Bakgrund: Distriktssköterskor i hemsjukvården arbetar självständigt i ett växande arbetsfält med allt sjukare patienter och mer avancerad vård. Teamarbete, samverkan och arbetsledning ställer höga krav på distriktssköterskans arbete vilket har väckt uppmärksamhet och forskning kring arbetssituationer som ställer så pass höga krav på distriktssköterskan att det inverkar negativt på distriktssköterskans hälsa och riskerar patientsäkerheten. Syfte: Att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av svåra situationer i hemsjukvården. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Tolv distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård har deltagit i studien och med hjälp av semistrukturerade intervjuer har data insamlats. Därefter har data analyserats genom induktiv innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskor i hemsjukvården erfar svåra situationer i en bristande arbetsmiljö, i svårigheter i rollen som omvårdnadsledare, i bristande samsyn inom vårdorganisationen samt svårigheter i relationen med anhöriga och patient. För varje kategori finns underkategorier såsom hot och våld, ensamarbetets baksida, tidsbrist, svårt att leda arbetet när personalen brister i sin yrkesutövning, baspersonal som bedömer patienten ur ett annat perspektiv, stöttande av personal i svåra situationer, samverkan med andra professioner, svårt att få kontakt med läkare, anhörigas behov av bekräftelse och försummande av egenvårdsansvaret. Konklusion: Distriktssköterskorna erfor flera svåra situationer inom den kommunala hemsjukvården. För att säkerställa distriktssköterskors hälsa och trygga patientsäkerheten behöver dessa situationer synliggöras och åtgärdas. / Background: District nurses in home care work independently in a growing field of work with increasingly ill patients and more advanced care. Teamwork, collaboration and staff management demand high quality in the district nurse performance, which has drawn attention and research to work situations demanding so much that the district nurse health and patient safety are adversely affected. Purpose: To investigate the district nurses' experience of difficult situations in home caring. Method: The study has a qualitative approach. Twelve district nurses working in municipal home care participated in the study and data was collected through semi-structured interviews. Data has been analyzed through an inductive content analysis. Results: District nurses in home care experience difficult situations in a lacking work environment, difficulties in the role as nursing leader in a lacking consensus in the caring organization, as well as difficulties in the relation between dependent and patient. Each area is divided in sub categories, such as threat and violence, working alone, time constraints, difficulties in management when personnel is lacking in performing nursing care, collaboration with other profession, supporting personnel, difficulties of getting in touch with doctors, caring staff assessing patients in another perspective, dependents’ need of confirmation and patients lacking in self-care. Conclusion: District nurses experience difficult situations in nursing homecare. To ensure the district nurses´ health and ensure patients safety requires these situations have to be made visible and addressed.

Bakgrund: Inom den kommunala hemsjukvården utförs många hälso- och sjukvårdsuppgifter på delegation av omvårdnadspersonal utan formell kompetens. Personalen har olika bakgrund avseende utbildning, erfarenhet och språkkunskaper. Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att utföra delegerade arbetsuppgifter från distriktssköterska. Metod: Elva semistrukturerade intervjuer genomfördes våren 2017 med delegerad omvårdnadspersonal ur tre olika arbetsgrupper i en kommun i norra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes som analysmetod. Resultat: Resultatet utmynnade i tre kategorier: ”Risker”, ”Förbättringsområden” och ”Framgångsfaktorer” utifrån tio subkategorier. Slutsats: Omvårdnadspersonalen önskar tydliga instruktioner och kontinuerlig kontakt med den sjuksköterska som gett delegering. En god kommunikation och nära samarbete främjer patientsäkerheten. Mer utbildning efterfrågades om olika läkemedel, biverkningar, diabetes och hjärt- och lungräddning. / Background: In the field of municipal home nursing, many health care services are carried out by delegation of nursing personnel without formal competence. The personnel have different backgrounds regarding education, experience and language skills. Aim: To deskribe unlicensed assistive/nursing/ personnel´s experience of performing delegated health care tasks. Method: Eleven semistructured interviews were undertaken in 2017 with unlicensed assistive/nursing personnel working in a municipality in the northern of Sweden. The applied method was qualitative contents analysis. Results: The study resulted in three cathegories “Risks”, “Improvement areas” and “Factors for success” from ten sub cathegories. Conclusions: The home care personnel wish for clear instructions and continuos contact with the delegating nurse. Safe communication promotes patient security. More education was requested about different medicines, side effects, diabetes and heart and lung resuscitation. / <p>Godkännandedatum: 2018-11-08</p>

Background: Primary care faces the challenge of developing an easily accessible and effective health care system to meet the needs of the population and to fulfill the care guarantee. Teamwork with satisfactory communication can provide more efficient work and good results for patients. In Gävleborg County, three healthcare centers have started a joint emergency care, where collaboration in teams should optimize resources. Aim: The aim of the this study was to describe district nurses and nurses' experiences of working in the emergency care of primary care. Method: The study had a qualitative approach and a descriptive design. Data were collected using semi-structured interviews and was analyzed with qualitative content analysis. Main result: The interviews resulted in three categories: The teamwork in the emergency care, Changes with a new way of working and Challenges in working with the emergency care. The categories describe district nurses 'and nurses' experiences of a team-based approach where collaboration and accessibility facilitate work and make it effective. The categories also describe challenges in working with the emergency care that led to difficulties in work and shortcomings for the patient. Conclusion: District nurses and nurses in the present study described that the work in primary emergency care was an effective teamwork with satisfactory cooperation and communication between professions. Advantages of the method were accessibility to get advice and support from others and not to be alone. Challenges and difficulties emerged in the work that affected both the working group and the patients. The result in the study give an insight into a common approach of emergency care in the primary care based on the experience of district nurses and nurses. The result in the study can hopefully lead to development and improvement of working methods within emergency care in the primary care.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att vården är lindrande och inte botande, där fokus ligger på att främja livskvalitet ända in i döden. Den palliativa vården varierar i Sverige. Palliativ vård är ett stort ansvarsområde för distriktssköterskor anställda vid kommunal hemsjukvård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede inom kommunal hemsjukvård. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med deskriptiv design. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer, där tio distriktssköterskor från kommunal hemsjukvård med erfarenhet av palliativ vård i hemmet deltog. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Distriktssköterskorna beskrev att de upplevde arbetet med den palliativa vården som utmanande men även som positivt och tillfredsställande. Att kunna göra skillnad, ha involverade anhöriga och ett specialiserat palliativt team angavs som de största fördelarna i den palliativa vården. Svårigheterna var bristande samarbete, eller när patientens anhöriga inte var införstådda med situationen. Distriktssköterskorna uppgav att de var nöjda med sitt sätt att hantera sina känslor, där de flesta sökte stöd hos kollegorna i första hand. Svårare känslor uppstod oftare vid vård av yngre patienter eller när barn var inblandade. Slutsatser: Distriktssköterskorna i föreliggande studie upplevde arbetet med patienter i palliativt skede som utmanade, utvecklande och känslosamt, men att det gav mycket tillbaka. Svårigheter som belystes var framförallt bristande samarbete och svårare känslohantering vid vård av yngre patienter eller när barn var inblandade. Studien kan leda till ökad förståelse hos olika yrkeskategorier som kommer i kontakt med patienter i palliativt skede samt belyser behovet av samarbete för att förbättra omvårdnaden av patienten. / Background: Palliative care means that the care is soothing and not curative, where the focus is on promoting quality of life, right into death. Palliative care varies in Sweden. Palliative care is a major area of ​​responsibility for district nurses employed in municipal home care. Purpose: The purpose of the study was to describe district nurses’ experiences of caring for patients in palliative stages in municipal home care. Method: The study used a qualitative approach with a descriptive design. Data were collected via semi-structured interviews, ten district nurses from municipal home care with experience of home-based palliative care participated. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The district nurses described that they experienced the work with palliative care as challenging, but also as positive and satisfactory. Being able to make a difference, having involved relatives and a specialized palliative team was stated as the biggest benefits in palliative care. The difficulties were the lack of co-operation, or if the patients’ relatives were not aware of the situation. The district nurses stated that they were satisfied with their way of dealing with their feelings and that most of them sought support from their colleagues in the first place. Often, more difficult emotions occurred when it came to the care of younger patients, or when children were involved. Conclusion: The district nurses in this study experienced the work with patients in palliative stages as challenging, developing and emotional, but it was very rewarding. Difficulties that were highlighted were, above all, a lack of co-operation and a more difficult emotional management when it came to caring for younger patients, or when children were involved. The study can lead to an increased understanding for different healthcare providers who come into contact with patients in palliative stages and it highlights the need for collaboration to be able to get improved patient care.

<p>Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter och inställningar till FYSS samt förskrivning av FaR vid hälsocentraler med hög respektive låg förskrivning. Sjutton distriktssköterskor deltog från två topplistplacerade hälsocentraler och en icke topplistplacerade hälsocentral i ett län, i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav två kategorier</p><p><strong><em>Organisation och <strong><em>Individ för de topplistade hälsocentralerna respektive den icke topplistade hälsocentralen samt sex underkategorier vardera. Kategorin Organisation inom de topplistade hälsocentralerna innehöll underkategorierna <em>ledningsstöd, utbildning samt <em>uppföljning och ekonomi. Kategorin Individ beskrev <em>förskrivarens inställning, distriktssköterska med specialiserat arbete och <em>förskrivna motionsformer. Kategorin Organisation inom den icke topplistade hälsocentralen innehöll underkategorierna <em>ledningsstöd, att öka motivationen och <em>samarbete. Kategorin Individ beskrev underkategorierna <em>förskrivarens inställning, att motivera till livsstilsförändring samt <em>uppföljning. FaR förskrevs främst av distriktssköterskor inom diabetes- och blodtrycksmottagningar och de upplevde ledningens stöd. Vid den icke topplistplacerade hälsocentralen saknades ledningsstöd, alla hade inte FaR-utbildning. Tid till kollegiediskussioner för att få in rutiner, läkarstöd p.g.a. patienters multipla sjukdomsdiagnoser och kunskap om förskrivningsbara aktiviteter efterfrågades. Lyckad förskrivning krävde motiverade patienter, individanpassade motionsformer och samarbete med t.ex. sjukgymnaster. Chefer <em>"tryckte på" för ökat antal förskrivningar, utbildning om förhållningssätt att motivera till fysisk aktivitet önskades. FaR uppgavs vara ett av distriktssköterskans ansvarsområden och förväntades öka i framtiden. </em></em></em></em></em></em></em></em></em></em></strong></em></strong></p> / <p>The purpose was to describe district nurses’ experiences and perceptions of Physical activity in Disease prevention and Treatment and Prescriptions of Physical activity (PaP), in health centers, reported high respectively low prescriptions of physical activities. Seventeen district nurses, from two top listed and one not top listed center, in a county, in the middle of Sweden participated. Semi-structured interviews analyzed by qualitative content analysis resulted in two categories</p><p><strong><em>Organization and <strong><em>Individual and six subcategories respectively, for both groups. The category Organization within the top listed centers’ included the subcategories <em>management support, education and <em>follow-ups and economy. The category Individual described <em>preceptor’s attitudes, district nurse with specialized work and <em>type of activities. The category Organization within the not top listed centre included <em>management support, to increase motivation and <em>cooperation. The category Individual described <em>preceptor’s attitudes, to motivate lifestyle changes and <em>follow-ups. PaP occurred mainly in diabetes and blood pressure care, management support was experienced. In the not top listed centre, management support and education lacked. Time for collegial discussions forming routines, physicians’ support and knowledge about type of activities were requested. Successful prescription required motivated patients, individualized activities and interaction with physiotherapists. Educations supporting patients’ motivation were demanded, managements’ stressed increased prescriptions and PaP was reported a district nurse responsibility, expected to increase. </em></em></em></em></em></em></em></em></em></strong></em></strong></p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Att få kunna vårdas och dö hemma i en familjär och välkänd miljö innebär för de allra flesta en känsla av trygghet. För många anhöriga är det självklart att leva nära den döende och ta ansvar för omvårdnaden. Ur ett systemteoretiskt perspektiv kan familjen liknas vid en mobil, vid obalans påverkas alla familjemedlemmar. <strong>Syftet</strong> med studien var att belysa patientens, anhörigas och sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet för att få en ökad förståelse för sjuksköterskors roll i detta sammanhang. <strong>Metod:</strong> Litteraturstudie där tidigare forskning i ämnet undersökts och sammanställts. Studien består av tolv artiklar från olika vetenskapliga tidskrifter. <strong>Resultat:</strong> Att få vårdas och dö hemma hade stor betydelse för patientens livskvalitet. Sjuksköterskans stöd och engagemang kan i många fall ha avgörande betydelse för om patienten avlider i hemmet, på hospice eller på sjukhus. Viljan för anhöriga att vårda kunde vara större än förmågan att orka med. Sjuksköterskans uppgift var att försöka läsa av och möta patientens och anhörigas behov. Att skapa en god relation till familjen visade sig vara av största vikt inom palliativ hemsjukvård. <strong>Slutsats: </strong>En god kommunikation med familjens medlemmar skapar förutsättningar för en god relation. Det är en svår men viktig balansgång för sjuksköterskan att kunna identifiera och tillfredsställa behoven hos varje enskild familj.</p> / <p>Background: To be cared for and to die at home in a familiar and well-known environment implicates for the vast majority a sense of security. For many families, it is obvious to live close to the dying and take responsibility for nursing care. From a systems theory perspective, the family can be likened to a mobile, the imbalance affects every member of the family. The purpose of this study was to illuminate the patient's, next of kin's and nurses' experiences of palliative care at home to get a better understanding of nurses' role in this context. Method: Literature study in which previous research on this subject were examined and compiled. The study consists of twelve articles from various scientific journals. Results: to be cared for and die at home had a significant impact on patient quality of life. Nurse's support and commitment can often be crucial if the patient dies at home, in hospice or in hospital. The willingness of relatives to care could be greater than the ability to cope with. Nurse's task was to try to read and respond to patients 'and next of kin's needs. Building a good relationship with the family proved to be of paramount importance in palliative home care. Conclusion: A good communication with family members creates the conditions for a good relationship. It is a difficult but important balance for the nurse to identify and meet the needs of each family.</p>

Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter och inställningar till FYSS samt förskrivning av FaR vid hälsocentraler med hög respektive låg förskrivning. Sjutton distriktssköterskor deltog från två topplistplacerade hälsocentraler och en icke topplistplacerade hälsocentral i ett län, i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav två kategorier Organisation och Individ för de topplistade hälsocentralerna respektive den icke topplistade hälsocentralen samt sex underkategorier vardera. Kategorin Organisation inom de topplistade hälsocentralerna innehöll underkategorierna ledningsstöd, utbildning samt uppföljning och ekonomi. Kategorin Individ beskrev förskrivarens inställning, distriktssköterska med specialiserat arbete och förskrivna motionsformer. Kategorin Organisation inom den icke topplistade hälsocentralen innehöll underkategorierna ledningsstöd, att öka motivationen och samarbete. Kategorin Individ beskrev underkategorierna förskrivarens inställning, att motivera till livsstilsförändring samt uppföljning. FaR förskrevs främst av distriktssköterskor inom diabetes- och blodtrycksmottagningar och de upplevde ledningens stöd. Vid den icke topplistplacerade hälsocentralen saknades ledningsstöd, alla hade inte FaR-utbildning. Tid till kollegiediskussioner för att få in rutiner, läkarstöd p.g.a. patienters multipla sjukdomsdiagnoser och kunskap om förskrivningsbara aktiviteter efterfrågades. Lyckad förskrivning krävde motiverade patienter, individanpassade motionsformer och samarbete med t.ex. sjukgymnaster. Chefer "tryckte på" för ökat antal förskrivningar, utbildning om förhållningssätt att motivera till fysisk aktivitet önskades. FaR uppgavs vara ett av distriktssköterskans ansvarsområden och förväntades öka i framtiden. / The purpose was to describe district nurses’ experiences and perceptions of Physical activity in Disease prevention and Treatment and Prescriptions of Physical activity (PaP), in health centers, reported high respectively low prescriptions of physical activities. Seventeen district nurses, from two top listed and one not top listed center, in a county, in the middle of Sweden participated. Semi-structured interviews analyzed by qualitative content analysis resulted in two categories Organization and Individual and six subcategories respectively, for both groups. The category Organization within the top listed centers’ included the subcategories management support, education and follow-ups and economy. The category Individual described preceptor’s attitudes, district nurse with specialized work and type of activities. The category Organization within the not top listed centre included management support, to increase motivation and cooperation. The category Individual described preceptor’s attitudes, to motivate lifestyle changes and follow-ups. PaP occurred mainly in diabetes and blood pressure care, management support was experienced. In the not top listed centre, management support and education lacked. Time for collegial discussions forming routines, physicians’ support and knowledge about type of activities were requested. Successful prescription required motivated patients, individualized activities and interaction with physiotherapists. Educations supporting patients’ motivation were demanded, managements’ stressed increased prescriptions and PaP was reported a district nurse responsibility, expected to increase.

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att få fysisk aktivitet ordinerat på recept av distriktssköterskan och om möjligheten att följa det ordinerade. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio kvinnor och tio män som erhållit FaR från två hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Analysen utmynnade i ett tema: Positivt och enkelt, men ändå svårt att följa receptet och förändra sin livsstil. Fyra kategorier framkom: Att se fysisk aktivitet/förändring som en möjlighet, Att se fysisk aktivitet/förändring som ett hinder, Att bli medveten om behovet av fysisk aktivitet och Att ta kontroll eller inte över sin fysiska aktivitet. De flesta av deltagarna i studien var positivt inställda till FaR. Många upplevde FaR som en "kick" för att börja motionera. Några hade även ändrat sina levnadsvanor gällande kosten. Olika hinder och omständigheter framkom varför ordinationen inte följdes. Slutsatsen är att patienterna i stort är positiva till FaR, men det kan vara svårt att följa ordinationen och förändra sin livsstil på grund av bristande motivation. Nyckelord: Distriktssköterska, FaR (fysisk aktivitet på recept), motivation, patient, upplevelse / Abstract The purpose of this study was to describe patients' experiences of receiving physical activity prescribed by the district nurse, and the possibility of adhering to the prescription. The study had a descriptive design and a qualitative method was used. Ten women and ten men who received physical activity on prescription from two different medical centers in central Sweden participated in the study. Data was collected through semi-structured interviews. The interviews were analyses with a qualitative content analysis. The analysis resulted in one theme: Positive and simple, yet difficult to adhere to the prescription and change their lifestyles. The analysis resulted in four categories: To see physical activity and changes as an opportunity, To see physical activity and changes as an obstacle, To become aware of the need for physical activity and To take control or not over their physical activity. Most of the participants in the study were in favor of the prescription. Many experienced the physical activity prescribed as a motivation to start exercising, some had even changed their lifestyle habits and diets. Various obstacles and circumstances contributed to why prescriptions were not adhered to. The conclusion is that the patients in general proved positive to physical activity on prescription, however it may sometimes be difficult to adhere to the prescription and change lifestyles due to lack of motivation. Keywords: District nurse, physical activity on prescription, motivation, patient, experience

Enligt Socialstyrelsen (2011) avlider cirka 1 500 människor årligen i Sverige på grund av vårdrelaterade infektioner. Den viktigaste åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner är att arbeta utifrån basala hygienrutiner (Socialstyrelsen, 2006). Det är idag oklart hur följsamheten till basala hygienrutiner ser ut inom primärvården i Sverige och bland distriktssköterskor. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors följsamhet till basala hygienrutiner inom primärvården. Studien var baserad på strukturerade observationer och en enkät. Observationerna utfördes av distriktssköterskestudenter och genomfördes vid nio vårdcentraler i Uppsala. Observationsstudien visade att distriktssköterskorna hade god följsamhet till rådande hygienrutiner gällande klädregler, att hålla långt hår uppfäst och fingernaglar kortklippta samt till att inte använda färgat nagellack, lösnaglar och att inte bära ring. Det finns behov av förbättring av distriktssköterskornas följsamhet till handdesinfektion, att inte bära armbandsur samt korrekt användning av handskar och skyddskläder. Enkätstudien visade att distriktssköterskor inte har tillräckliga kunskaper om basala hygienrutiner. Det finns behov av förbättring inom den enskilda distriktssköterskans hygienarbete och inom arbetsgivarnas ansvarsområden gällande hygien. För att distriktssköterskan skall kunna arbeta med att förebygga smittspridning, behövs uppdaterade kunskaper och mer utbildning inom området. Arbetet med hygien bör lyftas fram och uppmuntras inom primärvården, i större utsträckning än vad som görs idag. / Approximately 1500 people dies, every year in Sweden, as a result of healthcare associated infections (Socialstyrelsen, 2011). The most important action for preventing healthcare associated infections is compliance to hygiene routines (Socialstyrelsen, 2006). Today there is scarce knowledge about the compliance to hygiene routines within the area of primary healthcare and among district nurses in Sweden. This study aimed to examine the compliance to hygiene routines among district nurses in primary healthcare. Data was collected through observations and a questionnaire. The observations were carried out by nurses currently studying to become district nurses and were implemented on nine primary healthcare centers in Uppsala. The study showed that the district nurses had good compliance to the prevailing hygiene regulations concerning, clothing, hair, finger nails and to not carrying fingerings. There are however needs of improvement in the district nurses compliance to handdesinfection, not carrying wristwatches and correct use of gloves and protective aprons. Data from the questionnaire shows that district nurses don’t have sufficient knowledge about basic hygiene routines. There are needs of improvement within the individual district nurse's hygiene work and within the employers' area of responsibility concerning hygiene. In order to making it possible for the district nurse to work with preventing transmission of infectious diseases, more education within the area is needed. The work with hygiene routines should be encouraged within primary healthcare, in a bigger extent than its done today.

Bakgrund: Att få kunna vårdas och dö hemma i en familjär och välkänd miljö innebär för de allra flesta en känsla av trygghet. För många anhöriga är det självklart att leva nära den döende och ta ansvar för omvårdnaden. Ur ett systemteoretiskt perspektiv kan familjen liknas vid en mobil, vid obalans påverkas alla familjemedlemmar. Syftet med studien var att belysa patientens, anhörigas och sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i hemmet för att få en ökad förståelse för sjuksköterskors roll i detta sammanhang. Metod: Litteraturstudie där tidigare forskning i ämnet undersökts och sammanställts. Studien består av tolv artiklar från olika vetenskapliga tidskrifter. Resultat: Att få vårdas och dö hemma hade stor betydelse för patientens livskvalitet. Sjuksköterskans stöd och engagemang kan i många fall ha avgörande betydelse för om patienten avlider i hemmet, på hospice eller på sjukhus. Viljan för anhöriga att vårda kunde vara större än förmågan att orka med. Sjuksköterskans uppgift var att försöka läsa av och möta patientens och anhörigas behov. Att skapa en god relation till familjen visade sig vara av största vikt inom palliativ hemsjukvård. Slutsats: En god kommunikation med familjens medlemmar skapar förutsättningar för en god relation. Det är en svår men viktig balansgång för sjuksköterskan att kunna identifiera och tillfredsställa behoven hos varje enskild familj. / Background: To be cared for and to die at home in a familiar and well-known environment implicates for the vast majority a sense of security. For many families, it is obvious to live close to the dying and take responsibility for nursing care. From a systems theory perspective, the family can be likened to a mobile, the imbalance affects every member of the family. The purpose of this study was to illuminate the patient's, next of kin's and nurses' experiences of palliative care at home to get a better understanding of nurses' role in this context. Method: Literature study in which previous research on this subject were examined and compiled. The study consists of twelve articles from various scientific journals. Results: to be cared for and die at home had a significant impact on patient quality of life. Nurse's support and commitment can often be crucial if the patient dies at home, in hospice or in hospital. The willingness of relatives to care could be greater than the ability to cope with. Nurse's task was to try to read and respond to patients 'and next of kin's needs. Building a good relationship with the family proved to be of paramount importance in palliative home care. Conclusion: A good communication with family members creates the conditions for a good relationship. It is a difficult but important balance for the nurse to identify and meet the needs of each family.