Spelling suggestions: "subject:"districtnurse"" "subject:"districtnurses""
101 |
Att möta personer som vaccineras med första dosen covid-19-vaccin inom primärvården : Distriktssköterskors upplevelser / Meeting people who vaccinated with the first dose COVID-19 vaccine within primary care : District nurses' experiencesAlmqvist, Anna, Knutsson, Camilla January 2022 (has links)
Bakgrund: Covid-19 pandemin har påverkat samhället, hälso- och sjukvården samt befolkningen. Hälso- och sjukvården har varit hårt belastad där primärvården fick en nyckelroll i vaccineringen. Mötet mellan distriktssköterskan och personer som vaccineras med första dosen covid-19-vaccin har upplevts komplext och inte alltid helt lätt att genomföra. Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelser i mötet med personer som vaccinerades med första dosen Covid-19-vaccin inom primärvården. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med elva distriktssköterskor inom primärvården i en region i sydöstra Sverige. Dataanalysen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier, faktorer som underlättade och försvårade mötet. Sju subkategorier uppkom, glädje hos distriktssköterskan och personerna som vaccinerade sig, informationsflöde samt distriktssköterskans erfarenhet och tillgänglighet, missnöje hos personerna som vaccinerade sig, stress och resursfördelning i distriktssköterskans arbete, rädsla hos personerna som vaccinerade sig, oklart informationsflöde samt olika sorters vaccin och indelning av åldersgrupp. Slutsats: Covid-19 pandemin är en ny företeelse och mötet mellan distriktssköterskan och personen som vaccineras med första dos covid-19-vaccin är ännu outforskat. Vaccinering är en viktig del i det förebyggande omvårdnadsarbetet. Distriktssköterskan utgör en central roll och mötet med personen som ska vaccineras är komplext. Distriktssköterskorna upplevde yrkeserfarenhet, tillgänglighet för befolkningen, uppdaterad informationen och glädje som bidragande till att mötet underlättades. Vidare upplevde distriktssköterskorna att när informationen var oklar, personerna var rädda eller missnöjda och när det fanns många olika sorters vaccin att välja på försvårades mötet. / AbstractBackground: The covid-19 pandemic has affected society, health and medical care as well as people. Health and medical care have been heavily burdened with primary care given a key role in vaccination. The meeting between the district nurse and the individuals to be vaccinated was perceived as complex and not always easy to carry out. Purpose: The purpose of the study is to describe the district nurse´s experiences of meeting with people who were to be vaccinated with the first dose of covid-19 vaccine in primary care. Method: The study was conducted by using a qualitative design with an inductive analysis. Data was collected with semi-structured interviews. Eleven district nurses in primary care in south-eastern Sweden participated. The data was then analyzed with inductive content analysis. Results: The analysis resulted in two categories, factors that facilitated andcomplicated the meeting. Seven subcategories arose, joy among the district nurseand the people who vaccinated, information flow and the district nurse's experience and availability, dissatisfaction among the people who vaccinated, stress and resource allocation in the district nurse's work, fear in the people who vaccinated, unclear information flow and different kinds of vaccines as well as the age group division. Conclusion: The Covid-19 pandemic is a new phenomenon and the meeting between the district nurse and the person who is vaccinated with the first dose of COVID-19 vaccine is still unexplored. Vaccination is an important part of preventive nursing work. The district nurse plays a central role and the meeting with the person to be vaccinated is complex. The district nurses experienced professional experience, accessibility for the population, up-to-date information and joy as contributing to the facilitation of the meeting. Furthermore, the district nurses felt that when the information was unclear, the people were afraid or dissatisfied and when there were many different types of vaccine to choose from, the meeting was made more difficult.
|
102 |
Organisatoriska möjligheter att bedriva personcentrerad vård inom primärvården : En intervjustudie med distriktssköterskor / Organizational possibilities to conduct person-centred care within the primary care : An interview study with district nursesJönsson, Helena, Ragnarsson, Emelie January 2022 (has links)
Primärvården ska verka som ett nav i hälso- och sjukvården i omställningen mot ett mer personcentrerat förhållnings- och arbetssätt. Forskning visar på positiva effekter,likväl är kunskapen kring vilka förutsättningar som krävs för en personcentrerad vård begränsad på organisations- och systemnivå. Övergripande definition av personcentrerad vård saknas vilket försvårar för distriktssköterskan att utarbeta konkreta arbetsrutiner. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenhet kring organisatoriska möjligheter att bedriva personcentrerad vård inom primärvården. Metod: Kvalitativ intervjustudie med nio distriktssköterskor på fyra vårdcentraler genomfördes. Data analyserades genom latent kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Temat möjligheter och begränsningar inom verksamhetens ramar omger sju underteman anpassa tiden efter patientens behov, tidsbrist som sätter gränser, strävan efter kontinuitet, journalen som ett verktyg, kommunikationsstöd, friheten att få styra sitt arbete samt specialistsjuksköterskeutbildningens betydelse. Slutsats: Anpassa besökstiden utefter patientens behov möjliggör, medan tidsbrist begränsar. Kontinuitet samt tydlig dokumentation där patientens vilja framgår underlättar personcentrerat omhändertagande. En verksamhetsledning som uppmuntrar till personcentrering samt stöd av professionell tolk verkar som möjliggörare. Specialistsjuksköterskeutbildning anses öka kunskap och förståelse för personcentrerad vård. För att primärvården samt specialistsjuksköterskeutbildningen ska utvecklas mot ett mer personcentrerat förhållningsätt kan ytterligare forskning inom ämnet vara önskvärt. / Primary care shall act as a core within the healthcare in the transition toward a more person-centred attitude and working approach. Research shows positive effects,however the knowledge surrounding which necessities are required for person-centred care are limited on both organization and systematic level. A definition of personcentred care is missing, making it difficult for the district nurse to develop concrete working routines. Aim: The aim of the study was to illustrate the district nurses’ experiences surrounding organizational possibilities to conduct person-centred care within the primary care. Method: A qualitative interview study with nine districtnurses in four health centres was done. The data was analysed using latent qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The theme possibilities and limitations within the health care framework embraces seven sub-themes adapt time to the patients’ needs, lack of time sets boundaries, ambition toward continuity, journal as a tool, communication support, independence to steer your own work and meaning of specialist nursing education. Conclusion: Adapt visiting time to the patients’ needs make it possible, while lack of time is limiting. Continuity and also a clear documentation regarding the patients’ want and needs facilitates person-centred care. A management that encourage person-centred care and support from a professional interpreter act as enablers. Specialist nursing education is considered to increase knowledge and understanding for person-centred care. If primary care aswell as specialist nursing education shall develop toward a more person-centred approach further research is desirable within this topic.
|
103 |
Distriktssköterskors erfarenheter att vårda äldre i en covid-19 pandemi : En kvalitativ intervjustudie / District nurses’ experience of caring for elderly during the Covid-19 pandemic : A qualitative interview studyWennerlund, Ida, Jansson Wärnblom, Ulrica January 2022 (has links)
In January 2020 a new Coronavirus was identified, which gained momentum and wasclassified as a pandemic. The working methods of the district nurses were affected by a heavyload and a changed work environment with increased tasks. Aim: The purpose of the studywas to explore the district nurse’s experiences of caring for the elderly in home health care in connection with the Covid-19 pandemic. Method: A qualitative interview study with eight district nurses in home health care in northwestern Skåne. Manifest qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Two main categories; changed work environment and changed way of working with six subcategories and quotes from informantsthat confirm the results. Conclusion: All district nurses highlight that this pandemic providedexperience and lessons for future pandemics that should be used for an improved workenvironment. They point out the importance of being more individuals who keep an eye onthe outside world to get information out in time. An improved knowledge of futurepandemics can lead to faster measures being carried out that reduce the burden of care. / I januari 2020 identifierades ett nytt Coronavirus som spreds snabbt över världen och klassades som en pandemi. Distriktssköterskornas arbetssätt påverkades med en ökad belastning och en förändrad arbetsmiljö med utökade arbetsuppgifter. Pandemin medförde psykiska påfrestningar i arbetet, med bristande information och rutiner. Syfte:Syftet med studien var att utforska distriktssköterskans erfarenheter av att vårda äldre i hemsjukvården i samband med Covid-19 pandemin. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta distriktssköterskor inom hemsjukvården i nordvästra Skåne.Data analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Två huvudkategorier; förändrad arbetsmiljö och förändrat arbetssätt med sex subkategorier och citat från informanter som styrker resultatet. Slutsats: Samtligadistriktssköterskor belyser att denna pandemi har gett erfarenhet och lärdom förframtida pandemier som bör tas tillvara på för en förbättrad arbetsmiljö. Vidare påtalas vikten av att det finns en organisatorisk struktur vars ansvar är att bevaka omvärlden så att information ges i tid. En förbättrad kunskap till framtida pandemier kan leda till att snabbare åtgärder utförs som minskar vårdtyngden. Vidare forskning kan förslagsvis utgå från upplevelsen av vårdtagarens perspektiv under en pandemi eller vilka konsekvenser distriktssköterskans psykiska påfrestningar medfört
|
104 |
Distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta förebyggande med hjärt-kärlsjukdom : En intervjustudieKrister, Balazsi, Victoria, Kjellgren January 2023 (has links)
Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är den största dödsorsaken globalt och den vanligaste dödsorsaken hos både kvinnor och män i Sverige. Primärvården och således distriktssköterskan har en viktig funktion när det gäller att arbeta förebyggande med hjärt-kärlsjukdom, och med ett hälsofrämjande synsätt utgöra ett stöd för alla människor oavsett ålder, bakgrund och sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta förebyggande med hjärt-kärlsjukdom inom primärvården. Metod: Studien hade en deskriptiv design med en kvalitativ ansats. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer utifrån en sammanställd intervjuguide med öppna frågor. Totalt deltog åtta distriktssköterskor och en sjuksköterska som arbetade inom primärvården. Huvudresultat: I studien framkom att deltagarna upplevde det förebyggande arbetet som väldigt viktigt samtidigt som det var utmanande och begränsades av olika hinder och skillnader i förutsättningar. Deltagarna beskrev att innebörden att arbeta förebyggande med hjärt-kärlsjukdom handlade om att identifiera levnadsvanor, samtala om livsstilsförändring, motivera till livsstilsförändring samt följa patienter över tid och hålla koll på deras parametrar och prover. Deltagarna beskrev vidare att de mest fördelaktiga förutsättningar att arbeta förebyggande fanns om arbetet skedde på en specialistmottagning, såsom en diabetes- eller hypertonimottagning där det fanns mer tid samt möjlighet att lägga upp arbetet mer fritt. Slutsats: Deltagarna i föreliggande studie beskrev det förebyggande arbetet som viktigt men utmanande. Hinder i det förebyggande arbetet beskrevs som tids- och resursbrist samt kunskapsbrist. Föreliggande studie kan bidra genom att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta förebyggande med hjärt-kärlsjukdom och på sikt förbättra deras förutsättningar. / Background: Cardiovascular disease is the biggest cause of death globally and the most common cause of death in both women and men in Sweden. Primary care and thus the primary health care nurse have an important function when it comes to health prevention work with cardiovascular disease, and with a health-promoting approach provide support for all people regardless of age, background and illness. Purpose: The purpose of this study was to describe the primary health care nurses' and nurses` experiences of health prevention work with cardiovascular disease in primary care. Method: The study had a descriptive design with a qualitative approach. Data has been collected through semi-structured interviews based on a compiled interview guide with open questions. A total of eight primary health care nurses and one nurse who worked in primary care participated. Main findings: The study showed that the participants felt that it was very important to work with health prevention, at the same time as it was challenging and limited by various obstacles and differences in conditions. The participants described that the meaning of health prevention work with cardiovascular disease was about identifying lifestyle habits, talking about lifestyle change, motivating lifestyle change and following patients over time and keeping track of their parameters and samples. The participants further described the most favourable conditions for working with health prevention were if the work took place in a specialist reception, such as a diabetes- or hypertension reception where there was more time and the opportunity to schedule the work more freely. Conclusion: The participants in the present study described that working with health prevention was important but challenging. Obstacles in working with health prevention were described as lack of time and resources as well as a lack of knowledge. The present study can contribute by highlighting the experiences of primary health care nurses` and nurses in health prevention work with cardiovascular disease and in the long term improving their conditions.
|
105 |
Du och jag, tillsammans för en individanpassad omvårdnad : En systematisk litteraturstudie / You and I, together for an individual nursing : A systematic literature studyLind, Linn, Stenlund, Erika January 2023 (has links)
Kognitiv sjukdom är en globalt växande folksjukdom som påverkarpersonens kognitiva förmågor. Långa väntetider och platsbrist till hyreslägenhet påsärskilt boende gör att fler personer vårdas i ordinärt boende. Distriktssköterskan haren viktig roll i omvårdnaden att hantera oförutsägbara utmaningar hos personer medkognitiv sjukdom. För att möta det ökade omvårdnadsbehovet behövs det kunskapsom täcker den befintliga kunskapsluckan. Syfte: Var att belysa distriktssköterskanserfarenheter av att ge omvårdnad till personer med kognitiv sjukdom i hemmet.Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats.Sammanställningen har utförts i enighet med Polit och Becks niostegsmodell. Elvaartiklar svarar på studiens syfte. Artiklarna analyserades enligt Braun och Clarkestematiska analys. Resultat: Distriktssköterskorna beskrev olika erfarenheter vilketresulterade i två huvudteman: Skapa en individanpassad omvårdnad samt Mötabrister och risker och ge omvårdnad mot personens vilja. Möjligheterna till att ge enindividanpassad omvårdnad är att lära känna individen, hemmets betydelse, samarbetei team och kunskap. Utmaningarna är tid, personalbrist samt brist på kontinuitet.Vidare utmaningar är risker i hemmiljön, göra intrång i hemmet och möta närståendesmisstro. Det används tvångsåtgärder och omvårdnad mot personens vilja. Slutsats:Distriktssköterskan slits mellan viljan att ge individanpassad omvårdnad samt debrister och utmaningar som hen ställs inför. / Introduction: Cognitive disease is a growing global disease that affects a person’s cognitive abilities. Long waiting times and a lack of places for rental apartments in nursing homes mean that more people are cared for at home. The district nurse has an important role in nursing to deal with unpredictable challenges in people with cognitive disease. To meet the increased need for nursing, knowledge is needed that covers the existing knowledge gap. Aim: Where to shed light on the district nurse´s experience of caring for people with cognitive disease at home. Method: A qualitative systematic literature study with an inductive approach. The compilation has been carried out in agreement with Polit and Beck’s nine-step model. Eleven articles answer the aim of the study. The articles were analyzed according to Braun and Clarke’s thematic analysis. Results: District nurses described different experiences, which resulted in two main themes: Create individually tailored care and Face shortcomings and risk and provide care against the person´s will. The possibilities for providing individualized care are getting to know the person, the importance of the home, cooperation in teams and knowledge. The challenges are time, staff shortages and lack of continuity. Further challenges are risks in the home environment, trespassing in the home and meeting distrust from relatives. Coercive measures and care are used against the person´s will. Conclusion: The district nurse is torn between the desire to provide individualized care and the shortcomings and challenges that are faced.
|
106 |
Patienter och personals erfarenheter av hindrande och främjande faktorer vid livsstilsförändringar : Hos patienter med prediabetes inom primärvårdenLunderbye, Elisabeth, Boman, Ida January 2023 (has links)
Bakgrund: Personer som drabbas av diabetes utgör ett stort hälsoproblem världen över och förekomsten ökar. En stor del av anledningen till den globala diabetesepidemin är förändrade livsstilsfaktorer, framför allt avseende människors kost och motionsvanor som leder till övervikt. En tidig upptäckt av personer som är i riskzon och även att påbörja livsstilsbehandling kan både fördröja och förebygga att personer utvecklar diabetes typ 2 samt kardiovaskulär sjukdom. Vinsten är både att minska mänskligt lidande och ekonomiska besparingar.Syfte: Syfte med litteraturöversikten var att belysa patienter och personals erfarenheter av hindrande och främjande faktorer avseende livsstilsförändringar hos patienter med prediabetes i primärvården.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt genom en systematisk, metodisk och kritisk granskning av 16 vetenskapliga artiklar. Databaserna PubMed och Cinahl har använts för datainsamling. Artiklarna analyserades i en trestegsmetod.Resultat: Utifrån analysen av resultaten i de granskade artiklarna framkom fyra huvudteman: Erfarenheter och upplevelser av att få en prediabetesdiagnos med undertema Information, Livsstilsförändringar med underteman motivation, ekonomi och fysisk aktivitet, Socialt stöd med undertema matkultur och Vårdpersonalens roll med undertema olika hanteringar och stöd som påverkade patienternas hindrande och främjande faktorer till livsstilsförändringar. Främjande faktorer för att göra livsstilsförändringar var att få information om diagnosen och om vilka livsstilsförändringar som behövs utföras för att undvika att utveckla diabetes typ 2 samt stöd både från närstående och vårdpersonalen. Hindrande faktorer för att göra livsstilsförändringar var brist på att ta diagnosen på allvar, oförmåga att ha ekonomi för hälsosam kost, möjlighet till fysisk aktivitet, kulturella matpreferenser samt brist på stöd från både närstående och vårdpersonal.Slutsats: Genom att hälso- och sjukvårdspersonal blir medvetna om vilka hinder och främjande faktorer som finns kan detta ligga till grund för hur man bemöter och upprättar en relation i enlighet med Travelbees omvårdnadsteori till en patient med prediabetes i primärvård. Förhoppningsvis kan studien användas som en kunskapskälla för hälso- och sjukvårdspersonal vid önskvärda livsstilsförändringar. Nyckelord: Prediabetes, motivation, livsstilsförändringar, distriktssköterska, primärvård / Background: People suffering from diabetes constitute a major health problem worldwide and the incidence is increasing. A large part of the reason for the global diabetes epidemic is changed lifestyle factors, above all regarding people's diet and exercise habits that lead to obesity. An early detection of people who are at risk and also starting lifestyle treatment can both delay and prevent people from developing type 2 diabetes and cardiovascular disease.The benefit is both a reduction in human suffering and financial savings.Purpose: The purpose of the literature study was to shed light on patients' and staff's experiences of hindering and promoting factors regarding lifestyle changes in patients with prediabetes in primary care.Method: The study was conducted as a literature review through a systematic, methodical and critical review of 16 scientific articles. The databases PubMed and Cinahl have been used for data collection. The articles were analyzed in a three-step method.Results: Based on the analysis of the results in the reviewed articles, four main themes emerged: Experiences and experiences of receiving a prediabetes diagnosis with the subtheme Information, Lifestyle changes with the sub-theme motivation, finances and physical activity, social support with the sub-theme food culture and the role of the healthcare staff with the sub-theme different handling and support which affected the patients' hindering and promoting factors to lifestyle changes.Conclusion: Promoting factors for making lifestyle changes were getting information about the diagnosis and about which lifestyle changes need to be made to avoid developing diabetes type 2, as well as support both from relatives and the healthcare staff. Obstructing factors for making lifestyle changes were lack of taking the diagnosis seriously, inability to have finances for a healthy diet, opportunity for physical activity, cultural food preferences and lack of support from both relatives and healthcare professionals. By making healthcare professionals aware of the barriers and promoting factors that exist, this can form the basis of how to treat and establish a relationship in accordance with Travelbee's nursing theory with a patient with prediabetes in primary care. Hopefully, the study can be used as a source of knowledge for healthcare professionals in the case of desirable lifestyle changes.Key words: Prediabetes, motivation, lifestyle changes, district nurse, primary care.
|
107 |
Bryggan till bättre vårdkvalitet : Distriktssköterskans upplevelser av samarbetet mellan den egna professionen inom primärvård och hemsjukvård: samt vilka möjligheter och begränsningar som kan uppståNostell, Rebecca, Sehili, Sofia January 2023 (has links)
Introduktion: Ett ökat vårdbehov, särskilt bland äldre och kroniskt sjuka, kräver ett gott samarbete mellan primärvård och hemsjukvård, där distriktssköterskor är nyckelpersoner. För att möta framtidens utmaningar och förbättra vårdkoordinationen behövs insikter om distriktssköterskors upplevelse av samarbete. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av samarbetet mellan den egna professionen inom primärvården och hemsjukvården, samt vilka möjligheter och begränsningar som kan uppstå. Metod: Studien genomfördes genom som en empirisk studie med kvalitativ design. Semistruktuerade intervjuer med åtta distriktssköterskor inom primärvård och kommunal hemsjukvård genomfördes. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Distriktssköterskans upplevelse av samarbetet mellan primärvård och hemsjukvård redovisas i tre olika kategorier: Upplevelsen av kommunikation. Upplevelsen av den organisatoriska inverkan i samarbetet. Upplevelsen av ömsesidig tillit. Konklusion: Samarbete mellan distriktssköterskor i primärvård och kommunal hemsjukvård krävs, men studien visar på brister och hinder. Särskilt inom kommunikation och organisatoriska faktorer. Att övervinna dessa utmaningar är avgörande för att förbättra vården. Framtida forskning och initiativ behövs för att främja individanpassad, evidensbaserad och personcentrerad vård i primärvården och hemsjukvården. Distriktssköterskors samarbete har en nyckelroll för att möta dessa framtida behov. / Introduction: An increased need for healthcare, especially among the elderly and those with chronic illnesses, demands effective collaboration between primary care and home healthcare, with district nurses playing a key role. To address future challenges and enhance care coordination, insights into district nurses' experiences of collaboration are needed. Aim: The aim was to describe District Nurses experiences of collaboration between their own profession in primary care and home healthcare: as well as the opportunities and limitations that may arise Method: The study was conducted as an empirical study with a qualitative design. Semi-structured interviews were conducted with eight district nurses in primary care and municipal home care. Data was analyzed using qualitative content analysis following the approach of Graneheim & Lundman. Results: The district nurse's experience of collaboration between primary care and home healthcare is presented in three different categories: The experience of communication. The experience of organizational impact in collaboration. The experience of mutual trust. Conclusion: Collaboration between district nurses in primary care and municipal home healthcare is essential, but the study reveals deficiencies and obstacles, particularly in communication and organizational factors. Overcoming these challenges is crucial to improve healthcare. Future research and initiatives are needed to promote individualized, evidence-based, and person-centered care in primary care and home healthcare. District nurses' collaboration plays a pivotal role in addressing these future needs.
|
108 |
Distriktsköterskors erfarenheter av arbetet med förlossningsdepression under covid-19 pandemin : En kvalitativ intervjustudieLind, Victoria, Hallkvist, Katarina January 2023 (has links)
Bakgrund: I Mars 2020 infördes restriktioner i samhället på grund av covid-19 pandemin och detta påverkade distriktssköterskors arbete med förlossningsdepression. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av arbetet med förlossningsdepression hos nyblivna mödrar under covid-19 pandemin. Metod: En kvalitativ intervjustudie med tio semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier; förändrat arbetssätt och ökad arbetsbelastning samt underkategorierna screening, digitala och fysiska bedömningar, förändrat teamarbete, ökad psykisk ohälsa hos mödrarna och ökat stödbehov hos mödrarna. Konklusion: Arbetet med förlossningsdepression upprätthölls av samtliga distriktssköterskor. Arbetet såg dock olika ut beroende på förutsättningar som fanns och för att få en mer likvärdig vård för denna patientgrupp, om en ny pandemi uppstår, behöver gemensamma riktlinjer upprättas. Studien kan användas i sjuksköterskors specialistutbildningar för att uppmärksamma ämnet och förbättra vården för nyblivna mödrar. Bibehåller mödrar sin hälsa kan de i sin tur ge barnen en trygg uppväxt. Vidare forskning kan inriktas på hur teamet kring distriktssköterskan påverkar arbetet med förlossningsdepression. / Background: In March 2020, restrictions were introduced in society due to the covid-19 pandemic and this affected district nurses who working with postpartum depression. Purpose: The purpose of the studies was to describe district nurses´ experiences of working with postpartum depression in new mothers during the COVID-19 pandemic. Method: A qualitative interview study with ten semistructured interviews. Data analysis was performed using a qualitative content analysis. Results: In the results, two categories emerged; changed working methods and increased workload as well as the subcategories screening, digital and physical assessments, changed teamwork, increased mental illness among the mothers andincreased need for support among the mothers. Conclusion: The work with postpartum depression was maintained by all district nurses. However, the work differed depending on the conditions that existed, and to achieve more equal care for this patient group, if a new pandemic occurs, common guidelines need to be established. The study can be used in nurses' specialist training to draw attention to the subject and improve care for new mothers. If mothers maintain their health, they can, in turn, give their children a safe upbringing. Further research can focus on how the district nurse team affects the work with postpartum depression.
|
109 |
Klimakteriebesvär och distriktssköterskans hälsofrämjande arbete : En intervjustudie / Climacteric symptoms and the District nurse's health promotion work : An interview studyCarlsson, Alexandra January 2023 (has links)
Bakgrund: Klimakteriet är en övergångsperiod i kvinnans liv då hon går från att vara reproduktiv till icke reproduktiv. Kvinnans upplevelse är individuell men vanliga symtom är oregelbundet blödningsmönster, värmevallningar, svettningar och sömnproblem. Primärvården bör utgöra första instans för kvinnor som söker för klimakteriebesvär och distriktssköterskan utgör därmed en viktig roll för kvinnor i klimakteriet. Syfte: Syftet med studien var att i primärvårdsperspektiv beskriva distriktssköterskors arbete med klimakteriebesvär hos kvinnor. Metod: Kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. 12 intervjuer transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskor upplever att på grund av kunskapsbrist, tidsbrist och organisatoriska hinder kan de ej ge kvinnor i klimakteriet en god och adekvat vård. Kvinnor med klimakteriebesvär beskrivs känna sig nonchalerade av vården och önskar information och kunskap om klimakteriet för att bättre kunna hantera de besvär som kan uppkomma. Slutsats: Distriktssköterskor behöver förbättrad kunskap om klimakteriet, klimakteriebesvär, hormoner samt om de östrogenpreparat som de har förskrivning på. För en bättre och jämlik klimakterievård kunde det vara bra med nationella riktlinjer för detta område. / Background: The climacteric is a transitional period in a woman's life from being reproductive to non-reproductive. The woman's experience is individual, but common symptoms include irregular bleeding patterns, hot flashes, sweating and sleep problems. Primary care should be the first instance for women seeking treatment for climacteric symptoms, and the district nurse thus plays a vital role for women in the climacteric. Aim: This study aimed to describe district nurses' perception of climacteric symptoms in women from a primary care perspective. Method: Qualitative inductive approach in the form of semi-structured questions. 12 district nurses were interviewed, and data was analyzed based on qualitative content analysis. Results: District nurses fell that they cannot give women in climacteric a reasonable and adequate care due to lack of knowledge, time and organisational obstacles. Women with climacteric symptoms feel neglected by the healthcare system and want information and understanding about the climacteric to be able to handle the problems that may arise. Conclusion: District nurses need improved ability about the climacteric, climacteric symptoms, hormones and the estrogen preparations they have the right to prescribe. For better and equal climacteric care, it could be good to have national guidelines for this area.
|
110 |
Den okända folksjukdomen: Upplevelser och erfarenheter av endometrios : En litteraturöversiktAene, Roya, Depraetere, Louise January 2024 (has links)
Bakgrund: Endometrios drabbar var tionde kvinna och innebär att endometrieliknande vävnad växer utanför livmodern vilket skapar smärta, inflammation och fibrosbildning. Symtomen innefattar exempelvis dysmenorré, kroniska buksmärtor, blödningsrubbningar och trötthet. Kvinnorna bör bemötas med lyhördhet, respekt och bekräftas i sitt lidande. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios samt hur de upplever bemötande och vård när de söker vård för besvär som är kopplade till sjukdomen. Metod: I denna litteraturstudie med kvalitativ ansats har 18 studier inkluderats som analyserades med hjälp av Popenoe et al. (2021) metod för litteraturöversikt. Kvalitetsgranskning har utförts med SBU:s mall för bedömning av kvalitativa studier. Resultat: Ur resultatet framkom temat Smärtans fysiologiska konsekvenser (subtema Upplevelser av smärta och Upplevelser av blödning), temat Smärtans psykosociala konsekvenser (subteman Upplevelser av relationer och socialt, Upplevelser av karriär och utbildning samt Känslor och tankar), temat Fördröjd diagnos och behandling (subtema Upplevelser av att inte bli tagen på allvar och Upplevelser av kunskapsbrist och kommunikationsbrist), samt temat Att få diagnos och behandling snabbt (subtema Upplevelser av att känna sig trygg och få hopp). Endometrios gav negativa effekter på kvinnors fysiologiska, psykosociala och psykologiska hälsa där smärta var det dominerande symptomet. Kvinnors upplevelse av vård skilde sig åt men oftast blev deras upplevelser inte tagna på allvar av vårdpersonalen, vilket skapade ytterligare lidande hos kvinnorna. Slutsats: De flesta kvinnor med endometrios led av smärtor och blödningar vilket påverkade flera aspekter av livet såsom att sköta basala behov, intima och sociala relationer, arbete eller studier samt vardagssysslor i hemmet. Psykisk ohälsa var vanligt förekommande. När kvinnor sökte vård upplevde många att de inte blev bekräftade och att de ibland fick uppleva både inkompetens och okunskap från vårdpersonalen. Detta fördröjde diagnostisering och behandling. / Background: Endometriosis affects one out of ten women and means that endometrial-like tissue grows outside the uterus, which creates pain, inflammation and fibrosis. The symptoms include, for example, dysmenorrhea, chronic abdominal pain, bleeding disorders and fatigue. The women should be treated with sensitivity, respect and be confirmed in the suffering caused by the disease. Aim: To describe women's experiences of living with endometriosis and how they experience their healthcare when they seek care for problems linked to the disease. Method: Literature review with a qualitative approach where 18 studies were included. The data analysis method of Popenoe et al. (2021) for literature review has been used and the studies have been quality reviewed with SBU's template for assessment of qualitative studies. Results: From the results emerged the theme Physiological consequences of pain (subtheme Experiences of pain and Experiences of bleeding), the theme Psychosocial consequences of pain (subthemes Experiences of relationships and social life, Experiences of career and education and Feelings and thoughts), the theme Delayed diagnosis and treatment (subtheme Experiences of not being taken seriously and Experiences of lack of knowledge and lack of communication), as well as the theme Receiving a diagnosis and treatment quickly (subtheme Experiences of feeling safe and getting hope). Endometriosis has negative effects on women's physiological, psychosocial and psychological health where pain is the dominant symptom. Women's experience of care differs, but often they experience that their pain and feelings are not taken seriously by the health care staff, which creates additional suffering for the women. Conclusion: Most women with endometriosis suffer from pain and bleeding which affects several aspects of life such as taking care of basic needs, intimate and social relationships, sex life, work or studies and everyday chores at home. Mental illness was common. When women seek care, they sometimes experience that they are not always taken seriously and sometimes experience incompetence and ignorance from the care staff. This delays diagnosis and thus treatment.
|
Page generated in 0.0577 seconds