Bakgrund: Studier visade att det saknades erfarenheter hos distriktssköterskor då det gällde bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Det ansågs viktigt att ha rätt kunskap om bemötande av dessa patienter. Ett gott bemötande inverkade på hur vården upplevdes av patienter och kunde därför antas vara en viktig faktor för att arbeta med gällande vårdkvalitet. Syfte: Syftet med denna intervjustudie var att belysa distriktsjuksköterskans upplevelser och behov av att möta patienter med psykisk ohälsa på hälsocentral. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att distriktssköterskans upplevelse av att bemöta och vårda patienter med psykisk ohälsa gjordes genom att skapa tillit och förtroende hos patienten. I arbetet som distriktssköterska förekom det ofta känslor som otillräcklighet, rädsla, frustration och stress. För att kunna vårda patienter med psykisk ohälsa fanns det vissa förutsättningar som påverkade distriktssköterskans arbete. De förutsättningar som beskrevs var samarbete med andra vårdinstanser, handledning/spegling och kunskap. Slutsats: Att som distriktssköterska känna frustration, otillräcklighet, rädsla och stress kunde påverka relationen till patienten som kunde leda till ett lidande för individen. För att förbättra mötet med patienten krävdes att distriktssköterskan fick mer tid till denna patientgrupp. Distriktssköterskan kunde inte ensam bära det primära ansvaret utan en tydlig ansvarsfördelning borde följas mellan olika vårdinstanser. För att kunna förstå och behandla patienter med psykisk ohälsa krävdes utbildning vilket distriktssköterskorna borde få kontinuerligt då behov uppstod. / Background: Studies showed that there was a lack of experience among district nurses when it came to treating patients with mental illness. It was considered important to have the right knowledge about the treatment of these patients. A good response affected how the care was experienced by patients and could therefore be assumed to be an important factor in working with the current quality of care. Aim: The aim of this interview study was to shed light on the district nurse's experiences and need to meet patients with mental illness at a health center. Method: The study was conducted with a qualitative method with semi-structured interviews and was then analyzed with a qualitative content analysis. Results: The results showed that the district nurse's experience of treating and caring for patients with mental illness was made by creating trust and confidence in the patient. In the work as a district nurse, there were often feelings such as inadequacy, fear, frustration and stress. In order to be able to care for patients with mental illness, there were certain conditions that affected the district nurse's work. The conditions described were collaboration with other care agencies, supervision / reflection and knowledge. Conclusion: As a district nurse, feeling frustration, inadequacy, fear and stress could affect the relationship with the patient which could lead to suffering for the individual. To improve the meeting with the patient, it was required that the district nurse had more time for this patient group. The district nurse could not alone bear the primary responsibility, but a clear division of responsibilities should be followed between different care agencies. In order to be able to understand and treat patients with mental illness, training was required, which the district nurses should receive continuously when the need arose. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-23</p>

Bakgrund: Palliativ vård omfattar förutom symtomlindring även ett teamarbete där distriktssköterskans kommunikation med patienten och närstående har stor betydelse. God palliativ vård i livets slutskede uppnås när patient och närstående känner trygghet och förtroende för distriktssköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av situationer där närståendes bedömning av patientens symtomlindring i livets slutskede skiljer sig från den egna bedömningen. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en webbenkät med deskriptiv ansats. Webbenkäten skickades till 198 distriktssköterskor och sjuksköterskor inom hemsjukvården i södra Sverige och besvarades av totalt 93. Deskriptiva analyser gjordes där frekvenser för samtliga frågor beräknades för att se fördelningen mellan de olika svarsalternativen. Slutligen gjordes sambandsanalyser genom korstabeller med chi2-test för att testa om det fanns ett signifikant samband mellan två variabler. Resultat: Resultatet indikerade att distriktssköterskor påverkas av närstående vid bedömningarna gällande symtomlindrande läkemedel för patienter i livets slutskede. Resultatet indikerade även att distriktssköterskor som inte har utbildning inom palliativ vård var mer benägna att ge symtomlindrande läkemedel till patienten för att stilla närståendes oro. Detta samband blev dock inte statistiskt säkerställt, även att det var nära signifikansnivån. Slutsats: Studiens resultat tyder på att distriktssköterskors och närståendes bedömning skiljer sig åt, gällande symtomlindrande läkemedel för patienter i livets slutskede. Resultatet tyder även på att distriktssköterskor som inte har utbildning inom palliativ vård kan vara mer benägna att ge symtomlindrande läkemedel till patienten för att stilla närståendes oro. Det visar även att distriktssköterskor kan vara i behov av ökad kunskap inom palliativ vård för att kunna ge patienten god vård i samspelet med närstående.

Bakgrund: Sårbehandling är en del av distriktssköterskans dagliga arbetsuppgifter, en uppgift som ofta är tidskrävande. Fokus läggs ofta på att hitta rätt förband och omläggningsintervall. Patientens levnadsvanor påverkar sårläkningsprocessen. Genom en helhetssyn och ett samarbete med patienten kan sårläkningen underlättas. Syfte: Syfte med studien var att beskriva hur distriktssköterskan arbetar med den äldre patientens levnadsvanor i samband med svårläkta bensår. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien.  Datainsamlingen genomfördes med en webbaserad, asynkron enkät. Urvalet bestod av distriktssköterskor från sydöstra regionen och det insamlade materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys.  Resultat: Distriktssköterskorna beskrev en bristande struktur i arbetet med patientens levnadsvanor. Dokumentationen gjordes på olika sätt inom primärvården och den kommunala hemsjukvården. Detta ledde till en bristande informationsöverföring och uppföljning. Distriktssköterskan diskuterades patientens levnadsvanor med öppna frågor och motiverande samtal. Samtidigt betonade de vikten av patientens eget ansvar. Distriktssköterskorna upplevde att levnadsvanorna borde medvetandegöras och tas upp mer i det dagliga arbetet. För att göra det behövdes tid och kontinuitet. Distriktssköterskorna beskrev att reflektion sällan genomfördes på ett strukturerat sätt. Reflektion efterfrågades av distriktssköterskorna för kunskapsutbyte och för att medvetandegöra levnadsvanorna. Slutsats: Trots att distriktssköterskorna har stor kompetens att arbeta med levnadsvanor i samband med sårläkning får det för lite fokus i det dagliga arbetet. Distriktssköterskornas förebyggande arbete ses som ett kärnelement i professionen. Levnadsvanorna behöver få en större plats i sårvårdsarbetet inom primärvården och den kommunala hemsjukvården för att uppmärksamma sambandet med sårläkning. / Background: Wound treatment is a part of the district nurse daily tasks, a task that is time consuming. The focus is often in finding the right dressing and conversion interval. The patient's lifestyle affects the wound healing process. Through a holistic view and a collaboration with the patient, wound healing can be facilitated. Aim: The aim of the study was to describe how the district nurse works with the elderly patient's lifestyle in connection with difficult-to-heal leg ulcers. Method: Qualitative method with inductive approach was used in the study. The data collection was carried out with a web-based, asynchronous survey. The sample consisted of district nurses from the southeastern region and the collected material was analyzed using a content analysis. Results: The district nurses described a lack of structure in the work with the patient's lifestyle. The documentation was made in different ways in primary care and municipal home health care. This led to a lack of information transfer and follow-up. The district nurse discussed the patient's lifestyle with open questions and motivational conversations. At the same time, they emphasized the importance of the patient's own responsibility. The district nurses felt that more attention should be paid to the importance of living habits. To do that, time and continuity are needed. The district nurses described that reflection is seldom carried out in a structured way. Reflection was requested by the district nurses for the exchange of knowledge and for raising awareness of living habits. Conclusion: Despite the fact that the district nurses have great competence in working with living habits in connection with wound healing, there is too little focus in the daily work. The district nurses' preventive work is seen as a core element in the profession. Living habits need to be given a greater place in wound care work in primary care and municipal home health care to draw attention to the connection with wound healing.

Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom är en patientgrupp som kan väcka föreställningar hos befolkningen och även hos sjuksköterskor. Den psykiatriska vården har utifrån ett historiskt perspektiv varit kantat av kränkande behandlingsformer som också ses ha bidragit till dagens föreställningar. Patienter med psykisk sjukdom bor i större utsträckning hemma och har behov av kommunal hemsjukvård.  Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors och distriktssköterskors upplevelser av att bemöta patienter med psykisk sjukdom i kommunal hemsjukvård.  Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor och två distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Ur den kvalitativa innehållsanalysen uppstod tre kategorier; organisatoriska otydligheter, kunskapens betydelse och professionellt förhållningssätt med olika underkategorier. Det framkom att det fanns föreställningar om patienter med psykisk sjukdom som berodde på en kunskapsbrist. En otydlighet i organisationen fanns som orsakade svårigheter att bemöta patienter med psykisk sjukdom. Ett professionellt förhållningssätt ansågs vara av vikt för att kunna bemöta alla patienter på ett jämlikt sätt.  Slutsats:  Studien visar att sjuksköterskor och distriktssköterskor i kommunal hemsjukvård efterfrågar en utökad kunskap om psykisk sjukdom. Kunskapsbristen beskrevs skapa en upplevelse av otillräcklighet för att bemöta patienter med psykisk sjukdom på ett jämlikt sätt / Background: Patients with a mental illness is a group of patients who can cause prejudice not only in the population but also among professional nurses. They can be perceived as unpredictable, dangerous, and more demanding than other patients. From a historical perspective, psychiatric care has been fraught with abusive forms of treatment that are also seen to have contributed to today's perceptions. Patients with mental illness live to a greater extent at home and therefore has a need for municipal homecare.  Aim: The aim was to shed light on nurses and district nurses experiences of meeting patients with mental illness in municipal home care. Method: The study was conducted with a qualitative design. Semi-structured interviews were conducted with seven nurses and two district nurses in municipal home care. The interviews were analyzed with a based on a qualitative content analysis. Results: Based on the qualitative content analysis, three categories emerged: organizational ambiguities, the importance of knowledge, and the importance of a professional approach with different sub-categories. It turned out that there were ideas about patients with mental illness that were due to a lack of knowledge. There was a lack of clarity in the organization that caused difficulties in dealing with patients with a mental illness. A professional approach appeared to be important to be able to treat all patients in an equal way. Conclusion: The study shows that nurses and district nurses in municipal home care want an increase in knowledge about mental illness. The lack of knowledge was described as creating a feeling of inadequacy when striving to meet patients with mental illness in an equal way

Medellivslängden i den svenska befolkningen har successivt ökat och kroniska sjukdomar har blivit fler bland de äldre. Potentiella medicinska behandlingar har också blivit fler och det är inte ovanligt att den äldre patienten behandlas med många olika läkemedel samtidigt, så kallat polyfarmaci. Polyfarmaci innebär en ökad risk för läkemedelsbiverkningar och läkemedelsinteraktioner. Uppföljning av läkemedelsbehandlingar är därför en viktig uppgift för sjuksköterskan. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av läkemedelsuppföljning hos äldre patienter inom kommunal hälso- och sjukvård. I litteraturstudien ingår tio vetenskapliga artiklar varav sex med kvalitativ metod, tre med kvantitativ metod och en mixad metod. Resultatet visar sjuksköterskans erfarenheter av läkemedelsuppföljning i två huvudkategorier: risker och samverkan. Under dessa återfinns sju kategorier, tre kategorier var särskilt återkommande i inkluderade artiklar: osäkerhet i ansvarsfördelning kring läkemedelsuppföljning, brist på kunskap och ansvar för att sammanställa läkemedelsinformation. Den sistnämnda kategorin framträdde som ett markant problem för sjuksköterskan varför vi föreslår forskning på ett gemensamt journalsystem för region och kommun beträffande patientens läkemedelslista. Förhoppningsvis kan en sådan studie leda till resultat som i framtiden kan användas till ett förbättrat journalsystem och ökad patientsäkerhet. / Life expectancy in the Swedish population has gradually increased and chronic diseases have increased among the elderly. Potential medical treatments have also increased and it is not uncommon for the elderly patient to be treated with many different drugs at the same time, denoted polypharmacy. Polypharmacy involves an increased risk of drug side effects and drug interactions. Follow-up of drug treatments is therefore an important task for the nurse. The purpose of the literature study was to describe the nurse's experiences of drug follow-up in elderly patients in municipal health care. The literature study includes ten articles, of which six with a qualitative method, three with a quantitative method and one mixed method. The results show the nurse's experiences of drug follow-up in two main categories: risks and collaboration. Under these are seven categories, three categories were particularly recurring in included articles: uncertainty in the division of responsibilities regarding drug follow-up, lack of knowledge and responsibility for compiling drug information. The latter category emerged as a significant problem for the nurse, which is why we propose research on a common record system for region and municipality regarding the patient's drug list. Hopefully, such a study can lead to results that in the future can be used for an improved medical record system and increased patient safety.

Bakgrund: Det sker världen över en snabb utveckling av elektronisk hälsa.  Målsättningen med digitalisering och elektronisk hälsa är att underlätta för människor att uppnå god och jämlik hälsa. Distriktssköterskor och sjuksköterskor behöver inneha kunskap och medverka vid utvecklingen av elektronisk hälsa och dess verktyg.  Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar distriktssköterskor och sjuksköterskors upplevelse av att använda videosamtal för kommunikation och informationsöverföring med patienter inom primärvården. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju distriktssköterskor och tre sjuksköterskor inom primärvården i Sydöstra Sverige. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och sju subkategorier. De tre kategorierna var: Kunskap och resurser, alla deltagare upplevde att teknik var en faktor som påverkade upplevelsen. Både tekniska svårigheter och utvecklingen av teknik påverkade videosamtalet. Videosamtal visade sig kunna vara tidsbesparande. Medverkan och interaktion, videomöten med flera aktörer upplevde flertalet deltagare som opersonliga och riskerade exkludera patienten. Videosamtalets kapacitet, deltagarna gjorde en bedömning i vilka situationer det var lämpligt med videosamtal. Slutsats: Videosamtal är ett bra komplement till telefonsamtal, ger god service och är oftast tidsbesparande men kan sällan ses som ersättning till fysiska besök. Teknik kan vara både en hindrande och underlättande faktor vid kommunikationen och informationsöverföring med patienter. Videosamtal med flera aktörer under en vårdplanering där patienten har hög ålder eller nedsatta sinnesfunktioner är inte lämpligt för patienten enligt distriktssköterskor och sjuksköterskors upplevelse. / Background: There is a worldwide rapid development of electronic health. The goal of digitalization and electronic health is to make it easier for people to achieve good and equal health. District nurses need to have knowledge and participate in the development of electronic health and its tools. Aim: The purpose of the study was to shed light on factors that affect district nurses and nurses' experience of using video calls for communication and information transfer with patients in primary health care. Method: The study was conducted with a qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with seven district nurses and three nurses in primary health care in southeastern Sweden. The data material was analyzed with a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three categories and seven subcategories. The three categories were: Knowledge and resources, all participants felt that technology was a factor that influenced the experience. Both technical difficulties and the development of technology affected the video call. Video calls proved to be time-saving. Participation and interaction, video meetings with several actors experienced the majority of participants as impersonal and risk of exclusion of the patient. Video call capacity, participants made an assessment in which situations video calls were appropriate. Conclusion: Video calls are a good complement to telephone calls, provide good service and are usually time-saving but can rarely be seen as compensation for physical visits. Technology can be both a hindering and facilitating factor in communication and information transfer with patients. Video conversations with several actors during a care planning where the patient is elderly or has impaired sensory functions is not suitable for the patient according to district nurses and nurses' experience.

Bakgrund: I takt med att Sveriges befolkning blir äldre ökar behovet av vård och kompressionsbehandling. För att kunna ge en optimal sårvård behöver distriktssköterskan ha kompetens inom venös insufficiens, sårläkningsprocessen, sårläkningshämmande faktorer, cirkulationsbedömning och kompressionsbehandling. Vid behandling av venösa bensår ska distriktssköterskor arbeta patientsäkert och ta ansvar för sina handlingar. Syfte: Beskriva hur distriktssköterskor erfar sin kompetens och behovet av kompetensutveckling gällande kompressionsbehandling av venösa bensår. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades i studien. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med tio distriktssköterskor inom primärvården. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier. Kategorierna beskrev distriktssköterskors erfarenhet av sin kompetens samt resurser och strategier för kompetensutveckling. Distriktssköterskor som ofta utförde kompressionsbehandling ansåg sig ha kompetens inom området och hade förmågan att utföra en korrekt bedömning samt behandling. Distriktssköterskor som istället erfor sin kompetens som bristfällig uttryckte ofta utmaningar i arbetsmomentet. Utmaningar beskrevs vara att motivera patienter till att använda kompressionsbehandling samt att förmedla information om behandlingens fördelar. Slutsats: Kunskap inom kompressionsbehandling är en förutsättning för att vårda patienter med venösa bensår Kompetensutveckling samt stöd och kunskapsutbyte med medarbetare har fördelaktig inverkan på distriktssköterskans individuella kompetens. Hinder i kompetensutveckling var tidsbrist samt att utbildning inte prioriterades. / Background: As the population of Sweden grows older, the need for care and compression treatment increases. In order to provide optimal wound care, the district nurse needs to have expertise in venous insufficiency, the wounds healing process, inhibiting factors in wound healing, circulation assessment and compression treatment. When treating venous leg ulcers, the district nurses must work patient-safe and take responsibility for their actions. Aim: Describe how district nurses experience their competence and the need for competence development regarding compression treatment for venous leg ulcers. Method: A qualitative method with an inductive approach was applied in the study. The data collection was conducted with semi-structured interviews with ten district nurses in primary care. The collected material was analyzed on the basis of a qualitative content analysis.  Findings: The categories described district nurses' experience of their competence as well as resources and strategies for competence development. District nurses who often performed compression treatment considered themselves to have competence in the area and had the ability to perform a correct assessment and treatment. District nurses who experienced their skills as deficient often expressed challenges in the work step. Challenges were described as motivating patients to use compression therapy and providing information about the benefits of the treatment. Conclusion: Knowledge in compression treatment is a prerequisite for caring for patients with venous leg ulcers. Competence development and support and knowledge exchange with employees have a beneficial effect on the district nurse's individual competence. Lack of time and low prioritized education were described as obstacles in skills development.

Bakgrund: Andelen äldre ökar och för äldre är läkemedelsbiverkningar ett vanligt problem som ger ökad sjuklighet, ohälsa och dödlighet. Ofta är de läkemedel som orsakar allvarlig läkemedelsrelaterad ohälsa vanligt förekommande, biverkningarna är välkända och går att förebygga. Distriktssköterskan är en viktig del i det förebyggande arbetet genom läkemedelsgenomgångar, utbildning och kunskap som ger goda förutsättningar för att effektivt förebygga läkemedelsrelaterad ohälsa och öka patientsäkerheten. Syfte: var att beskriva läkemedelsförskrivningen hos den äldre befolkningen i Blekinge under perioden 2001–2015. Metod: Studien gjordes i samarbete med Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Den hade kvantitativ design med tre tvärsnitt mellan 2001–2015 och inkluderade äldre personer 65 år eller äldre. Analysen gjordes deskriptivt och för att se signifikant skillnad i medelantal förskrivna läkemedel genomfördes t-test. Resultat: Den äldre befolkningen hade i snitt lika många förskrivna läkemedel 2001–2015, äldre utan läkemedel ökade procentuellt från 2001–2015 och för äldre med läkemedel syntes en ökad förskrivning. Mellan åldersgrupperna fanns en statistiskt signifikant skillnad i medelvärdet av förskrivningar vid alla tre tidpunkterna, detta fanns mellan könen vid första tvärsnittets tidpunkt, 2001–2003, men kunde inte påvisas vid de två andra tvärsnitten. De fem mest förskrivna läkemedelsgrupperna var samma vid alla tre tidpunkterna. Slutsats: Antal förskrivningar visade sig vara konstant, men andelen äldre utan läkemedel ökade och hos äldre med läkemedel ökade förskrivningarna. Äldre äldre visade sig ha en ökad förskrivning jämfört med yngre äldre, det fanns även en skillnad i förskrivningar mellan könen 2001–2003, för att sedan jämnas ut.

Bakgrund: Statistik visar att 8% av alla legitimerade sjuksköterskor inte arbetar inom hälso- och sjukvården. Anledningen till det är bland annat hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress. Tidigare forskning visar att arbetsplatser som arbetar proaktivt för vårdpersonalens välbefinnande har i en större utsträckning mer välmående personal. Utan ett gott välbefinnande hos sjuksköterskan blir patientsäkerheten och kvaliteten på omvårdnaden sämre. Syfte: Studiens syfte var att beskriva primärvårdssköterskans skattande av psykosocial arbetsmiljö och välbefinnande samt studera sambandet mellan dessa variabler. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och korrelativ design. Totalt skickades 170 enkäter ut till sjuksköterskor och distriktssköterskor arbetande inom regionstyrd och privatägd primärvård i Mellansverige. Svarsfrekvens: 58%. Använda instrument var; Factors perceived stress symptoms, Thriving Scale, Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version III. Huvudresultat: Resultatet visar starkt samband mellan ökad konflikt mellan arbete och privatliv och sämre skattat symtom på stress, det innebär att variablerna samvarierar med varandra negativt. Högt arbetstempo korrelerar med stress-symtom negativt. Positiv korrelation sågs mellan upplevelsen att känna stolthet över sin organisation och välbefinnande, vitalitet, lärande och blomstrande på arbetsplatsen. Vitalitet och lärande skattades högt, vilket indikerar hög nivå av thriving hos deltagarna. Slutsats: Flertal statistiskt signifikanta samband mellan psykosocial arbetsmiljö och välbefinnande konstaterades. Det innebär att den psykosociala arbetsmiljön samvarierar med primärvårdssköterskans välbefinnande. Resultatet understryker vikten av att organisationer prioriterar att skapa ett hållbart arbetsliv för att välbefinnandet ska bevaras och förbättras. / Introduction: Statistics show that 8% of all licensed nurses do not work in healthcare. Causes are high workload and work-related stress. Previous research presents that workplaces proactively work for the well-being of staff have more prosperous employees. Without the feeling of well-being of the nurse, patient safety and the quality of care will be worse. Aim: Aim to describe the primary care nurse’s assessment of the psychosocial work environment and well-being and study the relationship between these variables. Method: A quantitative cross-sectional study with descriptive and correlational design. A total of 170 questionnaires were sent out to nurses and district nurses working in regionally managed and privately owned primary care in Central Sweden. Response rate: 58%. Instrument used; Factors perceived stress symptoms, Thriving Scale, Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version III. Result: Strong correlation between high work-privacy conflicts and higher stress symptoms were seen, this means the variables co-vary negatively. High work pace correlates negatively with stress symptoms. Positive correlation was seen between feeling pride in the organization and well-being, vitality, learning and thriving at the workplace. Vitality and learning were rated high, which indicates high levels of thriving. Conclusion: Several statistically significant relationships between psychosocial work environments and well-being were found. This implies that psychosocial work environment affects primary care nurse’s well-being. It underlines the importance of organizations prioritizing creating a sustainable work environment for the well-being to be preserved and improved.

Mot bakgrund av utvecklingen av nya former för högre utbildning för sjuksköterskor, där det kliniska expertkunnandet och kompetensen betonas, var syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie att beskriva distriktssköterskans och den avancerade specialistsjuksköterskans yrkesroller med fokus på likheter och skillnader mellan dessa två professioner. Kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar granskades. Slutligen valdes 32 artiklar ut för att ingå i studiens resultat. Författarna kunde visa att både likheter och skillnader förelåg mellan de båda yrkesrollerna. Gemensamt för professionerna var att deras huvudämne är omvårdnad men den avancerade specialistsjuksköterskan fokuserar även mer mot det medicinska området och hon arbetar utifrån ett mer profilerad kompetensområde. Studien bidrar till den vetenskapliga forskningen av distriktssköterskerollen samt lyfter fram morgondagens behov av att utveckla och stärka dagens sjuksköterskeprofession. Förhoppningsvis kan studien öka kunskapen om distriktssköterskan samt ge ett intresse och nyfikenhet på en för Sverige tämligen okänd yrkesroll, den avancerade specialistsjuksköterskan. / Based upon the experience that the development of new forms for advanced education for nurses, where the clinical expert knowledge and the competence accentuates, the aim of this systematic literature review was to describe the professions of the district nurse and the advanced nurse practitioner with focus on similarities and differences between the two professions. Qualitative and quantitative articles were reviewed. Finally 32 articles were selected to be included in the result. The authors could demonstrate both similarities and differences between the two professions. Their common main issue is nursing care but the advanced nurse practitioner put even more focus on the medical area and she is working with a more profiled qualification. The study conduces to the scientific research of the district nurse and emphasizes the future needs of developing the nurse profession. Hopefully this study can raise the knowledge of the district nurse and give an interest and curiosity on the advanced nurse practitioner whom is relative unknown in Sweden.