Digitalization has transformed our society and reshaped the way that people live their life. It has affected our personal lives but also created a new business climate which most companies have embraced in order to survive. IKEA are one of many companies which have decided to embark on a digital journey and re-shape their business strategy. The uncertainty of the effects of digitalization have laid the groundwork for this thesis purpose. “The purpose of this report is to analyze how digitalization has changed IKEAs service offerings, and what effects it has had on the different instances internally”.    Digitalization is not a new phenomenon, however, as digitalization itself evolves there lies an opportunity in analyzing digitalization from the perspective of a traditional company such as IKEA. Traditional companies, and especially IKEA, are highly dependent on their retail stores. As digitalization open up the possibility of purchasing products and services online, we want to further analyze the effects on IKEA. The research has been conducted through a qualitative approach, where insightful interviews have helped us get a deeper understanding on the topic and answer our question of how it has affected IKEA. An abductive approach then enabled the usage of previous literature to be used in combination with our empirical findings and be analyzed.    The theory chapter discusses the topic of digitalization and digital transformation. It then includes previous research on the subject of change management. The conceptual framework provides a tool to analyze the effects of change through the lens of digitalization. In the analysis chapter, the empirical findings are compared and contrasted with the help of our theoretical framework. We then draw conclusions which are presented together with the practical and theoretical implications of the study, as well as the limitations and suggestions for future research.    The outcome of this study has provided an insight to the effects that IKEAs digital transformation journey has had on the internal structure of the organization. Our findings suggest that digitalization has forced IKEA to alter their service offering, which in turn has led to effects on the internal structure of the organization. These effects have led to improved internal communication, a rearranging of management structure, implementation of new technology and re-development of tasks for the employees

Under början av året 2021 genomfördes ett examensarbete på Siemens Energy AB i Trollhättan. Syftet med arbetet var att komma med förslag på arbetssätt för digitaliserade beredningar i programmet PLM2020 och hur dessa kan införas i verksamheten. Syftet varockså att utveckla ett arbetssätt som effektiviserar och ökar graden av kvalitetssäkring gällande skapande samt ändrande av produktionsberedningar. Frågeställningarna som arbetet skulle besvara var: Hur ska Siemens Energy AB i Trollhättan införa arbetet med digitaliserade beredningar? • Hur ska arbetsmetoden för beredningsarbete utformas i PLM2020? • Hur ska operationsinstruktionerna utformas? • Vilka nya behov skapas hos Siemens Energy AB i Trollhättan till följd av det nya arbetssättet? • Hur kan det framtida arbetssättet standardiseras? • Kan detta arbetssätt verifieras med ett konkret exempel?  En nulägesbeskrivning gjordes för att kartlägga hur olika berörda processer ser ut i dagsläget.Delar som berördes av nulägesbeskrivningen var dagens beredningsprocess, dagens arbete i PLM2020, dagens arbete med operationsinstruktioner samt Siemens Energy AB i Finspångs arbete med beredningar i PLM2020. Detta gjordes med hjälp av intervjuer av anställda på Siemens Energy AB. Efter nulägesbeskrivningen arbetades en metod fram för beredningsarbete i PLM2020 som ska ersätta dagens beredningsprocess i affärssystemet. Metoden som arbetades fram främjar kvalitetssäkring i verksamhetens beredningsprocess i och med granskning och revisionshantering av beredningar. I samband med detta fastställdes hur operationsinstruktioner skulle utformas, vilka nya behov som uppstår för verksamheten och hur standardisering av metoden skulle utformas. Ett konkret exempel på hur metoden fungerar kunde inte genomföras fullt ut, då Siemens Energy hade en del systemproblem under examensarbetet.  Slutsatsen som kunde dras av arbetet var att syftet uppfylldes till största del. Viss osäkerhet finns i om det nya arbetssättet är effektiverare än dagens. Förutsättningar som krävs för att det nya arbetssättet ska bli effektivt är att berörd personal får rätt utbildning och information innan full implementering. / At the beginning of the year 2021, a case study was carried out at Siemens Energy AB in Trollhättan. The purpose of the study was to come up with proposals of working methods for digitalized preparations in the program PLM2020 and how these can be introduced in the business. The purpose was also to develop a working method that streamlines and increases the degree of quality assurance regarding creation and change of production preparations. The questions that the work would answer were: How will Siemens Energy AB in Trollhättan introduce the work with digitalized productionpreparations? • How should the working method for production preparation be designed? • How should the work instructions be designed? • What new needs are being created at Siemens Energy AB in Trollhättan as a result of the new way of working? • How can the future way of working be standardized? • Can this approach be verified with a concrete example? A description of the current situation was made to map what different affected processes look like at present. Processes affected by the mapping of the current situation were the current preparation process, the current work in PLM2020, the current process with work instructions and Siemens Energy AB in Finspång's work with preparations in PLM2020. This was done with interviews of employees at Siemens Energy AB. Following the description of the current situation, a method was developed for preparation work in PLM2020, which will replace the current preparation process performed in the business system. The method that was developed promotes quality assurance in the business preparation process through review and audit management of preparations. Meanwhile, it was determined how workinstructions would be designed, what new needs occur and how standardization of the method would be designed. A concrete example of how the method works could not be fully implemented, as Siemens Energy had some system problems during the case study. The conclusion that could be drawn from the work was that the purpose was mostly fulfilled. There is some uncertainty as to whether the new way of working is more efficient than today. Prerequisites required for the new way of working to be effective are that the personsconcerned receive the right training and information before complete implementation.

Den här studien syftar till att undersöka och lyfta fram de förändringar som gjorts i kursplanen för slöjd sedan Lpo 94 till Lgr 22. Vidare syftar studien till att synliggöra hur några slöjdlärare har tolkat dessa förändringar och om det gett någon effekt för deras undervisning. Inom studien genomfördes analyser av läroplaner och kursplanerna samt intervjuer med yrkesverksamma slöjdlärare för att fördjupa det analyserna kommit fram till. Resultatet visar att utbildningen i den svenska grundskolan generellt gått från en målstyrd undervisning med Lpo 94 till en mer innehållstyrd undervisning med Lgr 11 och Lgr 22. Kursplanen i slöjd var i Lpo 94 väldigt öppen för tolkning och gav slöjdlärare stort utrymme att själva bestämma vad undervisningen i slöjd skulle bestå av. Med införandet av Lgr 11 blev innehållet i slöjdämnet mer kontrollerat i styrdokumenten och ett bredare och mer omfattande innehåll i undervisningen föreskrevs. Studien visar på att slöjdlärare upplever en ökad teoretisering av slöjdämnet i och med införandet av Lgr 11. Ett av studiens resultat behandlar hur digitalisering varit och är en del av slöjdämnet och hur digitaliseringens roll förändrats i kursplanen. 2017 kom en revidering av Lgr 11 särskilt med skrivningar om digital kompetens. För slöjdämnet del innebar det en hel del förändringar. Studien visar att dessa förändringar i styrdokumenten inte förändrat undervisningen i någon större utsträckning då både tid, kompetens och framförallt ekonomiska förutsättningar saknats.

The purpose of this study is to contribute with increased knowledge about preschool teachers' attitudes regarding digitization in children's play at preschool. I used a combination of both a qualitative and quantitative method in the study.To collect material for the survey, digital questionnaires were used in which preschool teachers from one and the same municipality had to answer. Based on that, I used a socio-cultural perspective as a starting point based on central key concepts such as artefacts, mediation and communication. The results showed that pre-school teachers' attitudes towards digitization are an important factor in how children can use digital technologies in their play at pre-school. It turned out that preschool teachers' view of digitization is very positive because it is a way for children to create meaning in their play. However, many preschool teachers experience difficulties in using digital tools in children's play because they must not be used in the wrong way.  Key words: Play, digitization, preschool teachers, settings.

Syftet med examensarbetet är att göra en studie i hur teknikutvecklingen påverkar läraruppdraget hos fem lärare. Detta genom att ta reda på hur fem lärare uppfattar att deras läraruppdrag har påverkats av En till En-satsningen, en dator per elev. Sedan jämför jag dessa uppfattningar med hur litteratur och styrdokument uppfattar förändringen i klassrummet. Min övergripande frågeställning är: Vilken är de fem utvalda lärarnas uppfattning till En till En- satsningen? Examensarbetet är utfört utifrån en kvalitativ undersökning där resultaten från intervjuer med fem lärare tolkas och jämförs med litteratur.Resultatet av intervjuerna visar en övergripande positiv inställning till satsningen hos lärarna. Undersökningen riktar främst uppmärksamheten på lärarnas positiva och kritiska synpunkter. Lärarnas redogörelser vittnar om hur de ser teknikens pedagogiska möjligheter. Att både lärare och elever hade tillgång till en personlig bärbar dator ansågs i stort sett vara en positiv förändring i klassrummen. Praktiska, miljömässiga och pedagogiska aspekter nämns. Också Internets varierande möjligheter sågs generellt som positiv för elevernas lärande och utveckling. Frågan om fortbildning visade sig vara central. Lärarna ställer krav på riktad fortbildning som ska främja utvecklingen av lärarnas och elevernas digitala kompetens. Deras kritiska berättelser på denna punkt kan tolkas som en indikation om brister mellan kommunens IKT-strategis uttalade mål och hur dessa genomförs, och vad de ger för resultat i praktiken. Undersökningen väcker tankar kring frågan: Hur viktig är fortbildning? Har det uppkommit nya lärandeformer? Finns, borde det finnas en pedagogisk plan att följa i och med införandet av datorer? Vad säger forskningen om En till En-satsningen? / The purpose of the thesis is to conduct a study into how technology development affects teaching assignment of teachers, by finding out how teachers perceive that their teaching assignments have been affected by the One computer per student project. I compare these perceptions with the literature and policy documents. My overall question is: What are the selected teachers' perception One computer per student project? The work is done on the basis of a qualitative study where the results of interviews with teachers, are interpreted and compared with literature.The results of the interviews show an overall positive attitude towards the investment of the teachers. The survey targeted mainly attention to teachers' positive and critical comments. Teachers' accounts testify to how they see technology educational opportunities. That both teachers and students had access to a personal laptop was considered to be largely a positive change in the classroom. Practical, environmental and educational aspects mentioned. Also, the Internet's diverse opportunities generally seen as positive for student learning and development. The issue of training proved to be crucial. Teachers require targeted training that will promote the development of teachers 'and students' digital skills. Their critical stories on this point can be interpreted as an indication of deficiencies between the municipality's ICT strategy's stated objectives and how they are implemented, and what its results in practice. The study raises questions around the question: How important is training? Has the emergence of new forms of learning? Is there, then there should be an educational plan to follow with the introduction of computers? What does research say about One to One-projects?

This thesis explores the impact of digitalization and artificial intelligence (AI) on the Swedish labor market, focusing on the finance sector. It examines how digitalization has transformed job roles and the implications for various demographics, including gender and age differences. The study uses a desk research method, analyzing data from existing studies and reports, with a quantitative approach to assess trends and patterns. Key theories like Solow's growth model, human capital theory, and Schumpeter's concept of creative destruction are utilized to understand the dynamics of technological advancement in the finance sector. The findings highlight both opportunities and challenges digitalization bring, such as job creation in some areas and job losses in others, particularly in routine and administrative roles. This paper concludes that the general effect of Sweden becoming more digital, on employment numbers for the different professions in the finance sector is positive. The thesis also discusses the need for adapting educational and training systems to the evolving digital landscape.

The purpose of this thesis is to compare mass digitization and qualitative digitization, to see how the digitization process and the digitalized material differ. The study emanates from the mass digitization as it is performed at the National Library in Norway, and the qualitative digitization at the Royal Library in Sweden. The method used is document studies combined with mail interviews. The focus is upon the practical operation, to which counts: “purpose & selection”, “preparation, image capturing and processing”, “metadata & text encoding”, “quality assessment”, “storage of digital originals and copies” and “display”. The result showed that the mass digitization automatize the process as far as possible and uses uniform methods of whole collections. They have minimal preparation, processing and quality controls, if it doesn’t make the digitization quicker. During qualitative digitization the most parts are done manually, where every moment and object is prepared, processed and controlled considering what is best for the original. The result of the product of digitization – the digital documents – showed that qualitative digitization prefers aspects like caution and security, as they among other things uses the well established file format TIFF, and uses sufficiently high quality in methods to preserve all information from analogue documents, and store both processed and unprocessed versions of the digitization. Mass digitization is more insecure as they use the non-established file format JPEG2000, and the digital master is processed, compressed (lossless) and cut.

Syftet med rapporten är att undersöka vilka framgångsfaktorerna är för medarbetarna och ledningen inom äldreomsorgen när deras verksamheter ska digitaliseras med ny teknik. Ledningen och medarbetarna är i behov av att få en bra förberedelse inför digitaliseringen. Digitaliseringen är en viktig del inom vård och omsorg eftersom den svenska befolkningen blir äldre och vården behöver klara av de utmaningar som uppstår. Ny teknik kan underlätta arbetsmetoder om medarbetarna får rätt förberedelser och ledningen vet vilka framgångsfaktorer som är viktiga för att klara av digitaliseringen. Rapporten är en fallstudie med en kvalitativ inriktning. Metoder som användes för att samla in data intervjuades medarbetare, enhetschef och en verksamhetsutvecklare inom äldreomsorgen. Frågor som har använts är baserats på litteratur inom området. I fallstudiens resultat framgår det att majoriteten av de viktigaste framgångsfaktorerna för ett förändringsarbete inom digitalisering finns i verksamheten. Det som saknas är att medarbetarna inte är delaktiga under utvecklingsprocessen och att det brister med utbildningar kring digitalisering. En slutsats kan vara att ledningen behöver utöka kunskaper kring digitalisering och ny teknik.

I den här uppsatsen har värdeskapande genom IT-investeringar inom en organisation studerats för att hitta vad som styr värdeskapandet samt hur värdet formas. Inledningsvis utfördes en kvantitativ studie för att urskilja företag med tydliga IT-investeringstrender i Sverige. Utifrån detta gjordes sedan en kvalitativ studie genom en djupgående undersökning av tre svenska företag som verkar inom branscherna livsmedel, bank och tillverkning för att kunna göra intressanta jämförelser. Syftet har varit att finna hur värdeskapande med hjälp av IT fungerar genom att granska strategiarbetet och dess utmaningar. Ytterligare ett syfte var att studera vad för slags värden olika IT-investeringar skapar. Genom de studier som har gjorts har vissa trender uppvisats, främst att IT är av stor betydelse för alla tre bolagen. Detta syns både i ökade resurser samt ett ökat intresse genom hela organisationen för IT:s värde. Resultatet tyder på att det tydligaste och främsta värdet som IT medför är kostnadseffektivisering samt kontroll av interna processer. Ett mindre, men växande värde är intäktsökning genom innovationsrika IT-investeringar. Integration av IT- och affärsstrategier är av betydelse för att få ut ett högre affärsvärde av IT-investeringar.

I den här uppsatsen har jag studerat hur Försäkringskassan, kunden och relationen mellan dem konstrueras på den offentliga webbplatsen under perioden september - december 2015. Det teoretiska ramverket med utgångspunkt i kritisk diskursanalys och socialkonstruktionostiskt perspektiv har tillsammans med tidigare forskning belyst hur sociala kategorier av identiteter och roller konstrueras samt vilken betydelse detta har för relationen mellan Försäkringskassan och kunden. I studien framträder implicita kategoriseringar av identiteter och roller som har konstruerats i motsatsförhållande mellan kunden och Försäkringskassan, men också en otydlighet kring ansvar som tillskrivits de båda aktörerna. Analysen visar även att konstruktionen av kundens och Försäkringskassans identitet och roll möjligen följs av den samhällsutveckling som nu sker med en ökad digitalisering och ett behov av att regelverken inom trygghetssystemen anpassas i enlighet med den digitala ekonomin samt att myndigheten är med och bidrar till en utveckling av det nya digitaliseringssamhället.