“Nu kastar vi ut eleverna i cybervärlden” är en kvalitativ studie med syfte att undersöka studie- och yrkesvägledningen vid gymnasiala distansstudier på vuxenutbildningen. Kommunal vuxenutbildning ansvarar för att varje elev i verksamheten erbjuds stöd och undervisning med hänsyn till elevens individuella mål, behov och förutsättningar. Distansstudier blir allt vanligare och tillgängliggör att utbildning blir oberoende av geografiskt avstånd. Studien undersöker elevernas behov av studie och yrkesvägledning, studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt för att möta målgruppens behov, och hur distansstudier påverkar den sociala interaktionen mellan studie- och yrkesvägledare och elev utifrån fem kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare i en utvald kommun. Resultatet analyseras utifrån teorier om social interaktion och Hodkinson och Sparkes karriärvalsteori. Resultatet visar att målgruppen är i stort behov av stöd i studierna, och att distansstudier inte är gjorda för alla. Samtidigt påverkas den sociala interaktionen negativt då studie- och yrkesvägledarna inte upplever sig ha tillräckliga kunskaper och verktyg för att bedriva studie- och yrkesvägledning på distans.

Studiens syfte är att jämföra elevers förmåga att tillämpa olika lässtrategier i distansundervisning jämfört med närundervisning. Studien har gjorts på en kurs i grundläggande svenska inom den kommunala vuxenutbildningen där elever har läst en roman och besvarat tillhörande instuderingsfrågor. Frågorna har varit av blandad karaktär där olika lässtrategier kan ses tillämpas för att besvara dem. Läsningen har skett utanför lektionstid och frågorna besvarats skriftligt. För gruppen som läst på plats har frågorna sedan diskuterats vidare i veckovisa boksamtal. Eleverna har delats in i två grupper om fem elever vardera och svaren har jämförts och analyserats. I studien har gjorts en kvalitativ diskursanalys av vuxenelevers skriftliga svar och vilar på teorier om lässtrategier och reciprok undervisning. Resultatet visar på signifikant skillnad mellan elevernas förmåga att förstå text som kan kopplas till avsaknad av textsamtal med lärare och andra elever.

Till följd av COVID-19-pandemin och dess restriktioner för att minska smittspridningen har universitet i Sverige behövt stängas. Universitetsutbildningar har övergått till distansundervisning och det råder idag en brist på studier som undersöker hur studenter ställer sig till de förändringar som genomförts. Syftet med denna studie var huvudsakligen att samla in information, undersöka och analysera hur universitetsstudenter ställde sig till hemstudierna som infördes till följd av COVID-19. Studien syftade även till att undersöka om någon av personlighetsdimensionerna i femfaktorteorin hade ett samband med önskan att studera hemifrån. Empiri samlades in med hjälp av en enkät som besvarades av 67 universitetsstudenter. Resultaten visade att upp emot nästan hälften av studenterna ställde sig positivt till distansstudier medan ungefär en tredjedel ställde sig negativt. Vidare fanns det ett samband mellan synen på hemstudier och personlighetsdimensionerna extraversion, agreeableness, conscientiousness och openness. Studiens viktigaste slutsatser är att en relativt stor andel, över 40% av studenterna föredrog hemstudier, att de individer som skattade högt inom extraversion föredrog i signifikant större utsträckning distansstudier och kände sig signifikant mindre ensamma än de som skattade lågt. Slutligen var personlighetsdimensionen neuroticism minst användbart för att predicera synen på distansstudier.

Utbrottet av Covid-19-pandemin har medfört en stor påverkan på samhället. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur universitetsstudier på distans under rådande pandemi påverkar förstaårsstudenter. Framförallt hur interaktioner, balansen mellan studier och privatliv samt välmående påverkas av distansutbildningskontexten. Detta genom att besvara följande frågeställningar: Hur upplever studenter balansen mellan privatliv och studier under rådande pandemi? Hur har de sociala interaktionerna påverkats till följd av distansstudier? Teorierna som har använts i denna studie är Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, George Meads symbolisk interaktionism perspektivet, Jeffri H. Greenshaus och Nicholas J. Beutells rollkonfliktteori samt Richard L. Daft och Robert H. Lengels Media Richness teori. För insamlingen av data genomfördes digitala intervjuer med fyra studenter via plattformen Zoom.   Resultatet visar att det finns en stor obalans mellan privatliv och studier. Studenterna upplever en hög press på grund av distansstudierna. Därmed ägnar de mindre tid åt sina egna behov av socialt umgänge och fritid, vilket påverkar studenternas hälsa då den leder till ökad stressnivå. Resultatet visar även att distansstudier försvårar interaktioner med kurskamrater och lärare, vilket påverkar studenternas välmående då den leder till försämrad prestation, depression och ökad stressnivå.                                                                                                                                                                                                 Studien bidrar till att minska det forskningsgap jag har funnit gällande brist på aktuell forskning kring effekten av påtvingade distansstudier på studenter i Sverige. Studien ger även insikter om utmaningarna som är förknippade med distansstudier och kompletterar med nya kunskaper om hur interaktionen samt balansen mellan privatliv och studier påverkas.

Syfte: Syftet med denna enkätstudie var att undersöka om COVID-19 pandemin påverkade kostvanorna hos en grupp studenter på Malmö universitet. Material och metod: En kvantitativ enkätstudie om kostvanor under COVID-19 pandemin utfördes på studenter som studerade på distans på Malmö universitet. Enkäten omfattade 26 frågor om demografiska faktorer och kostvanor. Data samlades in med enkätprogrammet Sunet Survey och enkäten distribuerades elektroniskt till 826 studenter, varav 192 svarade på enkäten. Resultat: Enkätresultaten visade att en majoritet av deltagarna rapporterade förändringar av sina kostvanor under COVID-19 pandemin. En ökning av totala antal intag per dag påvisades. Hos en stor del av studenterna ökade konsumtionen av hemlagade måltider under distansstudierna. En stor andel av deltagarna rapporterade en ökad konsumtion av godis och choklad, medan konsumtionen av andra livsmedel som frukt, mjölkprodukter och sockerhaltiga pålägg var oförändrad. Ett stort antal av respondenterna ansåg att största anledningen till förändrade kostvanor var att de tillbringade mer tid hemma, hade lättare tillgänglighet till mat, dryck och snacks samt förändrade vardagsrutiner. Slutsats: Denna studie indikerar ändrade kostvanor under COVID-19 pandemin hos en majoritet av de studenter som deltog. Studien belyser även vikten av vidare forskning kring ämnet för att undersöka förändrade kostvanor i samband med samhällskriser och hur dessa potentiellt kan påverka kariesförekomsten. / Purpose: The aim of this survey was to investigate if the COVID-19 pandemic affected the dietary habits of a group of students at Malmö University. Materials and Methods: A quantitative survey study on dietary habits during the COVID-19 pandemic was conducted on students who studied remotely during the pandemic at Malmö university. The survey consisted of 26 questions regarding demographic factors and dietary habits. Data was collected using Sunet Survey software, the survey was distributed electronically to 826 students, of which 192 responded to the survey. Results: The survey results showed that a majority of the participants reported changes in their dietary habits during the pandemic. An increase in the total number of daily intakes was demonstrated. Consumption of home-cooked meals  was increased for a large proportion of the students during remote studies. A large proportion of the participants reported an increased consumption of candy and chocolate. Consumption of fruit, dairy products, and sugary spreads remained unchanged. A large number of respondents believed that the main reason for the changes in dietary habits was that they spent more time at home, had easier access to food, drinks, and snacks and had changed their daily routines. Conclusion: This study indicates changed dietary habits during the COVID-19 pandemic among a majority of the students who participated. The study also highlights the importance of further research on the subject to investigate changed dietary habits in connection with societal crises and how these can potentially affect the incidence of caries.

Syftet med denna kvantitativa studie var att testa om ett samband fanns mellan extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet, öppenhet och vilken inställning universitetsstudenter har till distansstudier under Covid-19 pandemin. Studien syftade vidare till att testa om någon av de fyra ovan nämnda personlighetsdimensionerna ur Big Five kan predicera om universitetsstudenter föredrar att studera på distans. Frågeställningarna som konstruerades var ”Finns det ett samband mellan extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet, öppenhet och vilken inställning universitetsstudenter har till distansstudier under Covid-19 pandemin?” samt ”Vilka av de fyra personlighetsdimensioner ur Big Five kan predicera om universitetsstudenter föredrar distansstudier?”. Stickprovet bestod av 93 stycken universitetsstudenter som deltog genom att besvara en elektronisk enkät. Materialet analyserades i statistikprogrammet SPSS där en korrelationsanalys genomfördes med Pearsons produktkorrelationskoefficient. Analysen genomfördes mellan universitetsstudenternas inställning till distansstudier och extraversion, vänlighet, samvetsgrannhet samt öppenhet. Korrelationen mellan inställning till distansstudier och samvetsgrannhet var statistiskt signifikant. En enkel regressionsanalys med samvetsgrannhet som predicerande variabel och inställning till distansstudier som beroende variabel visade på en signifikant modell som förklarar 13,6% av variansen. Slutsatserna som kan dras är att det finns ett signifikant samband mellan en av de fyra inkluderade personlighetsdimensionerna och inställningen till distansstudier. Samt att den personlighetsdimensionen till viss del kan användas för att predicera inställningen till distansstudier.

Höjd pensionsålder och ökad livslängd har medfört att fler personer arbetar allt högre upp i åldrarna. Detta faktum tillsammans med snabbare samhälls- och teknikutveckling, samt en ständig efterfråga på ny kunskap och personlig utveckling, förstärker behovet av ett livslångt lärande. Denna bakgrund ramar in studien vars syfte varit att undersöka den seniora studentens upplevelser och erfarenheter av att vara äldre i en lärsituation där normen och lärandet är utformat efter yngre studerandes situation, behov och inlärning. Metod som använts för insamlandet av data har utgjorts av semistrukturerade intervjuer med sju individer som har erfarenhet av att vara seniora studenter. Ur intervjuerna utkristalliserades teman som sedan analyserats genom Interpretativ Fenomenologisk Analys i relation till tidigare forskning och teorier. Resultat som motivationens betydelse, utbildningsmöjligheter och omgivningens påverkan visade på olika faktorer som fått individen att ta steget in i ett seniort lärande. Gemensamt är att detta steg är stort och visar på en bredd av individuella faktorer som styr, med den gemensamma nämnaren av att ha genomgått ett inre och yttre förändringsarbete. Baserat på tidigare forskning visas att det finns en växande grupp av seniora studenter. För att möta det kommande behovet bör det tas ett helhetsgrepp på hur utbildningsväsendet ska uppnå Europeiska unionens direktiv på det livslånga lärandet i praktiken vilket även gäller äldre studerande med en tidigare högre utbildning.

Samhället och den enskilde studenten går miste om värdefull kunskap och kompetens när studenter inte fullföljer sina studier. En av orsakerna till att studenter hoppar av sina studier på distans är bristande motivation. Studiens syfte var att ta reda på distansstudenters relation till inre och yttre motivation i förhållandet till struktur, dialog, självständighet och övriga faktorer i jämförelse med ålder. Ansatsen var en kvantitativ icke-experimentell studie av tvärsnittsdesign. Datainsamling utfördes med en enkätundersökning som skickades ut till 276 studenter som studerade en kurs i juridik på heldistans. Resultatet visade att det fanns samvariation mellan variablerna struktur/dialog, självständighet/övrigt, inre motivation/dialog och inre motivation/övrigt, och skillnader mellan inre motivation och yttre motivation. Struktur var den faktor som hade störst betydelse, medan dialog hade störst variation mellan svaren. Det fanns inga större skillnader mellan olika åldersgrupper. Slutsatsen av denna studie var att struktur, självständighet och övriga faktorer har betydelse för motivationen vid studier på distans. Dialog har betydelse för kunskapsöverföringen genom den verbala kommunikationen som i sin tur påverkar den inre motivationen. Hur olika faktorer påverkade studenternas motivation berodde inte på ålder utan det kan bero på något annat som vidare studier får ta reda på. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Syftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lärande som läraren uppmanar studenterna att tillämpa inom ramen för två nätbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras på kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan läraren och studenterna. Resultatet visade på flera intellektuella redskap som läraren uppmanade sina studenter att använda sig utav. Ur analysen kunde också vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur läraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som läraren mest uppmanade studenterna till att använda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att läraren kontinuerligt försökte få studenterna till att föra en fruktbar dialog både med varandra och med läraren. Ett annat viktigt redskap som läraren också ofta uppmanade studenterna till att använda sig av var samreflektion, vilket innebar att studenterna skulle reflektera tillsammans kring olika erfarenheter och vetenskapliga begrepp. Analysen visade även på att läraren ytterst strävade efter att utveckla ett medvetet perspektivseende hos studenterna, vilket också kan tolkas som ett redskap för lärande.

Under en lång tid har det rapporterats att distansstudier har ett högt antal studenter som gör studieavhopp. Tidigare forskning har visat att en anledning till att studenter inte fullföljer sin distansutbildning kan vara en brist på social kontakt och därmed en känsla av isolering hos studenten. Ett sätt för lärosäten att minska antalet studieavhopp skulle kunna vara att skapa en känsla av samhörighet för studenten. Spelifiering innebär att spelelement används utanför spelkontexten för att engagera användaren. Social spelifiering kan ses som en undergrupp där spelelement används från sociala spel. Sociala spel bygger på social interaktion och innehåller spelelement där användarna kan interagera med varandra. Denna studie utfördes med en designorienterad forskningsansats där sociala spelelement implementerades i en prototyp för att se hur en känsla av samhörighet kan stödjas. Denna studie resulterade i fyra designförslag för hur digitala lärplattformar kan designas för att stödja en känsla av samhörighet.