Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan medieförtroende och nyhetskonsumtion bland polisstudenter gällande Sveriges fyra nationella tidningars hemsidor. Undersökningen utfördes i form av en gruppenkät där vi undersökte deras medievanor och förtroende, samt hur de upplever det etablerade och långlivade förhållandet mellan polis och media. I vår undersökning kom vi fram till att polisstudenterna inte bara hade ett lågt förtroende för de fyra nationella tidningarnas hemsidor, utan också visade på en negativ inställning till media överlag. Vad gäller relationen mellan polis och media ansåg de flesta studenter att detta var ett viktigt samarbete, om än sekundärt i förhållande till polisens närvaro på sociala medier. Resultatet av vår analys visar också hur dessa komponenter tillsammans bidrar till en bild där frågorna som dyker upp slutligen kan komma att handla om demokratifrågor. Detta eftersom alla moderna demokratier är beroende av ett hälsosamt förhållande mellan media, institutioner och medborgare.

Syfte Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska och analysera två texter från två styrande maktinstanser, rörande digitalisering inom skola och fritidshem. Metod Studien är en kritisk textanalys med en diskursanalytisk ansats med socialkonstruktivism som teoretisk utgångspunkt. Vi har i denna kvalitativa studie använt oss av Faircloughs tredimensionella modell som grund för vår analys och med hjälp av modellen som analysverktyg studerat hur maktinstanserna talar om digitaliseringen av skolväsendet. Bakgrund Digitaliseringen av det svenska skolväsendet startade under 1970-talet och under 70- och 80- talet låg satsningen på att rusta upp skolorna. Detta ledde till att tekniken användes sparsamt och restriktivt, och datorerna och det pedagogiska kring dem isolerades. Under 90-talet utvecklades användningen av den digitala tekniken och digitaliseringen blev även inkluderad i läroplanen Lpo94. 2017 reviderades läroplanen Lgr11 och digitaliseringen blev erkänd och inkluderad i skolverksamheternas övergripande syftestext, i kursplaner och i fritidshemmets kapitel. Resultat Resultatet av vår analys tyder på att de båda publikationerna har ett liknande budskap när det gäller digitaliseringen av det svenska skolväsendet. I båda texterna framställs digitaliseringen som något som är avgörande för Sveriges framtid, såväl när det gäller nationens identitet, rykte, framtida arbetskraft som skolans mål och likvärdiga undervisning. Digitaliseringen kopplas i texterna till diskurser rörande demokrati, arbetsmarknad, elever, nyliberalism och förändringen av samhället där den digitala kompetensen medföljer skolväsendets digitalisering ses som en egenskap som framtiden kommer att kräva av dagens elever.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka praktiserande lärares syn på den läroplansförändring som skedde höstterminen 2018, där programmering införs som ett centralt innehåll i ämnena matematik och teknik.För att undersöka detta gjordes kvalitativa intervjuer med fem aktiva lärare i grundskolan. Som underlag till intervjuerna kommer uppsatsen att behandla tidigare forskning om programmering i svenska skolan, samt implementeringen av programmering som skolämne i andra länder. Målet med intervjuerna var att synliggöra de hinder och möjligheter de fem lärarna såg med läroplansförändringen och vilken påverkan det i sin tur skulle ha på deras undervisningen. Resultatet av intervjuerna visar vilken syn de intervjuade lärarna har på Skolverket och kommunernas ansvar för implementationen av programmering, generationsklyftor i lärarkåren, upplevda fortbildningsbehov vid läroplansförändringar och synen på programmering.

Ekonomisk tillväxt och koldioxidutsläpp går globalt hand i hand i en samvariation som brådskande måste brytas. Samtidigt går länder idag igenom strukturomvandling från industribaserade till digitala samhällen. Frågan som studeras i denna uppsats är huruvida digitalisering kan minska utsläpp och påverka samvariationen mellan utsläpp och tillväxt. Studien utförs på paneldata om 28 EU-länder under åren 2014 – 2016 i en kvantitativ regressionsanalys, och finner i urvalet en positiv korrelation mellan digitalisering och utsläpp som antyder att ton koldioxidutsläpp per capita ökar med cirka 0,6% när digitaliseringsgrad ökar med 1 enhet. Digitaliseringen försvagar till marginell del det positiva sambandet mellan utsläpp och tillväxt som pekar på att när BNP ökar med 1% ökar ton koldioxidutsläpp per capita med cirka 0,2%. Uppkoppling och integrering av teknologi är digitaliseringsfaktorer som säkerställs ha en positiv korrelation med utsläpp i urvalet, och bör därför, tillsammans med total digitaliseringsgrad, studeras vidare för att potentiellt angripas miljöpolitiskt.

Digitaliseringen fortsätter att ta en större plats i vårt samhälle. Detta ställer högre krav på olika sektorer till att anpassa sig till utvecklingen och erbjuda sina kunder de senaste digitala tjänsterna. Banksektorn är en sådan som har utvecklats i takt med digitaliseringen för att kunna effektivisera arbetssätt och erbjuda sina kunder ökat flexibilitet där kunden inte längre behöver besöka ett bankkontor utan kan sköta sina bankärenden via t.ex. en mobiltelefon. En minskning av antalet bankkontor har observerats i Sverige med 266 stycken mellan år 2005–2015, som kan vara en konsekvens av digitaliseringen. Den digitala utvecklingen kan påverka medarbetarna på olika vis. Medarbetare kan t.ex. uppleva osäkerhet kring sin kompetens i samband med nya digitala arbetsuppgifter. Vidare kan medarbetare uppleva ett hot mot att förlora jobbet på grund av den digitala utvecklingen.  Studien utgår från medarbetare på Handelsbanken. Syftet är att beskriva, undersöka och skapa förståelse för attityder till digitalisering bland medarbetarna på Handelsbanken, samt undersöka effekten av digitaliseringen på arbetsuppgifter, kundrelationer och drivkrafter. I studien har sex intervjuer genomförts varav en testintervju, med medarbetare inom olika arbetsbefattningar som använder sig av digitalisering. Respondenterna visade på positiva och negativa attityder till digitaliseringen. En tredjedel av respondenterna upplever digitaliseringen som en utvecklingsmöjlighet, som har effektiviserat deras arbetssätt. Medan hälften har en negativ attityd gentemot digitaliseringen då det blir svårare att skapa en personlig kundkontakt samt upplever två respondenter en oro inför att förlora jobbet pga. digitala lösningar. Alla respondenter upplever däremot förtroende för ledningen och beskriver gott kommunikationsutbyte mellan ledning och medarbetare, där medarbetare känner engagemang. Detta kan ses som ett sätt att minska motstånd till digitalisering genom att involvera medarbetare vid förändring för att få dem att känna delaktighet. En rekommendation till Handelsbanken är att förse medarbetarna med bakgrundsinformation i syfte att motverka negativitet kring det ökade administrationsarbetet och pappersarbetet. Vidare är det viktigt med kontinuerlig utvärdering av den digitala utvecklingen i organisationen, för att upptäcka utvecklingsområden. Detta kan även vara ett sätt att arbeta förebyggande av negativa attityder. Attityderna gentemot digitaliseringen på Handelsbanken är till mesta del positiva, vilket kan utgöra ett gott exempel för vidare forskning av medarbetarnas attityder till digitaliseringen.

Dagens digitala teknik och informationstillgänglighet gör att tid och plats är av mindre betydelse i utförandet av arbete. Det blir därmed allt vanligare att organisationer både inom privat och offentlig sektor går ifrån det traditionella ledarskapet där fysisk interaktion är grunden. Syftet för denna studie är att undersöka hur chefer inom offentlig verksamhet upplever och förmedlar sitt ledarskap när de befinner sig fysiskt frånvarande. Det empiriska materialet är baserat på sju semi-strukturerade intervjuer med boendechefer inom en kommun i Sverige. Resultatet från studien visar att tillit och förtroende är väsentligt för boendecheferna när det kommer till distansledarskap. Att lämna över ansvaret för det dagliga arbetet till arbetsgrupperna är något som bidrar till mer initiativtagande och självgående medarbetare. Vidare visar resultatet att cheferna använder tekniska verktyg för att vara tillgängliga för arbetsgruppen. En problematik som uppdagas är dock att det saknas internetuppkoppling i flera av verksamheterna, vilket försvårar chefernas möjlighet att vara tillgängliga och transparanta mot medarbetarna. Detta ger i sin tur en indikation på att kommunen inte prioriterar utvecklingen av kommunikation och distansarbete.

Syftet med studien är att undersöka elevers och fritidslärares uppfattningar om surfplattor i den pedagogiska verksamheten i fritidshem. <ul type="disc">Hur beskriver fritidslärarna och eleverna användandet av surfplattan i fritidshemmet? Hur uppfattar och värderar fritidslärare och elever användningen av surfplattor i fritidshemmets pedagogiska verksamhet? Studien är kvalitativ och har en fenomenologisk utgångspunkt. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra elever och sex fritidslärare. Resultatet visar att eleverna och fritidslärarna uppskattar surfplattan i verksamheten. Detta framkommer i resultatet där det beskrivs att surfplattan kan användas både i ett socialt samt lärande syfte genom att eleverna kan använda den tillsammans och därmed utveckla kompisrelationer. Genom att eleverna får använda pedagogiska läroappar och spel på surfplattan så bidrar detta även till en personlig kunskapsutveckling.

Redovisningsbranschen har kontinuerligt påverkats och förändrats av den tekniska utvecklingen. I takt med att samhället blivit mer digitalt har det blivit en nödvändighet för redovisningsbyråer att modernisera sin verksamhet och inkludera digital teknik. För att upprätthålla legitimiteten i redovisningsyrket har redovisningskonsulter fått anpassa tillvägagångssätten efter intressenternas förväntningar på redovisningsarbetets genomförande och innehåll. Studien syftar till att skapa en ökad förståelse för digitaliseringens inverkan på redovisningskonsulters arbetsätt. Vidare syftar studien till att skapa en förståelse för om legitimiteten i redovisningsyrket påverkas av övergången från manuella till digitala arbetssätt. För att uppnå studiens syfte genomfördes tio semistrukturerade intervjuer med redovisningskonsulter från tio olika redovisningsbyråer i Karlstad, Örebro och Edsbyn. Studien visar att digitaliseringen har förändrat respondenternas arbetsmetodik i positiv bemärkelse. Användandet av digital teknik har effektiviserat respondenternas arbetsgång och skapat större utrymme för mer komplexa arbetsuppgifter och tid till rådgivning. Digitaliseringen har också resulterat i en ökad tillgänglighet och flexibilitet för respondenterna. Ytterligare slutsatser som studien genererat är att legitimiteten inte har påverkats eller ändrats av övergången från manuella till mer digitaliserade arbetssätt inom redovisningsbyråerna i studien. Orsaken till att legitimiteten är oförändrad beror på att respondenterna anpassar arbetssätten efter i hur stor utsträckning deras kunder använder digitala verktyg kopplat till redovisningsarbete.

Studiens syfte är att ta reda på vilken syn Sigtuna kommuns grundskolelärare har på användandet av digitala verktyg i undervisningen. Studiens grund är baserat på de förstärkningar som gjorts i skolans styrdokument rörande digitalisering i skolan. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer valdes till denna studie för att få en djupare förståelse för Sigtuna kommuns grundskollärares åsikter kring användandet av digitala verktyg i undervisningen. Det var totalt fyra grundskollärare från Sigtuna kommun som ställde upp och deltog i denna studie. Lärarna som intervjuades arbetade på olika skolor, vilket ledde till en mer övergripande bild. I resultatet framgår det att grundskollärarna i Sigtuna kommun generellt har en positiv inställning till de revideringar som har skett i skolans styrdokument angående digitalisering. Tidigare studier visar att det inte finns några bevis för att digitala verktyg påverkar elevers lärande positivt. Trots detta visar denna studies resultat att grundskolelärare i Sigtuna kommun har en generellt positiv inställning till användningen av digitala verktyg i undervisningen. Samtliga lärare upplevde att de digitala verktygen haft en positiv effekt på elevernas studiemotivation och lärande, samt deras eget arbete som lärare.