Syftet med undersökningen är att ur ett diskursanalytiskt perspektiv försöka förstå några av de problem som tycks finnas med att genomföra ämnesövergripande undervisning. Undersökningens metod är litteraturstudiens och dess empiriska material består av tidigare genomförda studier och forskning kring ämnesövergripande undervisning. Fem diskurser har skapats: Lärardiskursen, elevdiskursen, den organisatoriska diskursen, tidsdiskursen och den positiva diskursen. Resultatet visar att det finns en samstämmighet gällande både problem och fördelar med undervisningsmetoden mellan de olika studierna. Det är inom den organisatoriska diskursen man hittar de flesta problemen – antingen direkta eller indirekta. Inom denna finns ett hierarkiskt samband som gör att undervisningsformens vara både ifrågasätts och blir svår att genomföra. Detta tycks ha att göra med att ämnesövergripande undervisning oftare initierats underifrån än ovanifrån, från ledningen. Vid sidan av den organisatoriska diskursen är elevdiskursen viktig. Här finns både en oro för att eleverna inte ska få tillräcklig ämneskunskap om man arbetar ämnesövergripande, samtidigt som man ser att deras kognitiva förmåga inom problemlösning, kritiskt tänkande samt kunnande i att se saker ur fler synvinklar kan utvecklas med ämnesövergripande undervisning. Ämnesövergripande undervisning är något många försökt sig på – en del har lyckats, andra inte – och det tycks som om man, för att lyckas, måste få en fungerande struktur och identifiera problemen. Man måste bygga upp den från grunden och säkerställa att eleverna får den undervisning/kunskap som de har rätt till.

Denna studie har som utgångspunkt att analysera läroböcker för nybörjare i franska för att se vilken kulturell bild som ges av franskhet och fransk identitet. Genom att använda en kritisk diskursanalys som metod, kan man upptäcka de representationer som ges av olika kulturella företeelser. Emellertid är begreppet kultur komplext att definiera och sammanfatta; det handlar om en dynamisk alltjämt pågående process som är nära sammanlänkad med identitet, nationalitet och lärande. Därför är det relevant att studera läroböckernas definitionsramar för att undersöka hur tankegångar kring uppdelningen av ”vi-och-dem” ser ut. I detta fall uppdelningen mellan vad som anses vara franskt, genom det som anses vara svenskt, då läroböckerna riktar in sig på elever i den svenska skolan. De analysperspektiv som valts ut i enlighet med denna uppsats syfte består av tre tematiska delar. Dessa består av att se hur kunskap förmedlas i kulturell vardagspraktik, hur kulturella artefakter samspelar med identitetsformering, samt hur de kulturella representationerna bygger upp en bild av verkligheten. Arbetet strävar efter att tydliggöra och problematisera de kulturella värderingar och representationer som finns i språket och i bilderna, och hur de samspelar med varandra för att dels bygga upp en avkodning av verkligheten, dels en tolkning av verkligheten. Detta för att möjliggöra elevernas egna kulturella identitetsskapande. Då språkundervisningen traditionellt och historiskt sett till stora delar vilar på det innehåll som ges i läroböckerna, är det viktigt att se vilka bilder som ges och hur mångskiftande de är.

Vår studie har som syfte att belysa slöjdlärares arbete med elevreflektioner i textilslöjdsundervisning. Fyra lärare har intervjuats kring hur de definierar begreppet reflektion, vad de anser att reflektioner har för funktion, vad deras intention med reflektionsarbetet är, vilka arbetsredskap de använder samt hur de arbetar med återkoppling gentemot eleverna. Vidare har de reflektionsdokument de fyra lärarna använder i sin undervisning studerats. Lärarnas intentioner, deras formuleringar i dokumenten och de svar som eleverna givit har sedan jämförts i en trekomponentsanalys. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där språkets betydelse för lärandet understryks. När språket ses som det redskap människan använder för att förstå sin omvärld blir ordval och formuleringar viktiga. Resultatet visar att: •Varje lärare tolkar och motiverar själv sitt reflektionsarbete och skapar egna reflektionsdokument. •Det finns ingen nationell, regional eller lokal samordning av praktiskt reflektionsarbete. •Lärarna efterfrågor till stor del reflektioner i aspekterna formgivning & framställning samt analysering och värdering av… •Elevreflektionerna stämmer ibland överens med lärarens intention och formuleringar, ibland inte. Betydelsen av lärarens återkoppling till elevtexter har i studien framträtt som en viktig del av reflektionsarbetet. Resultatet visar dock att den återkoppling som ges främst är av uppmuntrande karaktär och saknar relation till själva reflektionen.

Studiens syfte har varit att undersöka hur Folkrörelsen Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare debatterade demokratin i samband med folkomröstningen om det svenska EU-medlemskapet 1994. En kvalitativ diskursanalys har gjorts utifrån kampanjmaterial och tidningsledare inför folkomröstningen 1994 där två specifika diskurser kartlades. Resultatet visade att Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare hade olika uppfattningar om demokratin i samband med EU eftersom att de valde att fokusera på olika aspekter av medlemskapet. Därmed fördes en diskursiv kamp mellan de båda opinionsbildarna om vad medlemskapet skulle innebära för Sveriges vidkommande. Skillnaden i att fokusera på den demokratiska proceduren eller det politiska resultatet av EU, bidrog till att aktörerna hade olika utgångspunkter för hur de bedrev opinion inför folkomröstningen. Sveriges suveränitet och överstatligheten inom EU fick därmed olika innebörder i de båda diskurserna.

Inspired by the great arts of scientist and poet Robert J. Oppenheimer, the purpose of this paper is to unveil and highlight the attitudes towards the atomic bomb in Swedish newspapers during the early and most vivid years of the atomic era. By pinpointing and analysing central discourses caused by this paradigm breaking invention, this academic effort reveals the morbid moral of the story caused by loose speculations and the lack of knowledge.

I denna studie undersöks förskollärares olika förhållningssätt till högläsningssituationen och barns språkutveckling. Syftet är att diskutera och problematisera förskollärares konstruktioner av barns språkliga aktiviteter i samband med högläsningssituationen. Empirin grundas på intervjuer med fem förskollärare vilka analyseras med hjälp av diskurspsykologi. I resultatet framträder tre övergripande kategorier: Högläsningssituationen som förskollärares arena för förmedling, Högläsningssituationen som språklig och kunskapsmässig kommunikation och Högläsningssituationen som inte alltid fokuserar på lärande. Som avslutning diskuteras förskollärarens roll som en betydande del av kvaliteten i högläsningssituationen, om det är på förskollärarens eller barns initiativ involveringen sker samt om och hur högläsningen är en kunskapsinhämtande del av dagen. Studien får anses viktig i förhållande till förskolans verksamhet eftersom den kan skapa nya tankar om högläsningssituationens konstruktion samt ge kunskap om vilka effekter förskollärares handlingar kan få.

In light of health scandals and intense debate in the media about the elderly, the authors investigates two Swedish newspaper and their depiction of elder care in Sweden. Using Faircloughs three-dimensional model and critical discourse analysis, it is investigated if there is a more prominent discourse and if so the impact of globalization on this discourse concerning swedish elderly care. A sample of a total of ten articles in the Swedish newspaper Aftonbladet and Dagens Nyheter is analyzed. The authors found that older people who are granted home help or place of accommodation rarely make their voices heard. Rarely were also relatives of residents given the opportunity to speak. The statements in the material came more often from politicians, representatives of National Board of Health and Welfare and representatives of the private healthcare companies. Reports differ to some extent in terms of presence of scientifically researched statements which is higher in Dagens Nyheter. Whether the picture is balanced or not is a matter of discussion based on the findings.

Denna undersökning riktar sig till personer som är verksamma inom det musikpedagogiska området och som intresserar sig för hur legitimeringen av musik som ämne kan se ut. Vidare riktar sig undersökningen till alla som är intresserade av frågan om olika skolämnens legitimitet. Även politiker och andra makthavare kan ha användning av denna studie. Den öppnar upp för reflektion kring begrepp som kunskap, bildning, musik och makt. Syftet är att undersöka hur musikämnet i den obligatoriska skolan legitimeras av lärarutbildare. Genom intervjuer med lärarutbildare som är verksamma på musikhögskolorundersöks vilka argument som används och hur legitimeringen ser ut. Med hjälp av diskursteori och dess verktyg har maktförhållanden kartlagts för att möjliggöra undersökandet av vad som bestämmer hur konstruerandet av legitimeringen sker. Resultatet visar att legitimeringen sker utifrån musikupplevelsens egenvärde och självförklarande värde i stor utsträckning, även om argument om musik som ett medel till någonting utommusikaliskt finns närvarande. Fem olika teman har identifierats varifrån argumentationen för musikämnet utgår. I materialet framkommer att de intervjuade förhåller sig till en hegemoni där kunskap bör vara mätbar och till nytta. Musik som kunskap faller utanför denna ram och betraktas därmed som en illegitim form av kunskap. I förhållande till denna hegemoni framstår informanterna som antagonister. Det finns en kamp om hur kunskap ska förstås, ett vi och ett de skapas mellan de kunskaper eller ämnen som ses som legitimaoch de som ses som illegitima.

Alkohol förekommer i många människors vardag och det är ett fenomen vi har att förhålla oss till. Samtidigt är alkoholmissbruk ett stort socialt problem som vi ofta möter inom socialt arbete. Det är i vår mening därför alltid aktuellt att studera hur vi talar kring alkohol. Denna uppsats syftar till att belysa den bild av alkohol och alkoholmissbruk som framkommer i Sveriges Radio idag, vad detta får för konsekvenser för vår förståelse av alkohol som fenomen och av alkoholmissbruk som ett socialt problem. För att genomföra denna studie har vi använt oss av diskursanalys, mer specifikt så har vi använt oss av diskursteori som teoretiskt angreppssätt och metod. Diskursteorin vilar på socialkonstruktionistisk grund och bidrar till möjligheten att se hur olika ord får olika innebörd beroende på hur de används i aktuell diskurs. Inslag från Sveriges Radio under år 2012 har studerats och i resultat kring begreppet alkohol framkommer de fyra diskurserna; nöjesdiskursen, övergränsen-diskursen, begär/tillgångsdiskursen samt kontrolldiskursen. Inom begreppet alkoholmissbruk analyserades de två diskurserna; den tunga diskursen som handlade om missbrukare i det offentliga rummet, samt den lätta diskursen som lyfte fram begreppet ’den moderna alkoholisten’ och utspelade sig i det som anses var de finare kretsarna. Det vi funnit är att bilden av alkohol är komplex. Samtidigt som utsagorna alltid förhåller sig till alkohol som problematiskt och kan ses vara i behov av strukturella lösningar tycks fokus i dagsläget ligga på individens ansvar att balansera mellan risk och njutning.

The purpose of this paper was that through discourse analysis look at how gender and the equality debate is created between two head debaters and commenter's on a forum. We have used Norbert Elias and John L. Scotson´s (1999) theory about Established and Outsiders to see power struggles between groups in the debate. With Jonathan Potters analysis tools in his book Representing Reality (1996) we were able to analyze the debate texts. Using discourse psychology, we were able to see how people use tactical discourse in their texts to represent themselves and the world in different ways. The texts we have looked at were articles written by our head debaters, Maria Sveland and Pär Ström who debate on equality. We completed the analysis of the articles with posts from the Internetforum Flashback concerning Pär Ström and equality. Our result showed that our agents were not debating anymore, instead the debate changed into a power struggle about the interpretation privilege. We observed that the head debaters separate worldviews and their methods of presentation of facts created extreme perceptions toward each other which represented something bigger.