Denna uppsats undersöker vilka skillnader som gjorts när man adapterat en bok till film. Boken som behandlas är Bröderna Grimms folksaga ”Törnros” (1981, som är översatt från en utgåva år 1913-14) och den modernare filmatiseringen av Walt Disney (1959). Uppsatsen följer en komparativ struktur och båda verkens berättelser beskrivs med en narrativ metod för att klargöra verkens särart och skillnaden mellan dem. Det som behandlas och jämförs är hur karaktärer, miljö och motiv förändrats från boken till filmen. Förutom fastställandet av de stora skillnaderna som finns kommer uppsatsen behandla hur materialet kan användas i den pedagogiska verksamheten för årskurs 1-3.

<p>This thesis is a comparative content analysis of the modern-day female protagonists represented in Disney’s newest and highest grossing film series, Frozen and Frozen II. As one of the few major media companies that have captivated a global audience, Disney has supplied fantasy princess narratives for over 80 years. With the new addition of Disney+, classic and modern princess films alike are now available for instant streaming. As the sample represents the newest films in the post-transitional wave of the Disney Princess line, this study aims to reveal what messages are being projected to young, impressionable audiences around the world. Between the third wave of feminism and rising conversations of gender roles and communication, Disney Princess films in particular have been the subject of many conversations and criticisms. Using content analysis methodology with each film, the data identifies gender roles, conflict resolution, and common themes between the six main characters: Elsa, Anna, Kristoff, Olaf, the King, and the Queen.</p>

This research explores pre-service teachers’ social studies learning, views of theme parks as pedagogy and other relevant experiences in relationship to the Disney curriculum.

This article focuses on the dialogues within and between Disney's The Princess and The Frog and a 1930s animated series about a young Black boy-Little Ol' Bosko. Both films feature Black characters who navigate a fairy tale world set in the swamps of southern Jim Crow era America in which they grapple with fears about reductive and demeaning black film stereotypes. Although they are in some ways trapped within the white gaze of the film's meaning, I argue that in their fantasies, both Bosko and Tiana outmaneuver the regime of representation that underlies racial stereotyping, opening a space for trans-coding and revision of its meanings. In addition, a comparison of the films demonstrates a clear improvement from the 1930s in terms of an increased differentiation in the representation of Black Americans, acknowledging, if not embodying, the fact that "Black America" is a diverse and complex reality.

I denna studie har filmen Vaiana (2016) analyserats ur ett genusperspektiv med inslag av barndomssociologiska definitioner av barn, barndom och populärkultur. Syftet med denna studie är att ur ett vuxet perspektiv och ur barns perspektiv analysera hur genus framställs i Vaiana. Vi riktar fokus mot vilka egenskaper och handlingar som utmärker huvudkaraktärerna. Vi har i denna studie använt oss av en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod genom en analystabell och fokusgruppsintervjuer med barn. Vi sätter filmen i relation till barns perspektiv på hur karaktärerna framställs för att kunna synliggöra eventuella mönster samt för att se hur barn använder sig av detta i sin vardag och lek. Genom fokusgrupper med barn på en förskola har barnens perspektiv på Vaiana, lek och populärkultur uppmärksammats. Tre analystillfällen ligger till grund för analysen av filmen som sedan kompletteras med barnens perspektiv. Studien visar att huvudkaraktärerna Vaiana och Maui följer till största del de könsstereotypa normer som finns i samhället trots försök av Disney att bryta dessa mönster. Studien visar även att barnen på förskolan inte har tagit till sig av den omvända genusdiskursen. Barn influeras mycket av vuxna i sitt konstruerande av kön vilket gör att pedagogens roll blir framträdande.

Film är ett uppskattat medel att använda i skolundervisningen (Giroux, 2000). Därför är syftet med denna undersökning är att ta reda på hur klass och etnicitet framställs i två utvalda disneyklassiker och hur film kan gynna arbete kring identitetsutveckling och värdegrundsfrågor. Varför just Disney är för att det är en filmkategori som många barn har sett vilket gör att många barn kan relatera till ämnet. Anledningen till varför denna undersökning görs är att lärare bör vara medvetna om att filmer kan uppfattas på olika sätt beroende på barnens tidigare erfarenheter.Den valda metoden för att utföra undersökningen blev att göra filmanalyser där fokus läggs på klass, etnicitet, makt och värdegrund. Dessa begrepp valdes ut för att tydliggöra hur de kan framställas, uppfattas och användas av lärare i skolan med hjälp av disneyklassiker.Resultatet av undersökningen visar att de valda filmerna innehåller en del likheter trots att de har olika handlingar. Detta gäller bland annat huvudkaraktärens familjebild. Filmerna visar också en del föråldrade synsätt på de begrepp som behandlas i uppsatsen.Slutdiskussionen handlar om hur film kan användas för att behandla begreppen i skolundervisningen. Exempelvis kan film användas för att behandla begrepp som är känsliga att diskutera med sina elever. Det blir då ett användbart verktyg för både lärare och elever för att distansera sig i diskussioner och undvika att någon ska känna sig utpekad.

Disney är ett kritiserat företag och har vid flera tillfällen blivit anklagade för att använda sig av stereotypa föreställningar när det handlar om etnicitet och genus. I detta arbete kommer vi att göra en diskursanalys utifrån perspektiven etnicitet och genus, av filmerna Askungen, Herkules och Trassel. Eftersom valda perspektiv inte enbart uttrycks i talet så kommer vi även att undersöka om de förstärks med hjälp av bilderna och i så fall på vilket sätt. Som stöd i att titta på bilder har vi använt oss av teorier om visuell kultur. I vår undersökning kom vi fram till att det förekommer stereotypa föreställningar i filmerna, till exempel att färgerna blir mörkare respektive ljusare vid ont och gott. Även att förväntningarna på flickor respektive pojkar blir annorlunda beroende på huvudkaraktärerna. För flickorna är det mest önskvärt att de är omvårdande och ömsinta. Medan för pojkar är det styrkan och viljan att vara hjälte som står i fokus. När det kommer till genus uttrycktes föreställningarna mest i tal eller i låtarna, medan i etnicitet behövde vi ta mer hjälp av bilderna. / Disney are a criticized company and at several occasions has become accused in order to use themselves of stereotyped attitudes when it acts about ethnicity and genus. In this work we will do a mist course analysis on the basis of the perspectives ethnicity and genus, of the films Askungen, Herkules and Trassel. Since select perspectives not only is expressed in the number so comes we also to examine if they are strengthened with the aid of the pictures and in that case on which way. As aids in looking on pictures has we used us of theories about visual culture. This spring survey came we until that it occurs stereotyped attitudes in the films, for example that the colours become darker respective lighter at evil and good. Also that the expectations on girls respective boys become different depending on the central natures. For the girls, it is most desirable that they are omvårdande and island MS occupy. While for boys is that strength and the will to last hero that stands in focus. When it comes to genus was expressed the attitudes most in numbers or in the tunes, while in ethnicity needed we take more help of the pictures.

Several studies have tracked the rise in music piracy following the creation of Napster, analyzing the attitudes and behaviors associated. But new developments, such as streaming services and social media, have transformed the relationship between creators and users. This paper seeks to revisit the topic, reexamine past results, and evaluate public opinion in this current technological landscape. Understanding the new attitudes and behaviors associated with illegal music downloading through a questionnaire reveal important implications for the future of intellectual property legislation. These findings give some insight into the perceptions of ownership over intangible property to hopefully improve consumer and industry interactions.

No description available.

No description available.