Syftet med studien var att få en förståelse för vilka förutsättningar lärarna fått för att undervisa matematikämnets programmering i årskurserna 1–3, och vilka pedagogiska-, ämnesmässiga- och digitala kunskaper lärarna har gällande matematikämnets programmering utifrån ramverket TPACK. Vår empiri byggde på 42 enkätsvar och åtta stycken intervjuer med fem lärare och tre rektorer. Resultatet visade på att lärare känner sig trygga med sin pedagogiska kunskap, medan deras ämnesmässiga och digitala kunskap kopplade till programmeringen behöver utvecklas. Enbart hälften av lärarna i studien har fått förutsättningen att kompetensutvecklas och utveckla kunskapen kring hur programmering kan undervisas. Däremot fanns det ett glapp mellan hur rektorerna och lärarna uppfattade den befintliga kunskapen. Lärare känner en osäkerhet för framtidens undervisning samtidigt som rektorerna anser att tillräckligt med kompetensutveckling har givits.

Elever i dagens skola lever i en värld med ökad digitalisering där hänsyn till en allt större mängd texter av olika slag är relevant. Samtidigt som unga blir allt mer vana vid digitala multimodala medier har deras erfarenheter av populärkultur och nya medier under en lång tid haft en låg status i pedagogiska sammanhang. Syftet med studien var därför att få en bild av lärarnas inställningar till elevernas digitala multimodla erfarenheter och hur dessa kan implementeras i undervisning. Studien möjliggjordes med hjälp av ekologisk systemteori. Studien har en kvalitativ inriktning där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra lärare i årskurs 1-3. Materialet analyserades genom ljudupptagningar från intervjuerna som spelades in och sedan transkriberades. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att lärarna i nuläget upplever sig ha en bild av elevernas digitala multimodala texterfarenheter men inte har något speciellt tillvägagångssätt för att ta reda på dessa och att de inte heller implementerar dem i sin undervisning på ett sätt som de är medvetna om. Däremot får lärarna en bild av elevernas erfarenheter genom samtal och kan använda sig av medieringsformer som eleverna är vana vid för att fånga deras intresse.

Läroplanen (Skolverket, 2011b) föreskriver mål och innehåll i undervisning, baserad på förmågor som eleverna ska utveckla. Inom idrott och hälsa är utvecklande av elevers förmåga att orientera sig av central betydelse och utgör ett obligatoriskt moment inom ramen för kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse. I läroplanen framgår inga givna sätt att lära ut orienteringsförmåga. Digitalisering i skolan är ett obligatoriskt moment och ska ingå i samtliga ämnen. Mot denna bakgrund har jag undersökt idrottslärares undervisning av orienteringsförmåga samt uppfattning om digitala läromedel utifrån avsikten att ta reda på hur geocaching skulle kunna blir ett digitalt läromedel för att utveckla elevers förmåga att orientera sig. Data har samlats in genom en enkät ställd till idrottslärare. Urvalet är att betrakta som subjektivt och utgör ett bekvämlighetsurval baserat på studiens explorativa upplägg. Resultatet har analyserats och tematiserats utifrån bakgrund av tidigare forskning inom kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse, digitala verktyg i idrottsundervisning och forskning om geocaching i undervisning. Denna explorativa studie har utvecklingspsykologi som teoretisk ansats där SAMR-modellen för teknologi integrering i undervisning använts som verktyg vid analys av resultatet. Hur geocaching skulle kunna blir ett digitalt läromedel beror på rådande förhållanden som styr idrottslärarens undervisning, såsom idrottslärarens tolkning av lärande av orienteringsförmåga. Likväl resurser i form av digital teknik, kunskap och inte minst intresse hos idrottsläraren att bruka dessa fordras. Resultatet visar på behovet av en tydligt utformad undervisningsplan med genomtänkta syften om geocaching med framgång ska kunna integreras som digitalt verktyg i undervisning av orienteringsförmåga.

I detta examensarbete har en prototyp av digitaliserad munspegel framtagits. Användning av Raspberry Pi ökar kontinuerligt i världen vid olika projekt och applikationer eftersom Raspberry Pi är en mikrodator som är tillräckligt kraftfull, smidig och billig med oerhört stort stöd. Ett användningsområde för Raspberry Pi är hälsovården. Att skapa tekniska lösningar inom hälsovården är av stor efterfråga globalt. Denna rapporten centraliserar sig kring en teknisk lösning med fokus på tandvården. Muskuloskeletala sjukdomar (MSS) och smärta är ett omfattande hälsoproblem bland vårdpersonalen inom tandvården i västländerna. Tekniker för digitalisering och modernisering av medicinska produkter kan underlätta och säkerställa att patienten får en noggrannare vård samtidigt som vårdpersonalens arbete blir enklare på så sätt belastas mindre således elimineras en av faktorerna för MSS. Hur detta har lösts har varit målet med projektet och det grundar sig i att tillverka en prototyp av digitaliserad munspegel som möjligen kan inom snar framtid ersätta nutida munspeglar som är ett grundläggande verktyg inom tandvården och används i de flesta ingrepp. Prototypen har designats, skapats, programmerats och testats till specifikationskraven. Den kallas för Digital Dental Mirror (DDM). Metoden för att skapa ett sådant verktyg kräver kunskap inom mekanik-, elektro- och datateknik (design, hårdvara och mjukvara). Verktyg som har använts i detta projektet har varit bl.a. Raspberry Pi, endoskopkamera, styrservo, knappsats, C/C++ programmering och CAD-design (Solidworks). Resultat framställts i en färdig prototyp med önskade funktioner. Slutligen är protypen fullt fungerande men en bit ifrån marknadsfärdig produkt.

Studien som genomförts i denna uppsats syftar till att utifrån lärarens perspektiv undersöka på vilka olika sätt digitaliseringen av undervisningen i samhällskunskap kommer i uttryck i gymnasieskolan samt vilka eventuella för-respektive nackdelar digitaliseringen innebär för undervisningen i ämnet. Datainsamlingen inför denna studie har skett genom aktionsforskning med hjälp av observationer och informella samtal med tre olika gymnasielärare som undervisar i samhällskunskap. Därefter har resultatens analyserats efter aktörnätverk-teorin, teorin har dock sen arbetets början funnits med i hela processen och utgör en del av arbetets design. Att gymnasielärare som undervisar i samhällskunskapsämnet digitaliserar sin undervisning råder det inga tvivel om. Men hur gör dem egentligen? De olika sätten är många, det finns både likheter och skillnader mellan vilka digitala verktyg som används. Vad som påverkar vilka digitala verktyg som används av respektive lärare kan i sin tur bero på en mängd olika faktorer, bland annat inställning till digitaliseringen och de digitala verktyg som finns (finns ju oändligt många), denne kompetens vad gäller området, arbetsområde etcetera. Vidare ger dessa faktorer olika effekter som kan se annorlunda ut beroende på om och hur de olika digitala verktygen används. Exempel på olika effekter är de för-och nackdelar som studien visar på att digitaliseringen innebär för undervisningen i samhällskunskap. Studiens resultat visar på att det finns många olika sätt att digitalisera undervisningen i samhällskunskap i gymnasieskolan på. Det finns många olika digitala verktyg som lärare i ämnet idag använder sig av, bland annat smartphones, olika webbaserade spelprogram i form av Kahoot, digitala sökmotorer (exempelvis Google) samt lärplattformar för att nämna några. Fördelar som digitaliseringen innebär för undervisningen av ämnet är att den gör information mer lättillgänglig än förr –nu kan elever till exempel använda diverse lärplattformar för att kommunicera med sin lärare, lämna in uppgifter, få feedback med mera. Samtidigt visar studiens resultat på ett antal nackdelar med digitaliseringen. Att lärare och elever med hjälp av den kan kommunicera via till exempel lärplattformar, bidrar även till en ökad arbetsbelastning för lärarna vilket utgör ett exempel på en nackdel med digitaliseringen av undervisningen i ämnet.

The aim of this thesis is to describe digitization of images in two Swedish museums. We want to examine their reasons to digitalize; the administrative and organizational aspects of their work and how they handle the problems of preservation and access to the digitalized images. These problems will be examined through our main questions: Why do the museums choose to digitize their image collections? How are their work organized in terms of staff and economical matters? What kind of software do they use, and which technical solutions do they choose? Which preservation and access strategies for ensuring long-term preservation and access of the digital images do the museums work with? How do the museums select material for digitization? How do they handle the matter of discarding of materials? The study was conducted both by reading text material and interviewing personnel at the two museums. The museums’ main reasons for digitization seem to be to protect fragile materials from deterioration and provide greater access to the collections. In securing long-term preservation and access, the need for well educated staff members tends to be great, but it is not always prioritized in all of the professions in the museums. Policies are needed to ensure both digital preservation and access but also selection for digitization and discarding of materials. The institutions are well aware of the problems and the need for policies and strategies, but not all of them have yet begun to develop a policy. / Uppsatsnivå: D

This master’s degree thesis stems from the new possibilities that digitization offers preserving and increased public accessibility of our cultural heritage, but also how a lack of co-ordination and standardization may result in short-term projects and lack of quality. The purpose of this thesis is to examine a selection of public libraries’ digitization projects. The two questions posed are:How does a selection of public libraries conduct their digitization projects concerning a) goals and objectives, b) execution c) what resources they encompass?How well does their work agree with the recommendations that exists for goals, objectives and execution?To answer the questions interviews were conducted with persons in various ways involved with the digitization projects. In addition to the result of the interviews, material from guiding principles and recommendations by a selection of actors within the fields of digitization was used. The study shows first of all how publication of the digitized material, rather than preservation, was the most common goal and objective and that local material was prioritized.The execution, concerning technical aspects, differed somewhat among the participating libraries, and also choices made regarding for example file-format. These differences can partly be explained by different ambitions among the participating libraries but also due to lack of standardization. Furthermore, all libraries, except one, had financed their projects with external contributions. / Uppsatsnivå: D

Den här studien syftar till att undersöka förskollärares erfarenheter om högläsning med hjälp av digitala verktyg. Samt hur förskollärare kan arbeta med dessa områden i förskolans verksamhet. Studiens syfte har följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärarna sina erfarenheter om högläsning? Hur beskriver förskollärarna sina erfarenheter om digitalisering? Hur beskriver förskollärarna sina erfarenheter av att använda högläsning med hjälp av digitala verktyg? Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer. Studiens empiri har samlats in genom intervjuer med sex stycken legitimerade förskollärare och därefter analyserats utifrån tematisk analys. Studiens teoretiska bakgrund är sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att förskollärare behöver vidareutveckla sin kompetens om digitalisering. Förskollärare behöver lägga mer tid på högläsning med den traditionella boken, för att skapa ett intresse hos barnen. Men att den traditionella boken och digitalisering ska komplettera varandra, inte utesluta varandra i samband med högläsning.

<p>The scope of this paper is to investigate if it is possible to use the OAIS Reference Model (Open Archival Information System, developed by US Consultative Committee for Space Data Systems, CCSDS) as a tool to theoretically evaluate a digitization project.</p><p> </p><p>The empirical investigation is a qualitative study of a Digitization Project related to the Broadcast Industry, migrating Television Programmes stored on analogue videotapes, to digital files. This digitization will put those programmes as records into equal problems with Longt-term Digital Preservation as other Digital Records “born digital”.</p><p> </p><p>Each activity in the Digitization Project has been compared by the six high level processes of the OAIS Reference Model. The evaluation criterion was made as an assessment of how the activities of the Digitization Project meet archival theory as the Principle of Provenance and Authenticity.</p><p> </p><p>One key role in the OAIS Reference Model– Management - has been evaluated according to economic incentives to finance a Digitization Project.</p><p> </p><p>The empirical Digitization Project has four different participants, each of them represented in the projects Steering Committee. During the empirical investigation it was also found that the four participants have different objectives of the digitization of Television Programmes.</p><p> </p><p>The conclusion is that it is possible to use the OAIS Reference Model as an evaluation tool. The assement shows low correspondence in important functional entities as Archive Storage and Preservation Planning.The responsibility of ownership in the empirical project is weak according to the criteria proposed in the role of Management in the OAIS Reference Model.</p>

<p>Studien handlar om pressfotografer i Sverige idag. Den blickar bakåt på debatten kring pressfotografer i historien, studerar pressfotografers arbete och diskuterar framtiden. Huvudfrågorna är:</p><ol><li>Vilka arbetsuppgifter ingår i en pressfotografs arbete?</li><li>Hur har yrket förändrats de senaste 25 åren?</li><li>Hur ser pressfotograferna på fotojournalistikens framtid?</li></ol><p>Metoderna har bestått av observationer, intervjuer och en enkätundersökning. Den första delen av resultaten gör nedslag på ett par bildredaktioner: Ingress Media, Nya Wermlands-Tidningen och Aftonbladet. Den innehåller också ett porträtt av pressfotografen Paul Hansen.</p><p>Den andra delen består av en mindre kvantitativ undersökning med 28 pressfotografer i olika anställningsformer från hela landet. Den berättar om deras arbete och syn på framtiden. Resultaten ger en bild av ett fotografsverige i förändring. På redaktionerna omfördelas fotografernas ansvar, till nytta för många och till förargelse för andra. Den digitala revolutionen omkullkastar gamla arbetssätt och håller på att stöpa in de framtida pressfotografernai en ny, bredare yrkesroll.</p>