Syftet med denna studie var att belysa distanslärares utmaningar och erfarenheter i svenskämnet. Det gjordes genom kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar, eller har arbetat, med svenska på distans. Resultatet studerades enligt olika konceptioner och de viktigaste resultaten visade att lärarrollen ändras på distans från att vara en pedagogisk ämneslärare till att bli en bedömare av svenskämnet. Det visade även att lärarna nu anser att de har tid att vara lärare och att det finns goda möjligheter till anpassningar för eleverna. Alla lärare arbetar med en statisk planering som gör att viktiga delar ur läroplanen går förlorade. Kontakten mellan lärare och elever förändras och de hittar andra sätt att lära känna varandra på. Grupparbeten och diskussioner förekommer inte vilket innebär att eleverna inte bara tappar delar ur läroplanen utan även ur kursplanerna. / The purpose with this study was to illustrate distance teachers challenges and experiences. This was done through qualitative interviews with teacher who work, or has work, with teaching Swedish through distance. The result was studied according to different conceptions and the most important results showed that the role of teacher changed from being a pedagogical subject teacher to become a judge of the subject Swedish. It also showed that teachers now feel that they have more time to be a teacher and that there is good facilities for adaptation for the pupils. All teachers worked with a static planning that makes important parts of the curriculum perish. The contact between teachers and pupils changes and they find other way to get to know each other. Group work and discussions does not occur which mean that the student does not only lack parts of the curriculum but also from the syllabuses.

Covid-19 pandemin var något som ingen var förberedd på skulle inträffa. Det innebar ett snabbt smittspridningsförlopp till världens länder och samhällena fick omedelbart ställa om på grund av restriktionerna som följde. Arbetsplatser och utbildningsinstitutioner blev beordrade att arbeta hemifrån i den mån det var möjligt, vilket innebar en plötslig omställning till distansstudier för studenter på högskolor och universitet. Studiens syfte var därför att beskriva hur studenters känsla av sammanhang och förutsättningar för lärande har påverkats av de ofrivilliga distansstudierna under covid-19 pandemin. Det framgår även vilka studiestrategier studenterna nyttjat under distansundervisningen. Teorierna som användes vid tolkning av resultat, var det sociokulturella perspektivet på lärande samt hälsoteorin KASAM, eller ”känsla av sammanhang” som den även benämns. Empirin samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Två fokusgruppsintervjuer samt fyra individuella intervjuer som sedan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visade att studenterna har olika uppfattningar om hur distansen påverkat dem i olika aspekter, både positivt och negativt. Studenternas upplevelser kring den ofrivilliga distansundervisningen tyder på ett förändrat lärande. Genom att beskriva studenternas upplevelser kring den ofrivilliga distansen kopplat till både lärande och hälsa kan slutsatser dras om nödvändiga åtgärder för utbildningsinstitutioner som en guide eller hjälp för att främja välbefinnande och lärandet för studenter. Det bidrar även till att studien är relevant ur ett hälsopedagogiskt perspektiv. / The covid-19 pandemic wasn´t something anyone could have prepared for. The global spread of the infection forced countries to make drastic changes. Workplaces and educational institutions were ordered into work from home policies, to the extent possible, which in turn had a sinificant impact on remote learning for students at universities and colleges. The intention of this study was to describe and document experiences of connection and prerequisities to their learning, and how they were affected by the involuntary restrictions brought on by the covid-19 pandemic. The study grounds in two theories and students chosen learning strategies during the distance courses will be presented. The teories used to interpret the result of the study are the social cultural perspective on learning and health theory SOC, also referred to as ”sense of coherense”. The data for the study was collected through semistructured interviews. Two focus group interviews alongside four individual interviews were analyzed using utilizing qualitycontent analysis. The result showed different experiences among the students, both positive and negative that had impact on them during distance studies with a general result that the ability for learning had changed. The result may offer ideas to necessary measures for educational institutions and guidence to help promote wellbeing and learning strategies for students. Since the study´s linked to both health and learning provides relevance for the health pedagogical perspective.

Abstrakt  Introduktion: Covid-19 pandemin påverkade många människors aktivitetsmönster, befintliga vanor och levnadssätt, däribland studenter som fick studera befintliga campusförlagda utbildningar på distans. Restriktioner medförde att studenter besökte färre platser och ägnade mindre tid åt sociala aktiviteter och fysiska aktiviteter. Samtidigt ägnades mer tid åt stillasittande aktiviteter, mediekonsumtion och vila. Studier visar att studenter under pandemin upplevde minskad livskvalitet, ökade stressnivåer och sämre psykisk hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva studenters upplevelse av aktivitetsbalans i relation till upplevd hälsa efter covid-19 pandemin. Metod: Studien använde en kvantitativ metod, enkätundersökning med 38 deltagare som rekryterades genom ett bekvämlighetsurval. Enkäten bestod av instrumenten the Occupational Balance Questionnarie (OBQ) och the Salutogenic Health Indicator Scale (SHIS) samt egenkonstruerade frågor. Insamlad data analyserades genom en icke-parametrisk metod. Resultat: Resultatet visar att studenterna upplevde relativt god hälsa, men att aktivitetsbalansen skattades lägre efter pandemin. Positiva samband med högre nivåer av aktivitetsbalans och salutogen hälsa återfanns i stöd från studiekamrater och campusbaserade studier. Studenter som bodde tillsammans med någon skattade högre nivåer av aktivitetsbalans och hälsa, jämfört med ensamboende.  Slutsats: Pandemin har påverkat studenternas aktivitetsbalans och hälsa. Studien fann samband mellan aktivitetsbalans och hälsa i förhållande till studieform, boendeform och upplevt stöd från klasskamrater. / Abstract  Introduction: The covid-19 pandemic affected people’s occupational patterns, habits, and lifestyles, including students who had to study existing campus-based studies online. Restrictions meant that students visited fewer places and spent less time on social and physical activity. More time was spent on sedentary activities, media consumption and rest. Studies have shown that students experienced a reduced quality of life, increased stress levels and poorer mental health during the pandemic.  Aim: The aim of the study was to describe students’ experience of occupational balance in relation to perceived health after the covid-19 pandemic. Method: A quantitative and a non-parametric method was used. 38 participants were included. The questionnaire consisted of the Occupational Balance Questionnaire and The Salutogenic Health Indicator Scale, as well as self-constructed questions.  Results: Students experienced relatively good health, but the occupational balance was possibly lower. Positive associations with higher levels of occupational balance and salutogenic health were found in support from classmates, campus-based studies and living together. Conclusions: Students' occupational balance and health was possibly affected after the pandemic. The study found relationships between occupational balance and health in relation to education form, living situation and their sense of support from classmates.

Idag finns det begränsad kunskap om studenters välmående under en pandemi. Covid-19 har påverkat dagens skolundervisning på så sätt att Folkhälsomyndighetens rekommendationer uppmanat att universitet och högskolor skall övergå till distansstudier. Syftet med studien var att undersöka hur universitets/högskolestudenter vidmakthållit sin hälsa efter att ha börjat studera hemifrån på grund av covid-19. En kvalitativ metod tillämpades där sex svenska universitets/högskolestudenter intervjuades individuellt med hjälp av en intervjuguide. En kvalitativ manifest innehållsanalys av data resulterade i en huvudkategori: “Vägar till välmående under hemmastudier” samt tre underkategorier: (1) Socialt stöd genom digitala medel, (2) Aktiviteter för kropp och själ och (3) Rutiner skapar en strukturerad vardag. Resultatet visar att deltagarna använt sig av olika vägar för att främja sitt välmående under hemmastudier. Detta genom att hålla kontakten via digitala medel, fysisk aktivitet vilket även gör gott för den psykiska hälsan och att rutiner leder till struktur i ens vardag. Slutsatsen indikerar på att deltagarnas upplevelser, erfarenheteter, hanterbarhet och meningsfullhet har gjort att de klarat av att upprätthålla välmående under covid-19. Detta bidrar med ökad kunskap till hälsovägledare och andra professioner som arbetar hälsopromotivt för att främja och vidmakthålla individers hälsa. / Today there is limited research on students well-being during a pandemic. Covid-19 has affected schools in which the Public Health Agency has given recommendations for universities to transfer to distance learning. The aim of this study was to examine how university-students maintain their health after they have started to study from home due to covid-19. The study was conducted using a qualitative method where six Swedish university-students was interviewed using an interview guide. Analysis of the data meant that the results produced a main category “Roads to well-being during distance learning” and three subcategories: (1) Social support through digital means, (2) Activities for mind and body, and (3) Routines makes for everyday structure. Results showed that participants used different paths to promote their well-being by keeping contact through digital means, physical activity which also benefits mental health and routines makes for a structured everyday life. Conclusion indicates that the participants experiences and manageability have served them to maintain well-being during covid-19. This will provide added knowledge to health counselors and other professions who work towards promoting and maintain individual health.