The aim of this study has been to map how students feel that their social work environment has been affected by distance learning as a result of the corona pandemic. Our theoretical frame of reference consists of concepts used in symbolic interactionism such as social interaction, the mirror self and regionalization, theories of space and the theory on social presence. To answer the purpose of the study we have chosen to use a qualitative interview method were we interviewed six (6) informants from Karlstad university. The analysis of the empirical material resulted in the visualization of three (3) different dimensions of the effect of distance learning on students social work environment; time, space and social interaction. Based on a temporal dimension, we were able to state that the increased flexibility that comes with studying at a distance has led to students' study routines changing. The spatial dimension made it clear that it is difficult for students to know how to behave and dress when, on the one hand, they are in a physical room that is the home and on the other hand in a digital room that represents the school. Finally, the empirical data were analyzed on the basis of a social dimension which showed that the lack of social presence and non-verbal communication in the digital meeting room leads to students avoiding interacting with each other, means that their need for social interaction is not met.

Syftet med den här studien är att utifrån skolkurators upplevelser om situationen för eleverna söka förståelse för vilken påverkan covid-19 pandemin har haft på gymnasieungdomars psykiska hälsa. I den här studien har det använts kvalitativa intervjuer för att undersöka och besvara studiens syfte och frågeställningar. Det har intervjuats fyra skolkuratorer som var verksamma i två olika gymnasieskolor i en kommun och som har arbetat under covid-19 pandemin. För analys av intervjuerna har systemteori använts. Resultatet visade att gymnasieungdomarna hade svårt att upprätthålla rutiner, de hade mindre sociala kontakter och spenderade mer tid i sitt rum. Skolmiljön innebär en rutin för ungdomar men vid distansundervisning blev deras vardag begränsad. Resultatet visade även att skolfrånvaron ökat och att studieresultatet blev sämre. Till följd av pandemin har ungdomarna känt social isolering och mer ensamhet vilket har haft påverkan på deras psykiska hälsa. Skolkuratorerna erbjöd elever både fysiskt och digitala samtal och informerade om andra stödlinjer utanför skolan som elever kan ta kontakt med för deras psykiska ohälsa. Elevsamtalen blev betydligt mindre nämnde tre av intervjupersonerna och för en av de blev det ingen skillnad. Det var även svårt för skolkuratorer att ge stöd digitalt eftersom de inte fick en bra relation eller kontakt till eleverna. Slutsatsen i denna uppsats är att restriktioner i samhället och distansstudier överlag har haft en negativ inverkan på gymnasieungdomars psykiska hälsa. Oro över skolgången, stress, ångest, svårt att upprätthålla rutiner, ensamhet, social isolering och sämre studieresultat framträder som förstärkande orsaker till psykisk ohälsa.

Världens länder har ingått avtal för att förhindra att den globala medeltemperaturenöverstiger 2°C. För att förmå statliga myndigheter att föregå med gott exempel i detsvenska miljöarbetet har de krav på sig att införa miljöledningssystem. En avuniversitetens/högskolornas miljöaspekter är studenternas resor. Denna rapportpresenterar resultaten från en enkätstudie för studenters resvanor där koldioxidutsläppetper år för studenters resor till hemort, andra studieplatser och universitetet harberäknats. Syftet är att ge underlag för att bedöma om studenternas resande är enbetydande miljöaspekt. Inflyttade campusstudenters koldioxidutsläpp kom till störstadelen från resorna till hemorten som var relativt långa och gjordes ofta. Icke inflyttadecampusstudenters och en distansstudenters koldioxidutsläpp kom till största delen frånresorna till universitetet där den icke inflyttade studenten reste ofta och kort ochdistansstudenten reste sällan men långt. Vid inflyttade studenters resor till annanstudieplats, inflyttade campusstudenters resor till universitetet och distansstudentersresor till annan studieplats var koldioxidutsläppet högre under vintern än för de andraårstiderna vilket innebär att färre gick/cyklade under vintern. Slutsatsen är attstudenternas resor bör ses som en betydande miljöaspekter i universitetets ellerhögskolans miljöledningsarbete. Mål och åtgärder bör sättas upp för vad som är aktuelltoch möjligt på studieorten. / The countries in the world have concluded agreements to prevent the global averagetemperature to exceed 2°C. To engage authorities to set an example they're required tohave an environmental management system. One of the universities environmentalaspects is student travel. This report presents the result from a survey of students' travelhabits where the carbon dioxide emission per year from students' travel to hometown,other study places and university have been calculated. The aim is to give theuniversities material to assess if the students' travel is a significant environmentalaspect. The carbon dioxide emission from a student that moved to the area to study wasmost caused by the travel to the hometown wich had a far distance and was frequentlydone. The carbon dioxide emission from a student that already lived in the area and adistance student was most caused by trips to the university wich for the student thatlived in the area was done frequently and had a short distance and for the distancestudent was done rarely with a far distance. When students that moved to the areatraveled to other study places and the university and when distance students traveled toother study places the carbon dioxide emission in the winter differed from the otherseasons wich shows that fewer students walked/biked in the winter. The students travelshould be seen as a significant environmental aspect in the universities environmentalwork. Environmental objectives and actions should be based on relevance andpossibility for the university.

Det här är ett examensarbete på kandidatnivå inom Produktdesign där användarcentrerad design har använts för att kartlägga problematik, undersöka möjligheter samt finna designlösningar som möter de behov som finns för dem som studerar och arbetar hemifrån i samboskap under covid-19 pandemin. Forskningsfrågan för studien lyder  ”Hur kan man genom design optimera arbetsklimatet i hemmamiljö när man lever i ett samboskap under en pandemi?” Syftet är att sätta en rumsavdelande produkt i kontext till frågan och problematiken som uppstår i hemarbetet. Informanterna som varit delaktiga i studien är personer som berörs av frågan och är unga vuxna som lever i samboskap och arbetar eller studera hemifrån. Personerna i fråga har delat med sig av sina erfarenheter under en användarcentrerad designprocessen som bestått av kontext analytiska metoder såsom en enkätundersökning samt intervjuer för att kartlägga vanor, behov och vanligt förekommande störningsmoment i distansarbetet. Med uppföljning av ett designdeltagande i form av workshops och fokusgrupper för att kontextualisera en avskiljande produkt efter informanternas behov. Resultatet är en anpassningsbar vikvägg, som koncept skall produkten vara en del av diskussionen kring den problematik som uppstår vid distansarbete och studier och hur produkten i sig kan vara en del av förändringen till mer arbetsvänliga hemmakontor och arbetsplatser under rådande pandemi. / This is a bachelor’s thesis in Product Design where user centered design has been used to map problems, investigate possibilities and find design solutions that meet the needs of those who study and work from home together during the covid-19 pandemic. The research question for the study is “How can design optimize the work climate in a home environment when you live in a household of several people during a pandemic?” The purpose is to put a room-dividing product in context to the issue and problems that arise when you’re working from home. The informants who participated in the study are people who are affected by the issue and are young adults who live together and work or study from home. The people in question have shared their experiences during a user centered design process consisting of context analytical methods such as a survey and interviews to identify habits, needs and everyday problems. With follow up of a design participation in the form of workshops and focus groups to contextualize a dividing product according to the informants needs. The result is an adaptable folding wall, as a concept the product should be part of the discussion about the problems that arise during teleworking and studies and how the product itself can be part of the change to more work friendly home offices and workplaces during the current pandemic.

Uppsatsen syftar till att synliggöra de mekanismer som leder till att vissa elever klarar sig mer eller mindre bra i ett distansbaserat skolväsende, visa på dess konsekvenser på lärande och hur det skiljer sig åt beroende på elevens socioekonomiska bakgrund. Studien ämnar således utforska hur lärande påverkas av distansundervisning i rådande pandemi. Mer specifikt försöker den synliggöra skillnader i lärande mellan olika elever med olika bakgrund.  Studiens viktigaste bidrag är att den lyckats visa på att de materiella förutsättningarna inte visar på den variation i elevers socioekonomiska bakgrund som internationell forskning lyft. Därutöver, visar den också till skillnad från tidigare forskning att även elever med hög socioekonomisk bakgrund påverkas i stor utsträckning. Detta kan skådas på nästan samtliga frågor där de uppger mer negativa svar än sina kompisar med lägre socioekonomisk bakgrund.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar och uppmuntrar att människor stannar hemma och begränsar sina sociala interaktioner i rådande covid-19 pandemi. Studenter vid Luleå Tekniska Universitet har börjat studera på distans som följ av detta. Tidigare forskning visar att social isolering kan kopplas till sämre mental hälsa. Därför är syftet i den aktuella studien att undersöka hur studenterna upplever sitt välmående under distansstudierna. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med 17 stycken studenter vid Luleå tekniska universitet. Materialet transkriberades och analyserades tematiskt. I föreliggande studie uttrycker studenterna att de umgås med sina närmsta vänner men saknar större sociala sammanhang. De framhäver både för- och nackdelar med att tidsdisponera sina liv. Studenterna uttrycker en oro för framtiden men skapar vardagsrutiner och tränar för sitt välmående. Vid tidpunkten för den aktuella studien verkar studenterna hantera situationen bra för att bibehålla ett sunt välmående utan några negativa effekter. / During the current covid-19 epidemic, recommendations from the Public Health Agency of Sweden encourage people to limit their social interactions. Students at Luleå University of Technology have started distance learning as a consequence of these limitations. Earlier research suggests that social isolation can be linked to negative effects of your well-being. Therefore, the purpose of this study is to examine students experience of their own wellbeing, during online courses. The results in this study are based on semi structured interviews with 17 participating students at Lulea University of Technology. This is then transcribed and analyzed thematically. In the current study the students still socialize with a smaller group of close friends but lack the interactions of bigger social contexts. They highlight both pros and cons with controlling time predisposition during their days. The students express concern about the future but exercise and create daily routines to cope. At the time of the current study it seems like the students handle this unique situation fairly well, without negative effects on their wellbeing.

Det övergripande syftet med denna studie var att beskriva, tolka och förstå vårdlärares upplevelse av att arbeta med distansundervisning på vård- och omsorgsprogrammets vuxenutbildning. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning med hermeneutiskt perspektiv. I resultatet framkom nio metaforer som konkretiserar vårdlärarnas upplevelse av arbetet. Metaforerna gestaltar distansformens betydelse för vårdlärarna och visade att vårdlärarna upplevde den egna erfarenheten som ett oumbärligt didaktiskt verktyg. Vårdlärarnas personliga egenskaper var av större betydelse än de tekniska hjälpmedlen. Vikten av att etablera en personlig relation med den studerande och att stötta och stärka den studerandes självkänsla förstods som centralt i vårdlärarnas arbete. Både det webbaserade samtalet och det fysiska mötet samt snabb återkoppling bidrog till att etablera en personlig relation, vilket främjar lärandet. Svagheter med distansformen var när språket inte räckte till, när den studerande hade begränsad studievana, brist på erfarenhet av vård- och omsorgsarbete samt tidsbrist. De flesta av vårdlärarna hade genomfört sina egna vårdlärarstudier på distans. Vårdlärarnas förförståelse, kompetens i flera ämnen med lång och bred yrkeserfarenhet, ett tydligt mål i form av en hög vård- och omsorgskvalitet, samt ett starkt intresse för att den studerande skulle lyckas, gjorde arbetet som distanslärare meningsfullt och betydelsefullt för de studerandes kunskapsutveckling. / The overall aim of this study was to describe, interpret and understand nursing assistant teachers’ experience of working with distance learning for adult students within health and social care education. The study was conducted as qualitative interviews with hermeneutic theoretical perspective. The result indicated nine metaphors that concretize nursing assistant teachers’ perception of their work. The metaphors show the meaning of the distance learning for the teachers and that they regarded their own experience as an indispensable didactic tool. Nursing assistant teachers’ personal characteristics were more important than the technical aids. The importance of establishing a personal relationship with the student, to support and enhance the student's self-esteem were understood as central to the teachers work. Both the web-based conversation and the physical meeting along with rapid feedback helped establish a personal relationship, which promotes learning. Weaknesses in the distance form was when the language was insufficient, when students had limited study habits, lack of experience of care work and lack of time. Most of the nursing assistant teachers had themselves experience of distance learning from their own studies. Nursing assistant teachers’ pre-understanding, expertise in several subjects with extensive professional experience, a distinct aim to higher health-care quality, as well as a strong interest to see the students succeed, made the distance teacher role meaningful and important for the development of the students’ knowledge.

This study is about investigating how distance students experience the sense of social presence over time and if there are differences between distance with physical meets and IT distances without physical meeting as a study form. A web survey was sent to 564 students on semesters 1, 3 and 5 who were registered at a distance program at Mid University. Students either read a program remotely with meetings or IT-distances without meetings. An analysis of non-response bias was conducted which showed that there are no significant differences between the response group and the loss. A collapse of the two groups resulted in a response rate of 30.7%. The study shows that the sense of social presence increases from semesters 1 to semesters 3 before it drops to semesters 5. The results of the survey also show that there are significant differences between how distance and IT-distance experience the sense of social presence. There are no significant differences between semesters and study form over time as the students experience the sense of social presence. What we can see is that the mean values show that distance students have a higher average value of social presence than IT distance students. The result shows that there are differences in how students feel that they create and retain the sense of social presence during their study time. IT-distance have a greater sense of creating and maintaining the sense of social presence than distance students. / Denna studie handlar om att undersöka hur distansstudenter upplever känslan av social närvaro över tid och om det finns skillnader mellan distans med fysiska träffar och IT-distans utan fysiska träffar som studieform. En webbenkät skickades ut till 564 studenter på termin 1, 3 och 5 som var registrerade på ett distansprogram vid Mittuniversitetet. Studenterna läste antingen ett program på distans med träffar eller IT-distans utan träffar. En bortfallsanalys genomfördes som visade att det inte finns några signifikanta skillnader mellan svarsgruppen och bortfallet. En hopslagning av de båda grupperna resulterade i en svarsfrekvens på 30,7%. Studien visar att känslan av social närvaro ökar från termin 1 till termin 3 innan den sjunker till termin 5. Resultatet av undersökningen visar även att det finns signifikanta skillnader mellan hur distans och IT-distans upplever känslan av social närvaro. Det finns inga signifikanta skillnader mellan terminer och studieform över tid hur studenterna upplever känslan av social närvaro. Det vi kan se är att medelvärdena visar att distans har ett högre snitt av social närvaro än IT-distans. Resultatet visar på att det finns skillnader på hur studenterna upplever att de skapar och behåller känslan av social närvaro under sin studietid. IT-distans har en högre känsla av att skapa och behålla känslan av social närvaro än distansstudenterna.

This is a bachelor thesis in information design, focusing on spatial design. This study examens the situation of remote study from home during the covid-19-pandamic. With a spatial perspective regarding new routines, and with a focus on zones, boundaries and transitions between studies and free time. How does the transition from having lessons on campus to only having lessons digitally from home effect the user? What approaches are there to use to ease the situation. How can the differences between free time and studies be communicated in a clearly and informative way? The study addresses contemporary and past research as well as theories, regarding activity- based offices, boundaries, transitions and notations. The study addresses also the execution and results of methods, including a questionnaire, user test and interview, and the AEIOU- method. The projects design process with its different phases is also addressed, where the structure of the project model and the design process were an important and interesting component that contributed to the continued work on the project. Based on all this a design proposal is produced in form of a concept, with the purpose of being a support for student and facilitate the situation when it comes to remote study from home. / Detta är ett examensarbete inom informationsdesign, med inriktning rumslig gestaltning. Projektet undersöker situationen av att studera digitalt hemifrån under Covid-19-pandemin. Med ett rumsligt perspektiv gällande nya rutiner, och med fokus på zoner, gränser och övergångar mellan studier och fritid. Hur påverkas användaren av omställningen av att ha övergått till att genomföra studierna digitalt hemifrån, från att tidigare varit på plats på campus för att ha lektioner? Vilka tillvägagångsätt finns det att använda för att underlätta situationen. Hur kan skillnaden mellan fritid och studier kommuniceras på ett tydligt och informativt sätt? Rapporten tar upp samtida och tidigare forskning samt teorier, gällande bland annat aktivitetsbaserade kontor, gränser, övergångar och notationer. Rapporten tar även upp genomförande och resultat av metoder, vilket inkluderar frågeformulär, användartest och intervju, samt AEIOU-metoden. Även projektets designprocess med olika faser och moment lyfts i rapporten, där uppbyggnaden av projektmodeller och designprocessen var en viktig och intressant komponent som även de bidrog till det fortsatta arbetet med projektet. Och utifrån allt detta tas slutligen ett gestaltningsförslag fram som ska understödja studenter och underlätta situationen av att studera digitalt hemifrån, i form av ett koncept.

Since the entrance of the covid-19 pandemic in Sweden, Swedish upper secondary schools have partly or fully passed on to distance studies. The aim of this study is to find out what social support and health-promoting activities the pupils wish to participate in during distance studies. Quantitative methods have been used by carrying out online surveys among students in upper secondary schools. The data consists of 273 respondents from 14 different schools in Sweden. Social capital theories have been used to interpret the collected data. The results show that pupils' experiences of distance studies during the pandemics are overall negative. The three aspects that are reported most negatively by the pupils themselves, are their school motivation, their sense of fellowship and their physical activity. Concerning social support, the results show that pupils born in Sweden feel they have a broader social support network than pupils born elsewhere. The results also display that one out of three pupils probably would participate in conversational support with the school counselor during distance studies. The need for motivational and advisory conversations are the highest. Ultimately the results demonstrate that support and health-promoting activities are most wanted within the topics mental health, eating habits and physical activity. Examples of support and activities that are highly in demand are workshops about handling stress and anxiety, collective lunches with peers and physical activity in small groups. The analysis show that factors such as gender and ethnical background affect the pupils’ choices of support and activity. / Sedan covid19-pandemins intåg i Sverige har de svenska gymnasieskolorna helt eller delvis övergått till distansstudier. Syftet med denna studie är att ta reda på vilken typ av psykosocialt stöd samt vilka hälsofrämjande aktiviteter eleverna önskar att ta del av under distansstudier. Kvantitativ metod har använts genom att genomföra webbenkäter bland gymnasieelever. 273 respondenter från 14 skolor i Sverige utgör datat. Teorier inom socialt kapital har använts för att tolka det insamlade materialet. Resultatet visar att elevernas upplevelse av distansstudier under pandemin är övergripande negativ. De tre livsaspekter som påverkats mest negativt enligt eleverna är deras skolmotivation, känsla av gemenskap och deras fysiska aktivitet. Vad gäller socialt stöd visar resultatet att inrikesfödda upplever att de har ett bredare socialt stöd än utrikesfödda. Resultatet visar att en av tre elever troligtvis skulle ta del av samtalsstöd under distansstudier och det råder mest behov av motivations- och rådgivningssamtal. Slutligen visar resultatet att eleverna önskar mest stöd och hälsofrämjande aktiviteter inom teman psykisk hälsa, matvanor och fysisk aktivitet. Exempel på stöd och aktiviteter som är eftertraktade är workshops om stress och ångesthantering, gemensamma luncher och fysisk aktivitet i liten grupp. Analysen visar att faktorer som kön och etnisk bakgrund påverkar elevernas val av stöd och aktiviteter.