Digitalisering och digitala verktyg är resultatet av den forskning som bedrevs inom USA:s militär och universitetsvärld. Tidigare forskning, ur ett ur ett västerländskt och fackligt perspektiv, visar på att de nya teknikerna har påverkat arbetet för de fackliga organisationerna. Syftet med denna studie var att studera det fackliga arbetet i en svensk kontext, med frågan om det har förändrats, och i så fall hur det har förändrats, med betoning på fackligt arbetande individers uppfattning av fenomenet. En kvalitativ metod användes i studien, närmare bestämt fokusgruppsintervjuer, och tre olika fokusgruppsintervjuer med tre olika organisationer ägde rum. Resultatet för studien visar på att digitala verktyg är neutral i den meningen att det är andra faktorer för verktygen som väger in - nämligen nyttjandet, förutsättningarna och implementeringen av dem - och avgör huruvida digitalisering uppfattas som positiv eller negativ hos de tre organisationerna. Denna slutsats dras utifrån de kontraster som har uppstått i berättelserna mellan de tre fokusgruppstillfällena. Intervjupersonerna har sedan olika kapacitet för att avvärja negativa upplevelser med digitala verktyg och digitaliseringen och det visar sig även att organisationen spelar en roll i att utforma ett system där medarbetarna kan trivas och må bra, i relation till digitalisering. Även samhällets tillgänglighetsnormer återspeglas in i arbetet eftersom individer är bärare av dem.

During recent years there has been an increased demand for public deliberation in planning processes in Sweden. This is due to ideals of communicative planning. In reality the citizen participation is low and new methods for dialogue are requested. The aim of this study is to examine possibilities and challenges with digital public deliberations, from a democratic point of view. More specifically this meant defining the work with civil dialogue today, conditions for digital dialogue and requirements for a tool for digital dialogue. In addition possible effects on the democratic aspects of civil dialogue were identified. This was done by a literature study in combination with six interviews with persons working with civil dialogue. The empirical data were compiled through a thematic analysis. Possibilities and challenges with digital civil dialogue were found in general tendencies in the society as well as in details with the work today. Overall the conclusion is that there are favorable circumstances for digital dialogues as a complement to the traditional methods. It may lead to more democratic dialogues through increased accessibility and accordingly representativeness. On the other hand it may hold a risk for digital exclusion and there are qualities with face-to-face meetings that are considered difficult to replace with digital methods. However these challenges could diminish in the years to come, in step with the digitalization of the society.

Internet och digital teknologi har resulterat i utmaningar för tryckt media som karaktäriseras av en konkurrens som explosionsartat ökat på grund av enklare och snabbare sätt att producera och distribuera material. Tidskriftsbranschen har varit relativt passiv när det kommer till att anpassa sig till digital teknologi till skillnad från nyhetsbranschen, dock beskrivs de stå inför en digital vändpunkt, som innebär att deras digitala läsekrets börjar överskrida deras tryckta. För att bemöta denna process betonas relationsorienterat arbete, för att bevara kunder snarare än att attrahera nya kunder, vara av största vikt för en bransch som står inför förändring och konkurrens. Därför är syftet med denna studie att utreda för hur tidskriftsbranschen arbetar relationsorienterat för att dämpa effekterna av konkurrensen som internet och digital teknologi möjliggjort. Studien antar vidare en kvalitativ ansats i form av en fallstudie på Egmont Publishing som innehar en deskriptiv så väl som explorativ karaktär. För att samla in primärdata har semi-strukturerade intervjuer genomförts som sedan har analyserats utifrån teori rörande kundlojalitet. Undersökningen visar att Egmont Publishing arbetar med lyhördhet, dialog och kompetens för att skapa tillit, öka graden av tjänstekvalitet och för att anpassa sig till kundens förväntningar. Engagemang skapas genom aktiviteter och redaktionellt innehåll som berör, men kan även indirekt härröras till tidskrifternas ställning i förhållande till deras konkurrenter. Dock saknas en medvetenhet av kundbevarande processer i relation till utmaningarna som digitaliseringen resulterat i.

Denna studie handlar om lärares upplevelser kring sitt arbete med en dator per elev, även kallat 1:1. Många kommuner har redan klivit på det digitala tåget och forskning har pågått på området sedan 2007. Resultaten från olika studier har börjat visa sig och regeringen har slagit fast att hela den svenska skolan ska genomgå en radikal förändring där alla elever och lärare ska ha tillgång till en egen dator. Forskningsresultaten visar att den generella inställningen till 1:1 är positiv. Sollentuna kommun arbetar fullt ut med 1:1 och har uppnått bra resultat. Därför valde vi att fördjupa oss i lärarnas upplevelser kring 1:1 och kanske få veta hemligheten bakom deras arbete. Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare upplever och implementerar 1:1 i undervisningen, samt i sitt övriga arbete. Studien omfattar sju lärare från sex grundskolor i årskurs 4-9 i Sollentuna kommun. De frågor vi arbetat kring är följande: ·         Vilka problem respektive möjligheter ser lärarna med användandet av 1:1 i undervisningen? ·         Upplever lärarna att deras lärarroll förändrats i och med införandet av 1:1 i undervisningen? ·         Skiljer sig inställningen till 1:1-undervisning bland olika grupper av lärare? ·         Hur påverkar lärarnas inställningar och uppfattningar arbetet med 1:1 i undervisningen? Våra intervjuer genomfördes och därefter bearbetades resultaten och analyserades. Vi kunde skönja två sidor av digitaliseringen, 1:1 hjälper samt 1:1 stjälper, som vi valde som tema för arbetet. Här är det viktigt att påpeka att det inte alltid var två läger av lärare med olika uppfattning, utan en och samma person kunde se stora fördelar men också stora nackdelar med 1:1.     Vad är då slutsatsen av detta arbete? Lärarna verkar, i det stora hela, enade om att datorer i undervisningen är här för att stanna. Trots enigheten slits individerna mellan 1:1:s  starka sidor och dess svaga sidor. För möjligheterna med 1:1 i undervisningen är många, men problemen finns där också och anses av flera som stora. Lärarrollen har förändrats markant och på vilket sätt den förändrats beror på vem du frågar.     Vi fann intressanta skillnader mellan de två grupper som arbetat länge inom lärarkåren och de som arbetat kortare. De som hade längre erfarenhet visade sig vara mer kritiska till 1:1 än de som hade kortare erfarenhet. Gruppen med kortare erfarenhet som lärare hade en mer positiv inställning till 1:1 och integrerade datorerna mer i sin undervisning än gruppen med längre erfarenhet.

Syfte och forskningsfråga Syftet med studien är att identifiera vad som påverkar turister att välja P2P som logival under semestern. Studien görs inom ramen för Airbnb och innefattar att urskilja vilka motiv som ligger till grund för beslutet att bo med Airbnb. - Vilka motiv ligger till grund för turisters beslut att välja Airbnb-boende? Metod Uppsatsen är av induktiv karaktär och är utformad genom en tvåstegsundersökning av logival. Vi har genomfört 14 stycken personliga semistrukturerade intervjuer följt av en enkätundersökning på en representation av 169 stycken tidigare Airbnb-gäster. Slutsatser Genom studien har fem stycken huvudmotiv till att resenärer väljer Airbnb identifierats, pris, läge, personligt, lokala platsens kultur och bekvämligheter. Ur studiens resultat har det framkommit att alla dessa motiv samspelar men att pris är det mest centrala huvudmotivet. Det har även gått att utläsa att digitaliseringen har haft en påverkan på vem som och hur man väljer Airbnb som semesterboende.

Denna uppsats menar att den svenska bankbranschen genomgår ett miljöskifte. I enighet med Contingency Theory finns då ett behov av anpassning för de bankerna som äntrar den nya miljön. Den svenska storbanken Nordea används i denna studie som ett exempel på en bank i den nya miljön. Genom att intervjua sex medarbetare och sex kunder till banken antas ett dubbelt perspektiv för att diskutera hur Nordeas organisationstyp och strategi förhåller sig till den nya miljön. Kundintervjuerna har påvisat att personliga relationer värderas högt. Samtidigt visar medarbetarintervjuerna och en analys av Nordeas arbetssätt att den antagna organisationstypen och strategi ser ut att minska på de personliga relationerna. Diskussionen hävdar att en Flexibel, Organisk och Kundorienterad strategi som skapar Relational Benefits passar i den nya miljön; en strategi Nordea endast delvis antagit. Slutsatsen uppmärksammar en risk i att inte tillvara ta kundernas önskan om en personlig bankrelation i den nya digitala miljön.

Unemployment in Gävleborgs län is the highest in Sweden and at the same time, the level of education in the county is the lowest. Low mental health is also noteworthy among the county's residents. The purpose of this qualitative study was to explore the county’s future labor market. The study results also show how different phenomena on the labor market such as precarious employment, work incarceration and digitization can affect the county's residents from a psychological perspective. The result shows that the county suffers from a structural unemployment and that the county is facing a structural change. This is a result from the workforce incapability to adapt to digitization and globalization, which puts great demands and desirability on the workforce to be flexible. The county, as well as the rest of Sweden has high immigration which leads to great challenges in managing integration of the new arrivals. The result of the study shows both challenges, opportunities and changes in the future labor market of Gävleborgs län.

Bakgrund: De senaste två åren har nya beslut tagits på nationell nivå som syftar till att ytterligare digitalisera svensk skola. Det innebär nya krav och förväntningar på såväl ledning som den enskilde läraren. För de naturorienterande ämnena innebär revideringen av läroplanen 2018 en ökad användning av digitala verktyg. Samtidigt som lärare förväntas utveckla elevernas digitala kompetens behöver undervisningen balanseras med verkliga upplevelser och praktiskt undersökande arbete. Hur det ska gå till och hur lärarna resonerar kring de digitala verktygens roll inom NO-undervisningen behöver studeras djupare. Forskning kring digitala verktyg i den svenska skolans naturorienterande ämnen för årskurs 4–6 är fortfarande begränsad. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur rektorer och NO-lärare resonerar kring att använda digitala verktyg i undervisningen för årskurs 4–6, samt vilka de största utmaningarnaär för att en lärare ska använda sig av digitala verktyg. Metod: Via telefon utfördes semistrukturerade intervjuer med elva NO-lärare och fem rektorer för att kunna identifiera såväl framgångsfaktorer som hinder. I intervjuerna fick respondenterna presentera sina tankar, erfarenheter, resonemang och upplevelser kring såväl digitaliseringen som den enskilda NO-undervisningen. Intervjuerna bearbetades via kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien identifierade sex dominerande uppfattningar vilka får konsekvenser för utvecklingen av en digitaliserad NO-undervisning. Uppfattningarna gäller vad digitalaverktyg kan och inte kan erbjuda, elevernas användning av digitala verktyg, organisatoriska aspekter samt att naturorienterande ämnen karakteriseras av praktiskt arbete. Uppfattningarna visar att det pågår förhandlingar kring synen på digitalisering, lärande och ansvarsfördelning.

Den digitala utvecklingen har möjliggjort för bankers kunder att uträtta bankärenden på egen hand. Övergången har lett till att fler banker antingen halverat eller stängt ner kontor. I sin tur har detta lett till att banker idag står inför utmaningen att ständigt vara på framkant och utveckla tjänster som tillgodoser kundens behov. Denna studie syftar till att undersöka hur bankernas relation till kunden har påverkats av digitaliseringens utveckling. För att ta reda på hur digitaliseringen av banktjänster påverkat bankens relation till kunden använde vi oss av en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden består av fyra genomförda intervjuer med olika banker belägna i en mindre ort i Sverige. Intervjuerna var uppbyggda utifrån valda teman som valts för studien; kundrelation, kundförtroende och digitalisering.   Resultat visade att det är viktigt för bankerna att ständigt utvecklas för att tillhandahålla kunden med nya digitala lösningar. Bankerna beskriver kunden som mindre lojal och det blir därför väsentligt att skapa kundförtroende över de digitala nätverken. Trots det brister samtliga banker i undersökningen i att skapa en tydlig strategi över hur man ska bibehålla kunderna och stärka lojaliteten. Detta påvisar hur viktigt det är med att skapa en relation över de digitala nätverken. Slutsatsen blir därför att bankerna står inför utmaningen att ta reda på hur de kan skapa en relation till kunder över de digitala nätverken som finns idag.

Denna studie tar sin utgångspunkt i skolväsendets ökade digitalisering som går att utläsa i Lgr11 (Skolverket, 2018) samt vad det betyder att lära sig ett andraspråk. Studien syftar följaktligen till att beskriva användningen av digitala verktyg i engelskundervisningen i årskurs 4–6 i förhållande till skolans ökade digitalisering och språkliga förmågor som innefattas i att lära sig ett andraspråk. En enkät skapades utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av de sex språkliga förmågorna: lyssna, läsa, tala, skriva, interagera och översätta. Enkäten skickades ut till verksamma lärare för att undersöka vilka digitala verktyg som används i engelskundervisningen, hur ofta och på vilket sätt de används, samt vilka språkliga förmågor som eleverna främst övar vid användningen av dem. Resultatet visade att dator är det verktyg som används oftast och att lyssna, läsa och skriva är de tre språkliga förmågor som övas mest, främst med hjälp av appar och hemsidor.