är ett brett område vilket gör populärkulturen till ett svårtolkat fenomen. Studien indikerar en stor variation i hur fritidspedagoger uppfattar och arbetar med elevernas populärkultur. Utifrån fritidspedagogernas berättelser framkom det att fritidspedagogerna hade svårigheter i att beskriva vad populärkultur är för något. Fritidspedagogerna vid de tre undersökta fritidshemmen beskriver alla olika uppfattningar om barns populärkultur.  I analysen urskiljs följande kategorier som relevanta: fritidspedagogernas uppfattningar om populärkulturen, den digitala världen, den förbjudna världen, populärkulturen som forum för den sociala utvecklingen, det informella lärandet, elevernas populärkultur formar fritidshemmets verksamhet samt nätetiken. Studiens tydligaste resultat visar att fritidspedagogerna ser en stor vinst i att använda sig av populärkulturen på fritidshemmet. Det finns också ett motstånd mot populärkulturen som identifierats i intervjusvaren.

I föreliggande studie undersöks hur en grupp gymnasielärare i historia uppfattar att internet har påverkat deras undervisning. Skolans digitalisering och tillgången till internet som ett ständigt närvarande medium är något som accelererat och på olika sätt kommit att påverka skolan och lärares yrkesutövning. Studien är gjort med en metodologisk utgångspunkt i fenomenografin, där syftet är att åskådliggöra hur lärare själva uppfattar att internet påverkar viktiga delar inom historieundervisningen. Historiedidaktiskt har lärares uppfattningar om historieundervisning tidigare undersökts, men historielärares uppfattningar om digitalisering och internets påverkan på historieundervisningen är däremot inget som tidigare beforskats i någon större omfattning. Därför kan den här studien betraktas som något av en pilotstudie på området. Tidigare forskning kring IKT och digitalisering av skolan har bland annat studerat implementering av En-till-en system och IKT, samt visat på ett gap mellan politiker och beslutsfattares intentioner med digitalisering och IKT implementering och lärares upplevelser av förändringarna. I syfte att belysa en grupp historielärares uppfattningar och fånga de variationer som framträder inom dessa, med utgångspunkt i fenomenografin har samtalsintervjuer använts för datainsamling. Frågorna har varit utformade från en semistrukturerad modell och databearbetningen har gjorts genom en ordagrann transkribering av intervjumaterialet. Studien visar att internet är ett fenomen som alla de intervjuade lärarna upplever sig berörda av på olika sätt i historieundervisningen, ett fenomen de har att förhålla sig till. Variationer i uppfattningar framträder, där för- och nackdelar uppfattas på olika sätt och där lärarna har skiftande uppfattningar beträffande huruvida elevers historieuppfattningar påverkas av internet. En majoritet av de intervjuade lärarna upplever också att deras användning av internet ökat markant över tid. Slutsatser som kan dras är att det finns en ambivalens i uppfattningarna av internets påverkan på historieundervisningen, vilket också är något som får visst stöd i tidigare forskning. I ett längre tidsperspektiv får digitalisering och internet som medium ännu sägas vara ett förhållandevis nytt fenomen, därför kan detta mycket väl påverka lärarnas uppfattningar kring detta. Jag anser därför att det finns ett intresse för forskningen att fortsätta att studera hur digitalisering och internet uppfattas i skolan och hur dessa fenomen påverkar skolan och skolans verksamhet, inte minst historieundervisningen.

No description available.

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur förskollärare beskriver sin strävan att få tid till högläsning för att stimulera barns språkutveckling. Utifrån syftet formulerade vi tre frågeställningar. Dessa handlar om hur förskollärarna arbetar med högläsning och om vilka förändringar som skett över tid i och med digitaliseringen. Vi ville även ta reda på vilka möjligheter till språkutveckling som förskollärarna anser att högläsning ger och vilka ramfaktorer som påverkar möjligheterna. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod och har intervjuat sju förskollärare. Resultatet visar att förskollärare upplever brister i förutsättningarna för att planera och genomföra högläsning med språkutveckling som fokus. Till exempel tidsbrist, från planeringen till genomförandet, barngruppernas storlek och personalbrist. Det framkommer även att digitaliseringen i förskolan har medfört förändringar i deras arbete. I studien framgår det att förskollärarna är medvetna om att språkutveckling är något som sker i samband med högläsning där barnen får utveckla ordförråd och språklig medvetenhet.

Ett examensarbete genomfördes på Nolato Cerbo AB i Trollhättan, med målet att utforma ett förslag på ett digitalt arbetsflöde för avvikelsehantering på inköpt material. De frågeställningar som arbetet skulle besvara var: • Kan ett arbetsflöde för avvikelser på inköpt material digitaliseras för att underlätta dokumentering, spårbarhet och hantering av information? • Hur ska arbetsflödet utformas för att uppnå de interna intressenternas krav och behov? • Vilka fördelar respektive nackdelar kan uppstå vid införandet av ett digitalt arbetsflöde? För att kartlägga hur flödet ser ut i nuläget samt problem med flödet, genomfördes intervjuer med de berörda avdelningarna. Intervjuerna tog också upp de anställdas åsikter om ett digitalt flöde. Ett flödesschema skapades och därefter identifierades slöseri i flödet. En benchmarking genomfördes också på Varner Retail Logistics AB, för att se hur ett annat företag arbetar med ett digitalt flöde för avvikelsehantering. Ett nytt flödesschema togs fram för avvikelsehantering på inköpt material, där de manuella delarna digitaliserades. Efter att ett test genomförts med berörd personal kunde det konstateras att det digitala flödet kommer underlätta dokumentering, spårbarhet och hantering av information. De interna intressenternas krav och behov uppfylldes också. Fördelar som respondenterna anser kan uppnås med det digitala flödet var tidsbesparing, ingen manuell pappershantering, snabbare spridning av informationoch att rätt information fylls i från början. Nackdelar som anses kan uppstå är att det kommer ta tid för personalen att lära sig och vänja sig vid det nya arbetssättet, samt begränsningar i mobilapplikationen. Slutsatserna som drogs var att det digitala flödet kommer att kunna användas om det utformas enligt författarnas förslag, men förändringar kan komma att ske i flödet i framtiden. Det kan också finnas personal på Nolato Cerbo AB som känner en osäkerhet inför digitalisering och förändringar. För att implementeringen ska bli lyckad kommer därför utbildning och information om digitaliseringens möjligheter krävas. / A case study was performed at Nolato Cerbo AB in Trollhättan, with the objective to design a suggestion of a digital workflow for deviation handlingfor purchased material. The following questions were issued to fulfil the objective of the case study: • Is a workflow for deviation handling for purchased material possible to digitalize in order to facilitate documentation, traceability and information handling? • How should the workflow be designed in order to reach the involved personnel's requirements and needs? • Which advantages and disadvantages could emerge from the implementation of a digital workflow? To be able to map the current workflow and its issues, interviews with the involved departments were conducted. The interviews also brought up the employees' opinions of a digital workflow. A flowchart was created and waste in the workflow was identified. A benchmarking was performed at Varner Retail Logistics AB, to get an insight of how another company uses a digital workflow for deviation handling. A new flowchart for deviation handling for purchased material was created, where the manual parts of the flow were digitalized. After a test had been performed with concerned employees, it could be stated that the digital workflow will facilitate documentation, traceability and information handling. The requirements and needs for the involved personnel were also fulfilled. Advantages that the respondents consider can be achieved with the digital workflow was time save, no manual handling of paper, a faster distribution of information and that the correct information will be filled in from the beginning. Disadvantages that the respondents consider can emerge is that it will take some time for the employees to learn and adapt to the new way of working and the limitations of the mobileapplication. The conclusions that were drawn was that the digital workflow will be able to be used if it's designed according to the suggestion, although changes to the workflow might be performed in the future. There might also be employees at Nolato CerboAB which afraid of digitalization and changes. For the implementation to be successful, an education and information about the possibilities that digitalization brings will be required.

Denna studie syftar till att undersöka hur den ökande digitaliseringen i samhället påverkar förskolans musikarbete. Musiken i dagens förskola kan ses vara under förändring. Digitaliseringen påverkar även förskolan och inte bara samhället. Genom detta arbete vill vi veta hur pedagogerna i förskolan ställer sig till att använda nya verktyg inom musiken, som har en lång tradition av instrument. Detta arbete grundar sig i sju intervjuer av verksamma pedagoger. Arbetet finner sin teoretiska grund i Vygotsky´s teori om barns lärande. Studiens resultat visade att pedagogerna egna intressen hade en stor faktor till hur de arbetade med musik inom verksamheten och vilka verktyg de använder. Resultatet visade även att det inte sker någon större ansträngning för att utbilda förskolepedagoger angående musik. Fokusen ligger istället på digitalisering och andra ämnesområden.

Introduction: Digitalization has been a well discussed topic in recent decades. A large part of the workforce in certain industries is being replaced by various technical solutions. The accounting industry is one such industry that has become increasingly digital. When the accounting economist's work is automated, this in turn means that the auditor also needs to adapt to the digital development. For auditors, it is should be of interest to review how accounting quality and audit risks are being affected by digitalisation. Purpose: The purpose of the study is to investigate how and in what way auditors feel that digitalisation has affected auditors' risk assessment work with a focus on the risk of discovery. Since there is a strong connection between accounting and auditing, the thesis also aims to first review how accounting quality has been affected by digitalisation. Within this framework, the aim will be to highlight both the positive and negative effects of digitalisation on the auditing industry. Method: A qualitative method based on a deductive approach has been applied to the study. In order to fulfill the purpose and questions of the study, six auditors were interviewed through a semi structured interview.   Conclusion: The study shows that digitalisation has a more positive effect on the auditors work, where manual worksystem have been replaced by digital systems through for example AI. The study also shows the need for IT skills and also that the amount of data, "Big Data", has become more difficult for auditors to handle. Keywords: Digitalization, accounting quality, audit risks, risk of detection. / Sammanfattning  Inledning: Digitalisering har under de senaste decennierna varit en omtalad trend. I dagsläget ersätts en stor del av arbetskraften inom vissa branscher av diverse tekniska lösningar. Redovisningsbranschen är en sådan bransch som blivit alltmer digitaliserad. När redovisningsekonomens arbeten automatiseras medför det i sin tur att även revisorn behöver anpassa sig efter den digitala utvecklingen. För revisorernas är det därmed av intresse att se över hur redovisningskvaliteten och revisionsrisker påverkas av digitaliseringen Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur och på vilket sätt revisorer upplever att digitaliseringen har påverkat revisorers riskbedömningsarbete med fokus på upptäcktsrisken. Eftersom det finns ett starkt samband mellan redovisning och revision syftar även uppsatsen till att se över först hur redovisningskvalitén påverkats av digitaliseringen. Inom ramen för detta blir syftet att belysa både de positiva och negativa effekter digitaliseringen haft på revisionsbranschen Metod: En kvalitativ metod utifrån en deduktiv ansats har applicerats på studien. För att uppfylla studiens syfte och frågeställningar har sex revisorer intervjuats via en semi strukturerat intervju.  Slutsats: Studien visar på att digitaliseringen påverkar branschen mer positivt, där manuella arbetsmoment har ersatts av digitala system genom exempelvis AI. Studien visar även på behovet av IT kompetens samt att omfattande data mängd, ”Big Data”, har blivit svår hanterligt för revisorer. Nyckelord: Digitalisering, redovisningskvalitet, revisionsrisker, upptäcktsrisk.

Studien syftar till att beskriva lärares erfarenheter och uppfattningar om coronapandemins påverkan på SFI-undervisningen. Genom en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer med fyra SFI-lärare studeras och analyseras vilka konsekvenser som pandemin haft för lärarnas arbetssätt och deras elevers lärandemöjligheter. Dessutom undersöks vilka anpassningar i undervisningen som lärarna gjort pga. den förändrade situationen och huruvida lärarna vill behålla några av dessa anpassningar efter pandemins slut. Studiens resultat visar att lärarna påverkats olika vad gäller arbetssättet där vissa undervisat enbart på distans medan andra kunnat blanda distans- och klassrumsundervisning. Lärarna har gjort stora anpassningar av undervisningen med ökad arbetsbörda som följd och visat på stor flexibilitet och uppfinningsrikedom. Elevernas lärandemöjligheter har påverkats av deras ofta begränsade digitala förutsättningar och bristande studiemiljö. Framför allt har möjligheten till interaktion och talträning påverkats negativt av distansundervisningen. Trots upplevda utmaningar under pandemin ser lärarna möjligheter med den digitala tekniken i framtiden och tror att den kommer att användas mer i undervisningen framöver.

Syftet med uppsatsen har varit att att undersöka hur rektorns roll som ledare kan bidra till skolans digitalisering samt belysa vilka möjligheter och utmaningar som finns. Detta syfte kommer från det ökade behovet av digitaliserade arbetssätt i skolan vilket ställer krav på skolledningen och dess förmåga att utforma och organisera förutsättningarna för undervisning och lärande. Den nationella digitalisering strategin förtydligar att för detta krävs strategiskt ledarskap.   Genom intervjuer undersöks skolledares tankar och föreställningar om detta arbete samt urskiljs framgångsfaktorer. De centrala teman som framträtt i materialet från intervjuerna kopplas samman med frågeställningen som försöker besvaras: Hur kan rektorns roll som ledare bidra till skolans digitalisering?  Vilka möjligheter och utmaningar kan man utifrån ett ledarperspektiv se med en utökad digitalisering av skolan?  För att kunna besvara ovanstående frågeställningar har två underfrågor utformats: Vilka faktorer i ledarskapet kan underlätta respektive försvåra skolans digitaliseringsprocess?  Vad finns det för utmaningar med framtagandet respektive förankring av målbilden samt vilka utvecklingsmöjligheter finns? Studiet tar sin utgångspunkt i kvalitativ metod och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer som transkriberats. Studiet har genomförts på fem skolor som ingår i en offentlig förvaltning där man har en digitaliseringsstrategi formulerad i en handlingsplan för att stödja skolornas digitaliseringsprocess. I en del av denna handlingsplan och strategi ingår ett självskattningsverktyg som skolorna använder sig av minst en gång per läsår. Urvalet av deltagande skolor baseras på resultatet av skolors självskattnings svar.  Resultatet visar att det är viktigt att ledningen av skolan har den digitala kompetens som krävs för att leda och ge personalen stöd i det digitala utvecklingsarbetet. Fyra centrala teman framgår i resultatet och som besvarar frågeställningen: digital ledning - att skapa förutsättningar, digital vision - gemensam målbild, digital innovation - kollegial samverkan samt digital kompetens - ökad trygghet.

Inom det svenska skolväsendet råder det skillnader gällande hur digitaliseringen tar sig form, trots ambitionen att göra skolan mer jämlik oavsett lokala förutsättningar. Denna studie har som taget syfte att undersöka hur olika aspekter av digitaliseringen, nämligen tillgänglighet till digitala hjälpmedel, utformning av tekniksupport samt skolpersonalens fortbildning, förhåller sig till olika variabler. Variablerna i fråga är befolkningsmängd, kostnader per elev gällande digitala hjälpmedel samt andel föräldrar med eftergymnasial utbildning. Dessa data hämtas från Statistiska centralbyrån samt Skolverkets statistikverktyg Siris. För att uppfylla detta syfte erbjöds rektorer genom en enkätundersökning redogöra för de förhållanden som råder på deras skolor gällande digitaliseringen. Dessa rektorer grupperades sedan beroende på kommunstorlek utifrån befolkningsmängd, ekonomiska resurser i form av kostnader per elev gällande digitala hjälpmedel samt utbildningskapital i form av andel föräldrar med eftergymnasial utbildning. Dessa är alltså de variabler som aspekter av digitaliseringen analyseras i förhållande till.    Studien har kunnat visa på samband i vissa avseenden, men inte alla. En majoritet av sambanden berörde kommunstorlek och förekomsten av läromedel i digital form, tekniksupporten och dess utformning, fortbildning hos rektorer samt den digitala kompetensen bland lärarna. Utöver det så hade utbildningskapital ett samband med fortbildning bland rektorer.    Med detta har studien visat att skillnader förekommer inom skolväsendet beroende på vilken kommun som skolor är belägna i. De variabler vi trodde dessa skiljaktigheter samvarierade med visade sig inte stämma, i det här fallet. Utifrån detta är det av fortsatt relevans att undersöka fler variabler som kan bidra till förståelse om vad skiljaktigheter inom skolväsendet samvarierar med.