<p>Studien handlar om pressfotografer i Sverige idag. Den blickar bakåt på debatten kring pressfotografer i historien, studerar pressfotografers arbete och diskuterar framtiden. Huvudfrågorna är:</p><ol><li>Vilka arbetsuppgifter ingår i en pressfotografs arbete?</li><li>Hur har yrket förändrats de senaste 25 åren?</li><li>Hur ser pressfotograferna på fotojournalistikens framtid?</li></ol><p>Metoderna har bestått av observationer, intervjuer och en enkätundersökning. Den första delen av resultaten gör nedslag på ett par bildredaktioner: Ingress Media, Nya Wermlands-Tidningen och Aftonbladet. Den innehåller också ett porträtt av pressfotografen Paul Hansen.</p><p>Den andra delen består av en mindre kvantitativ undersökning med 28 pressfotografer i olika anställningsformer från hela landet. Den berättar om deras arbete och syn på framtiden. Resultaten ger en bild av ett fotografsverige i förändring. På redaktionerna omfördelas fotografernas ansvar, till nytta för många och till förargelse för andra. Den digitala revolutionen omkullkastar gamla arbetssätt och håller på att stöpa in de framtida pressfotografernai en ny, bredare yrkesroll.</p>

Studien handlar om pressfotografer i Sverige idag. Den blickar bakåt på debatten kring pressfotografer i historien, studerar pressfotografers arbete och diskuterar framtiden. Huvudfrågorna är: Vilka arbetsuppgifter ingår i en pressfotografs arbete? Hur har yrket förändrats de senaste 25 åren? Hur ser pressfotograferna på fotojournalistikens framtid? Metoderna har bestått av observationer, intervjuer och en enkätundersökning. Den första delen av resultaten gör nedslag på ett par bildredaktioner: Ingress Media, Nya Wermlands-Tidningen och Aftonbladet. Den innehåller också ett porträtt av pressfotografen Paul Hansen. Den andra delen består av en mindre kvantitativ undersökning med 28 pressfotografer i olika anställningsformer från hela landet. Den berättar om deras arbete och syn på framtiden. Resultaten ger en bild av ett fotografsverige i förändring. På redaktionerna omfördelas fotografernas ansvar, till nytta för många och till förargelse för andra. Den digitala revolutionen omkullkastar gamla arbetssätt och håller på att stöpa in de framtida pressfotografernai en ny, bredare yrkesroll.

The scope of this paper is to investigate if it is possible to use the OAIS Reference Model (Open Archival Information System, developed by US Consultative Committee for Space Data Systems, CCSDS) as a tool to theoretically evaluate a digitization project.   The empirical investigation is a qualitative study of a Digitization Project related to the Broadcast Industry, migrating Television Programmes stored on analogue videotapes, to digital files. This digitization will put those programmes as records into equal problems with Longt-term Digital Preservation as other Digital Records “born digital”.   Each activity in the Digitization Project has been compared by the six high level processes of the OAIS Reference Model. The evaluation criterion was made as an assessment of how the activities of the Digitization Project meet archival theory as the Principle of Provenance and Authenticity.   One key role in the OAIS Reference Model– Management - has been evaluated according to economic incentives to finance a Digitization Project.   The empirical Digitization Project has four different participants, each of them represented in the projects Steering Committee. During the empirical investigation it was also found that the four participants have different objectives of the digitization of Television Programmes.   The conclusion is that it is possible to use the OAIS Reference Model as an evaluation tool. The assement shows low correspondence in important functional entities as Archive Storage and Preservation Planning.The responsibility of ownership in the empirical project is weak according to the criteria proposed in the role of Management in the OAIS Reference Model.

Denna uppsats undersöker hur svenska musikjournalisters roll gentemot sina läsare påverkats av internets utbredning och den ökande fildelningen i samband med den digitala och tekniska utvecklingen. Genom fem kvalitativa intervjuer med musikjournalister från de fyra största tidningarna i Sverige: Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Aftonbladet och Expressen, under-söks hur musikjournalisterna själva uppfattar denna utveckling. Med utgångspunkt i teorin om agenda-setting har resultatet sedan analyserats och diskuterats. Slutsatsen är att musikjourna-listernas makt gentemot sina läsare har minskat det senaste decenniet. Läsarna ser inte längre musiksidorna i dagspressen som lika viktiga för deras musikkonsumtion. Musikjournalister-nas arbete har också underlättats då tillgängligheten på information blivit större på internet. Samtidigt är en konsekvens av den tekniska utvecklingen att det produceras och sprids mer musik i dag än någonsin tidigare, vilket gjort musikscenen svår att överblicka samt medfört en ökad arbetsbörda för musikjournalisterna när det gäller att hålla sig uppdaterade inom sitt om-råde.

Syftet med denna studie är att belysa hur lärosäten arbetar med att föra in digitala lärresurser som en integrerad del i den nya lärarutbildningen, enligt den Digitala agenda som lades fram av regeringen 2011. Studien undersöker hur både lärarutbildare och lärarstudenter får kompetenshöjning i digitala lärresurser. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie genomförts genom telefonintervjuer med åtta personer med inblick i lärosätenas strategier och tankar kring digitaliseringen av den nya lärarutbildningen. Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en strävan hos lärosätena att höja den digitala kompetensen hos både lärarstudenter och lärarutbildare men det finns en tröghet i progressionen både organisationsmässigt och personalmässigt. Slutsatsen är att det krävs en tydlig strategi och styrning i digitaliseringsarbetet och samtidigt lägga stor vikt vid att bygga upp en medvetenhet om de digitala lärresursernas möjligheter.

Med hjälp av teknologiska lösningar ser vi att kontorsarbete idag blivit allt mer digitaliserat. Det här har påverkat möjligheten att utföra arbetsuppgifter oberoende av tid och rum. Mobiliseringen av arbetslivet innebär att arbetet blivit mer självständigt och att de förr naturligt fysiska interaktionerna på arbetsplatsen minskar. Studier visar även på utmaningar i ledarskapet hos organisationer som implementerat ett mobilt arbetssätt. För att lyckas övervinna de utmaningar som den mobila arbetssituationen skapar i arbetslivet, har innebörden av relationsorienterat ledarskap samt hur det påverkar resultatet för organisationen framhållits som väsentlig att studera. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur relationsorienterade ledarbeteenden, som att stödja, hjälpa till och känna empati för medarbetaren, kan bidra till att uppnå människans behov av en känsla av samhörighet, personligt värde samt personlig utveckling i mobila arbetsliv. Målet är att studien ska bidra med kunskap om hur ledarskapet kan tillämpas för att tillfredsställa medarbetares behov samt för att främja trivsel, engagemang och produktivitet i arbetslivet. Med bakgrund av en teoretisk referensram ämnar studien fungera som underlag och ge råd samt vägledning åt ledare i företag som nu och i framtiden anammar ett mobilt arbetsliv som arbetsform. Studien har en deduktiv ansats och utfördes genom en kvalitativ fallstudie på Microsoft Sverige. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med respondenter från företagets marknads- samt finansavdelning. Studiens slutsatser har dragits genom att tolka och analysera studiens teoretiska referensram gentemot det empiriska materialet. Slutsatserna visar att det mobila arbetssättet uppskattas, men att det nu blir ännu viktigare med uppstyrda fysiska interaktioner. Vi finner att ledare, genom att uppmuntra till sociala aktiviteter, visa uppskattning på såväl individ- som resultatnivå, visa stöd och ge återkoppling på utfört arbete samt skapa möjligheter för medarbetaren att utvecklas kan bidra till att uppnå medarbetares behov. Vi finner att medarbetare i mobila arbetsliv gärna klustrar sig på arbetsplatsen och sitter med samma människor på samma plats varje dag för att uppnå behovet av samhörighet. Studiens rekommendationer är att ledare samordnar återkommande sociala aktiviteter såväl inom närmaste arbetsgruppen som i organisationen i stort. För att uppnå behovet av personligt värde rekommenderar vi att ledare främst fokuserar på att ge beröm och feedback personligen snarare än via digitala kommunikationsverktyg. Vad gäller behovet av personlig utveckling rekommenderar vi kontinuerligt inbokade "feedback-möten" för att gå igenom individens personliga mål och utvecklingsmöjligheter.

This is a bachelor thesis, written at the business studies institute, Uppsala Unviersity, exploring how digitalization has affected the Swedish book industry. This is done by studying how the introduction of the e-book has changed the way the publishers work and what problems and opportunities arise with the new way to publish and consume books. The technology optimists, that existed around the turn of the millennium, when the e-book came, made predictions along the lines of the physical book having ceased to exist within five to ten years. But the physical paper books do very much still exist, so haven’t the change happened as predicted? The purpose of this thesis is as follows: How has introduction of the e-book affected the relationship between the Swedish publishers and the book as a whole? This means that we consider the book as a concept, as a resource or product, and study how a change in this product affect publishers. The theoretical framework used is basically classical network theory. We study the book as a resource that exists through relationships with other resources, with the help of the 4R model. The information has been gathered through both a study of literature and interviews with subjects. The litterature study consisted of reading the newspaper Svensk Bokhandel (SvB) Years 2004-2010. It provided us with enough information to make a network map of the actors within the Swedish book industry. From this network map identified the key actors and interviews took place with a number of these. The empirical data has first been split into two scenarios; the book industry around year 2000 and 2012. The information gathered about these two points in time were then separated into the four types of resources defined by the theory. This was done to illustrate the changes that has occurred during the past decade. The interfaces between resources were then examined in the analysis and the changes in weight and variation that occurred was noted. The reasons that caused the observed transformations of the interactions has been investigated and these have been noted. The conclusion that has been reached is that the weight of the network is relatively unchanged while the overall variation has increased. This change in variation have taken the guise of new flows of information and new ways to process, distribute and consume the book. The essay ends with a discussion of the book industry's future and the parallels and differences to markets that have undergone similar changes. / Detta är en kandidatuppsats, skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala unviersitet, som undersöker hur digitaliseringen har påverkat den svenska bokbranschen. Detta görs genom att studera hur e-boken har förändrat förlagens sätt att arbeta samt vilka problem och förutsättningar som uppkommit med de nya sättet att publicera, distribuera och konsumera böcker. Den stora teknikoptimism som fanns kring millennieskiftet då e-boken kom gav tongångar i stil med att den fysiska boken inom fem till tio år skulle ha upphört att publiceras. Pappersböcker säljs i hög grad fortfarande, och varför har förändringen inte skett snabbare? Uppsatsens syfte lyder enligt följande: Hur har e-bokens inträde på marknaden påverkat relationen mellan de svenska förlagen och boken som en enhet? Den teoretiska referensram som använts är i grund och botten klassisk nätverksteori. Vi studerar boken som en resurs som existerar i form av relationer och kopplingar till andra resurser, med hjälp av den s.k. 4R-modellen. Undersökningen är blandad litteraturstudie och intervjubaserad. Litterturstudien bestod av att läsa tidningen Svensk Bokhandel(SvB) årgångarna 2004-2010. Det medgav en klar nätverkskarta över vilka aktörer som verkade inom den svenska bokbranschen. Utifrån denna nätverkskarta identifierades de centrala aktörerna och intervjuer skedde med ett antal av dessa. Empirin har först delats upp i två scenarion; bokbranschen kring 2000 samt 2012. Den information som innehafts angående de två tidpunkterna separerades sedan i de fyra typerna av resurserna som definieras av teorin. Detta för att belysa de förändringar som skett under det senaste decenniet. Gränssnitten mellan resurserna undersöktes sedan i analysen och de förändringar i tyngd och variation som skett noterades. De anledningar som orsakat de observerade transformationerna i interaktionerna har undersökts och även dessa har noterats. Den slutsats som nåtts är att tyngden inom nätverket är relativt oförändrad medans den generella variationen har ökat. Denna variationsförändring har tagit skepnad av nya informationskanaler samt nya sätt att bearbeta, distribuera och konsumera boken. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring bokbranschens framtid samt paralleller och skillnader mot marknader som genomgått likande förändringar.

Denna studie har undersökt hur svenska artister och representanter från svenska skivbolag uppfattar det rådande digitaliserade medieklimatets inverkan på musikbranschen. Syftet var att ta reda på hur artister samt skivbolag förhåller sig mot sociala medier, samt att undersöka hur deras upplevelser från en allt mer digitaliserad musikbransch ser ut.   För att kunna utvinna en så djup analys som möjligt har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag har genomfört fem djupintervjuer, varav tre med representanter från tre olika skivbolag, samt två med två olika osignerade artister. Jag valde att genomföra intervjuer med dessa två olika aktörer i hopp om att kunna få olika perspektiv i mina frågor. Jag har relaterat min analys till teorier om bland annat digitalisering, medieproduktion samt fankulturen.   Resultatet har visat på att sociala medier är något mycket viktigt gällande både artisters kamp om att nå framgång i en allt hårdare konkurrens där bruset av osignerade band och artister blir intensivare, samt när det gäller skivbolags arbete med att marknadsföra sina artister. Dock råder det delade uppfattningar mellan artisterna och de olika skivbolagen rörande hur de sociala medierna bör användas. Vidare har det även visat sig att traditionella medier som exempelvis radio och TV fortfarande är mycket viktiga när det kommer till promotion av artister, då dessa medier har en unik förmåga att nå ut till ett stort antal människor på samma gång.

Firstly, this study focuses on the public libraries in VästraGötaland, Sweden, and to what extent they work with thedigitisation of analogue materials and, if so, what reasons aregiven. It also investigates local librarians' attitudes todigitisation. The study was conducted using an onlinequestionnaire, sent to the fifty main public libraries in theregion. Thirty replies (60%) were received. The questionscovered the digitisation in the informants' libraries and thelibrarian’s opinion on digitisation projects; both in their locallibrary and in the library sector in general.No study concerning digitisation on local or regional levelhas been done previously in Sweden. The results indicate thatvery few of the public libraries undertake digitisation work.However, a majority perceive the work as important,especially within the library sector at large. Overall, librariansbelieve in the benefits of digitisation, especially wherematerials of cultural heritage significance are concerned. Themain perceived obstacle to digitisation projects is lack offunding both for the digitisation process and for the long termpreservation and curation of digital collections.

Denna studie syftar till att ge en uppdaterad bild av mångfalden på Sveriges Radio då denna undersökning omfattar en växande del av mediemarknaden som ännu ej blivit undersökt: produktionsbolagen. För att avgränsa studien studerades de produktionsbolag som Sveriges Radio samarbetat med under hösten 2013. För att undersöka hur produktionsbolagens sammansättning såg ut analyserades medarbetarna, genom en kvantitativ undersökning, utifrån kön, ålder samt etnicitet. Därefter analyserades ägarförhållanden utifrån samma parametrar och slutligen produktionsbolagens geografiska position. Resultaten jämfördes sedan med hur dessa siffror såg ut inom Sveriges Radio, hur befolkningen i Sverige såg ut under samma tidsperiod och slutligen mot den undersökning som Djerf-Pierre (2007) gjorde 2005 över Sveriges journalistkår. Detta analyserades även utifrån Allans (2010) teori om att det finns en redaktionell hegemoni. Resultaten visar att majoriteten av medarbetarna inom respektive produktionsbolag hade ett svenskklingande namn, var i åldersgruppen 35 till 55 år och jämnt fördelade vad gäller kön. Bland ägarna var majoriteten män i åldersgruppen 35 till 55 år som hade ett svenskklingande namn. Slutligen gjorde majoriteten av alla produktionsbolag sina produktioner i centrala Stockholm. Djerf-Pierres (2007) undersökning från 2005 visar en liknande fördelning. Vita, medelåldersmän dominerar ännu toppositionerna. Då massmedierna är med och påverkar hur publiken ska förhålla sig till samhället och de värderingar och normer som råder där, blir det ett demokratiskt problem om redaktionerna domineras av en homogen grupp med ett visst perspektiv.