Synen på och lagstiftningen kring sexköp har länge skapat diskussioner om fenomenet, både i relation till säljarna och till köparna. Den svenska sexköpslagen har även skapat diskussion internationellt där den har blivit både hyllad och avvisad utifrån olika perspektiv och synsätt.  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur prostitution konstrueras och tolkas utifrån olika perspektiv och hur det återspeglas i det praktiska arbetet gentemot brukarna. Detta genomförs med en jämförelse av två brukarorganisationer med olika perspektiv på prostitution, Rose Alliance och Prostituerades Revansch i Samhället (PRIS). Studien utförs med hjälp av diskursanalys utifrån socialkonstruktivismen och ett genusperspektiv som teoretisk ansats. Fenomenet tolkas nämligen olika och får olika betydelser beroende på hur det konstrueras av samhället och hur det tolkas av samhällets genusordning. Det unika med de båda organisationerna är att de utger sig för att representera de prostituerades ”röster” men har två olika synsätt på vad prostitution handlar om och hur arbetet kring prostitution bör genomföras i praktiken.

I denna uppsats analyseras användningen av det könsneutrala pronomenet hen i journalistiska texter och bloggtexter. Hen- användningen exploderade i både media och i bloggar under 2012 i samband med den stora hen-debatten och sedan dess har pronomenets användning fortsatt att öka. Syftet med denna uppsats är att dels undersöka ordets funktion med en kvantitativ ansats, dels att undersöka om det går att hitta mönster i användandet och dels att undersöka kontextbundna attityder till ordet hen genom en kvalitativ diskursanalys. Resultatet visar att hen i största utsträckning används i syntaktisk funktion, både i media och i bloggar. Den vanligaste underordnade hen-kategorin är generiskt hen och den minst vanliga underordnade kategorin är könsöverskridande hen. Resultaten visar också att det går att urskilja vissa mönster och vissa kontextbundna attityder i användandet av hen.

Denna framställning utgör en studie av kulturdelens lördagsbilaga i dagstidningen Dagens Nyheter. Uppsatsen har analyserat hur den vita och den manliga normen produceras och reproduceras dels i språkbruket i intervjuer med författare, dels bland representerade författare i Boklistorna. Syftet med uppsatsen är således att ta reda på om och hur de maktförhållanden som råder inom kön och etnicitet i vårt samhälle synliggörs och förstärks i tidningens litteraturbevakning. Detta görs genom att svara på följande frågeställningar: Är kvinnor och rasifierade kvantitativt underrepresenterade bland de personer som porträtteras i tidningen? Upprätthålls och/eller förstärks den vita och manliga norm som råder i vårt samhälle idag i språkbruket och innehållet i tidningen? Synliggörs van Dijks teori kring den ”nya rasismen” i språkbruket och innehållet i tidningen, och i så fall hur? För att kunna genomföra denna studie och svara på dessa frågeställningar har jag använt mig av kritisk diskursanalys och kvantitativ översikt, och därmed applicerat en kombination av kvalitativ samt kvantitativ metod på min studie. Den teoretiska delen grundar sig på Teun A. van Dijks teori ”New Racism” från ”Ethnic minorities in the media” (2000) och Richard Dyers bok ”White: Essays on Race and Culture (1997) har använts som grund för studien av etnicitet och vitheten som norm i media. Rosalind Gills ”Gender and the media” samt Gunilla Jarlbros ”Medier, genus och makt” har givit underlag för att studera hur kön, genus och den manliga normen behandlas och framställs i media. Resultatet av den kvantitativa översikten visade att rasifierade är underrepresenterade bland författarna i DN:s kulturbilaga. Representationen av kvinnor och män var dock relativt jämställd. De kvalitativa analyserna visade att de flesta diskurser kring vithet, rasifiering, manligt och kvinnligt synliggjordes och upprätthölls i intervjuerna.

Den här studien handlar om hur lärare på gymnasiet talar om hur de använder sig av estetiska lärprocesser i sin undervisning och på vilket sätt det bidrar till att bredda förståelsen av kunskapsstoffet hos eleven. Studien har genomförts på en gymnasieskola i Stockholm med drygt nio hundra elever där undervisande lärare i gymnasiegemensamma ämnen diskuterat och utbytt erfarenheter kring estetiska lärprocesser i sin undervisning. Empirin utgörs av en semistrukturerad intervju med en fokusgrupp som tog karaktären av ett samtal. Sammansättningen av fokusgruppen grundar sig på att informanterna bildar ett arbetslag som består av olika ämneslärare. De representerar samtliga ämnesgemensamma kurser på ett teoretiskt högskoleförberedande program och arbetar i ett av skolans utbildningsprogram. Materialet har bearbetats genom diskursteori och socialkonstruktionistisk teori. Det transkriberade samtalet och lärarnas beskrivningar av hur de arbetar med estetiska lärprocesser i undervisningen inom olika teoretiska ämnen har analyserats genom diskursanalytiska verktyg. I studien framgår att estetiska lärprocesser används inom samtliga teoretiska kurser på den gymnasieskola där undersökningen gjorts. Dessa används i undervisningen för att bidra till att öka förståelsen och motivationen hos eleverna. Till exempel används det som pedagogiskt verktyg för att förklara komplexa sammanhang och fakta. Utifrån undersökningen går att se att läroplanens intensioner om det reformerade kunskapsbegreppet genom de fyra f:en uppfylls genom att estetiska lärprocesser används som ett sätt för eleven att få möjlighet att visa sina kunskaper på en förtrogenhetsnivå. En annan effekt av estetisk lärprocess som framkommit är att samverkan kan ske genom att andra elever och lärare kan ta del av materialet i till exempel en film och på så sätt sprids kunskapen genom att eleverna interagerar och lär av varandra. Att kalla lärprocessen ”estetisk” har lett till tolkningsproblem och associationer till estetik, bilder och bildkonst. Den vetenskapliga aspekten i en estetisk lärprocess och tydliga likhet med naturvetenskapliga lärprocesser har lyfts och påvisats. Genom studiens genomförande har begreppet medvetandegjorts för informanterna där det visat sig att många arbetar med estetisk lärprocess som en naturlig del i undervisningen.

Denna studie handlar om att kunskap om arbetsmarknaden konstrueras i en ständigt pågående retoriskt process och om att vissa konstruktioner under en tid accepteras som reella och därför inte ifrågasätts i någon egentlig utsträckning. Studien handlar vidare om den potentiella möjligheten att en diskursanalys med tillhörande dekonstruktion av de försanthållna konstruktionerna kan ge ökad kunskap. Syftet med studien har därför mer konkret handlat om att skildra hur samhällsdialogen förklarar rådande kompetensbrist, tydliggöra förklaringarnas likheter och/eller olikheter samt ifrågasätta förklaringarnas sanningsanspråk. Ett syfte som resulterat i en insikt i att kompetensbristen kan sägas handla om att individen antingen saknar rätt utbildning, rätt erfarenhet eller både och, att kompetens är möjlig att lära, samt, att ansvaret för att arbetskraften rustas med kompetens, till övervägande del, anses åligga samhället. Resultatet har vidare påvisat att organisationernas uttalade kompetensbrist framstår som motsägelsefull då åsikten att rätt kompetens är synonymt med rätt erfarenhet inte alls är förenlig med den bild som förekommande forskningen ger av rätt kompetens och att studiens slutsats därför blivit dels att den påtalade kompetensbristen snarare handlar om en medveten maktpositionering från arbetsgivarnas sida än om en reell kompetensbrist, samt, att den positioneringen kommer att fortgå så länge den inte ifrågasätts.

Syftet med studien är att analysera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras; i en lärardiskurs, i diskursen i skriftliga omdömen samt historiskt i styrdokumenten Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. För att studera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras har kritisk diskursanalys använts. Datainsamling har skett med hjälp av en fokusgruppsintervju med lärare. Även skriftliga omdömen och styrdokument har studerats. I en fokusgruppsintervju får en grupp diskutera ett på förhand givet ämne; i denna studie har ämnet varit omdömen och bedömning. Resultatet av datainsamlingen har analyserats utifrån Faircloughs tredimensionella modell som används i kritisk diskursanalys. Resultatet av analysen visar att trots att lärare arbetar på samma skola kan arbetet med bedömning se mycket olika ut. Tidigare läroplaner lever kvar i undervisning och bedömning samt i de skriftliga omdömenas kommentarer. De nu gällande styrdokumenten ger också stort tolkningsutrymme av undervisningen vilket kan vara en förklaring till att lärare kan fortsätta att arbeta som de alltid har gjort. I studien lyfter lärarna fram och hänvisar till ord och begrepp i styrdokumenten. Även de skriftliga omdömena förhåller sig normativt till styrdokumenten. Vidare visar resultatet att det är av stor vikt att tid ges till reflektion och pedagogiska diskussioner så att gemensamt språk utvecklas inte bara vid implementering av nya riktlinjer utan kontinuerligt i lärarnas fortsatta arbete.

Denna studie undersöker vilka diskurser kring föräldraförmåga för personer med en utvecklingsstörning som kan urskiljas i ett urval förvaltningsrättsliga domar. Datamaterialet utgörs av 10 domar som rör 2 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Domarna har analyserats med hjälp av Norman Faircloughs (1993) kritiska diskursanalys. Som teoretisk referensram har studien haft sociala konstruktioner kring språk, kritisk diskursanalys, teoretiska perspektiv på funktionshinder och utvecklingsstörning och teoretiska perspektiv på föräldraförmåga. I resultatdelen presenteras fyra diskurser som har bedömts vara genomgående för domarna. Diskurserna kring föräldraförmåga för personer med en utvecklingsstörning är: (1) föräldraförmåga som en informationsfråga, (2) föräldraförmåga som en fråga om nätverksresurser, (3) föräldraförmåga som en utvecklingsfråga och (4) föräldraförmåga som en fråga för professionella. Det kunskapsbidrag som studien bidrar med är främst att rikta fokus på det aktuella ämnet. Ingen tidigare forskning kring diskurser om föräldraförmåga för personer med en utvecklingsstörning har återfunnits i de sökningar som gjorts. Studien är dock begränsad i omfång, och resultatet måste bedömas utifrån det. Studien har dock visat att det är motiverat med framtida studier inom ämnet.

Denna uppsats undersöker hur kristendomen konstitueras när text i ett antal skolböcker utgivna efter 2011 års kursplan för åk 7-9 behandlar livsfrågor. Studien tar ansats i ett diskursanalytiskt perspektiv grundat i diskursteori samt John Deweys transaktionsbegrepp. Det innebär att skolböckers texter identifieras i termer av diskurser vilka betraktats som deltagare i den verklighet som framträder för eleven. Inom detta perspektiv är en viktig utgångspunkt att på det sätt vi individer uppfattar oss själva och omgivningen styrs av och konstitueras i språket.  På så sätt kan skolböckernas språk genom text sägas konstruera verkligheten för eleven vilket i sin tur får konsekvenser för elevens förhållande till kristendomen och dess utövare. Men också i relation till elevens eget utvecklande av en personlig livsåskådning. I uppsatsen undersöks därmed även de identifierade diskursernas tänkbara möjligheter och begränsningar för elevens egen livsåskådningsprocess. I uppsatsens resultat har tre kristendomsdiskurser identifierats i vilka kristendomen dels konstitueras som en föråldrad och oförnuftig religion. Dels som tron på en paradoxal Gud samt som en religion bestående av förbjudna regler. Avslutningsvis diskuteras och problematiseras kristendomsdiskurserna i relation till hur debatten figurerade då nuvarande läroplan och kursplaner för ämnet religionskunskap fastställdes.     Nyckelord: Skolböcker, Diskursanalys, Kristendom, Kristendomsdiskurser, Livsfrågor

Kvotering i olika former har blivit en trend inom forskning såväl som effektiv metod för att snabbt öka den kvinnliga representationen, och är något som diskuterats flitigt i svensk media under år 2013. Syftet för denna kandidatuppsats är att utifrån teorier om feminism, genus och makt analysera kvoteringsdiskursen i Sverige. Genom en kvalitativ textanalys undersöks de motstridigheter som finns i mediedebatten kring kvotering och om det finns stöd för lagstiftning eller inte. Resultaten visar att kvotering fortfarande är en omstridd fråga i Sverige eftersom att debatten är stagnerad, de ideologiska grunderna och jämställdhetsperspektiven skiljer sig åt. En ytterligare bidragande faktor är den reproduktion av genusordningen som både motståndare och förespråkare bidrar till. Det finns idag inget övervägande stöd för kvotering i Sverige.

Med utgångspunkt i skolans demokratiuppdrag och i det faktum att mycket lite forskning bedrivits om fascismdiskursen i läroböcker, har denna studie syftat till att undersöka fascismdiskursen i svenska läroböcker för ämnet spanska ur ett tidsperspektiv. Frågeställningarna som legat till grund för studien har varit: Hur konstitueras fascismdiskursen i svenska läroböcker för ämnet spanska? samt Hur har fascismdiskursen förändrats under tidsperioden 1967-2009? För att besvara dessa frågeställningar har spanskböckernas beskrivning av Francisco Franco, hans parti och regim, francotiden samt fascismen studerats genom en diskursanalys. Undersökningsmaterialet har hämtats från 22 svenska spanskböcker utgivna 1967-2009. Studiens tillvägagångssätt har varit att fastställa ekvivalenskedjor kring vissa nodalpunkter, och genom att analysera dessa identifiera mönster i beskrivningen av fascismen. Resultatet av denna analys har visat att fascismdiskursen i spanskböckerna blir alltmer negativ under tidsperioden 1967-2009, i och med att Franco och francotiden tillskrivs alltmer negativa egenskaper och en berättarröst som tar avstånd från fascismen, frankismen och diktaturen framträder allt tydligare. I beskrivningen av francotiden observeras en successiv hegemonisk intervention genom vilken en negativ diskurs får hegemoni över en positiv. Läroböckernas benämning av Franco och francotiden genomgår en drastisk förändring vid kalla krigets slut 1990 då de börjar benämnas som diktator och diktatur. Även fascismen kopplas under senare tid samman med diktaturen men beskrivs under hela tidsperioden som våldsam och i negativa ordalag.