Spelling suggestions: "subject:"districtnurse"" "subject:"districtnurses""
181 |
Distriktssköterskors erfarenhet av det digitala vårdmötet i Närhälsan online : En kvalitativ intervjustudie / District nurses’ experiences of the digital care meeting in Närhälsan online : A qualitative interview studyBäck, Kristina, Dernsjö, Jenny January 2023 (has links)
Bakgrund: Sverige har som mål att år 2025 vara bäst i världen på digital vård. Det senaste decenniet har användandet av vårdapplikationer ökat där både privata och offentliga aktörer erbjuder vård genom dessa. Distriktssköterskan har en viktig roll i att leda och utveckla digitala hjälpmedel inom vården samt att göra patienten delaktig i den digitala utvecklingen vården står inför. Tidigare forskning visar att det finns utmaningar för såväl patienter som vårdpersonal samt en risk för digitalt utanförskap i den digitala utvecklingen av vården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av det digitala vårdmötet i Närhälsan online. Metod: I studien användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor och sjuksköterskor som arbetar på Närhälsan online. Resultat: I resultatet framkom två kategorier, positiva vårdmöten samt arbetet i en digital vårdmiljö. Fyra underkategorier kom fram, tillgänglighet, effektiva besök, hitta rätt i vårdkedjan samt trygg i sin profession. Resultatet visade att digitala vårdbesök ökar tillgängligheten i primärvården och är ett komplement till fysiska vårdbesök. Konklusion: Studien visar att digitala vårdmöten är ett bra komplement till fysiska besök i primärvården. Besöken blir mer effektiva och fler patienter får lättare tillgång till vården. / Background: Sweden's goal is to be the best in the world in digital care by 2025. In the last decade, the use of care applications has increased, where both private and public actors offer care through them. The district nurse has an important role in leading and developing digital aids in healthcare as well as making the patient a participant in the digital development healthcare is facing. Previous research shows that there are challenges for both patients and healthcare staff as well as a risk of digital exclusion in the digital development of healthcare. Purpose: The purpose of the study was to describe district nurses' and nurses' experiences of the digital care meeting in Närhälsan online. Method: The study used a qualitative content analysis with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with eight district nurses and nurses who work at Närhälsan online. Results: Two categories emerged in the results, positive care meetings and work in a digital care environment. Four subcategories emerged, accessibility, efficient visits, finding the right way in the care chain and secure in one's profession. The results showed that digitalcare visits increase accessibility in primary care and are a complement to physical care visits. Conclusion: The study shows that digital care meetings are a good complement to physical visits in primary care. Visits will be more efficient and more patients will have easier access to care.
|
182 |
Distriktssköterskors upplevelse av telefonrådgivning på en hälsocentral- En kvalitativ intervjustudie / District nurses´experiences of telephone nursing at a primary healthcare center- A qualitative interview studyPakka, Mia, Melat, Solomon January 2021 (has links)
Abstrakt Bakgrund: Hälsocentraler i Sverige har erbjudit telefonrådgivning i årtionden och det är främst en distriktssköterska som erbjuder sådana tjänster. Telefonrådgivning handlar främst om triagering, ge professionell rådgivning och hänvisa till andra vårdinstanser. I tidigare studier finns det beskrivet både möjligheter och svårigheter med telefonrådgivning. Motiv: Telefonrådgivning ur en svensk primärvårdskontext och utifrån distriktssköterskors profession är inte väl beskriven i den vetenskapliga litteraturen. Det är därför viktigt att få en ökad kunskap om hur distriktssköterskor i Sverige upplever telefonrådgivning på en hälsocentral så att arbetet och arbetsmiljön kan utvecklas och förbättras. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av telefonrådgivning på en hälsocentral. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor inom regionerna Västerbotten och Västernorrland. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes på den insamlade intervjudatan. Resultat: Resultatet redovisas i fyra kategorier som berör rollen som telefonrådgivare, relationen med patienten i telefon, utmaningar i kommunikation via telefon och slutligen organisationen kring telefonrådgivningen. Konklusion: Telefonrådgivning anses öka tillgängligheten till sjukvården. Yrkeserfarenhet och ett personcentrerat förhållningssätt upplevs vara viktigt för en bra bedömning och god patientrelation via telefon. Hinder som att inte se patienten samt tidspress och personalbrist kan påverka bedömningsförmågan och hota patientsäkerheten. Verksamheten behöver förbättra arbetsmiljön för distriktssköterskor i telefonrådgivning samt erbjuda kontinuerlig utbildning för att de ska ha bättre förutsättningar att hjälpa patienten på bästa sätt. / Abstract Background: Primary healthcare centers in Sweden have been offering telephone nursing for decades and it is mainly a district nurse who offers such services. Telephone nursing is mainly about triaging, giving professional advice and referring to other care facilities. Previous studies describe both possibilities and difficulties of telephone nursing. Motive: Telephone nursing from a Swedish primary healthcare context and based on the profession of district nurses´ is not well described in the literature. It is therefore important to increase the knowledge about how district nurses in Sweden experience telephone nursing at a healthcare center so that the work and work environment can be developed and improved. Aim: The aim of the study was to illuminate district nurses´experience of telephone nursing at a primary healthcare center. Methods: Semi-structured interviews with eight district nurses´ were conducted within region Västerbotten and region Västernorrland. Qualitative content analysis was used to analyze the gathered interview data. Result: The results are reported in four categories that concern the role of telephone counselor, the relationship with the patient by telephone, challenges in communication via telephone and finally the organization around telephone nursing. Conclusion: Telephone nursing is considered to increase accessibility to healthcare. Professional experience and a person-centered approach are perceived to be important for a good assessment and a good patient relationship by telephone. Obstacles such as not seeing the patient, time pressure and staff shortages can affect the ability to assess and threat patient safety. The primary healthcare organization needs to improve the working environment for district nurses´ in telephone nursing and offer continuous training so that they have better conditions to help the patient in the best way.
|
183 |
Distriktssköterskors upplevelse av stress i arbetet inom primärvården - en kvalitativ studieVermelin, Linnea, Stennek, Frida January 2021 (has links)
Bakgrund: Arbetsrelaterad stress definieras som en obalans mellan kunskap, förmågor, krav och påfrestning. Långvarig stress utan chans till återhämtning kanleda till utmattningssyndrom och depression. Inom primärvården internationellt orsakas stress ofta av tidsbrist, stor arbetsbelastning och mycket administrativa arbetsuppgifter. Stress kan leda till ökad risk för misstag inom vården och felaktiga bedömningar. I Sverige förväntas distriktssköterskor arbeta självständigt och ha enbred kunskap och kunna vårda personer över hela livsspannet. Motiv: Arbetsrelaterad stress inom sjuksköterskeyrket är välstuderat internationellt, men det finns begränsat med studier utförda på distriktssköterskor i Sverige. Föreliggande studie var viktig för att öka förståelsen för distriktssköterskors arbetssituation inom primärvården i Sverige. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelse av stress i arbetet inom primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semi-strukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor och en sjuksköterska inom primärvården. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet identifierades två kategorier som bidrog till upplevelsen av stress; “att känna sig styrd av klockan” och “att bära ett stort ansvar” och två kategorier som bidrog till upplevelsen av minskad stress; “att ha rätt förutsättningar”och “att kunna prioritera”. Konklusion: Det självständiga arbetet kunde upplevas både bidra till ökad stress och minskad stress i arbetet. Resultatet belyser en del av distriktssköterskans vardag och kan bidra till kunskap om deras arbetssituation hos såväl kollegor som ledning. Rätt förutsättningar att utföra arbetet i enlighet med sin yrkesroll och kompetens kan förhoppningsvis bidra till ökad arbetsglädje, minskade sjukskrivningar samt ökad trygghet och säkerhet för patienterna. / Background: Work-related stress is defined as imbalance between knowledge, abilities, requirements and stress. Prolonged stress without a chance of recovery can lead to fatigue syndrome and depression. In primary care internationally, stress is often caused by lack of time, heavy workload and abundance of administrative tasks. Stress can lead to an increased risk of mistakes in healthcare and incorrect assessments. In Sweden, district nurses are expected to work independently, to have broad knowledge and to be able to care for people throughout their life span. Motive: Work-related stress in the nursing profession is well studied internationally, there are, however, limited studies done on district nurses in Sweden. The present study was important to increase the understanding of the district nurses' work situation in Swedish primary care. Aim: The aim of the study was to illustrate district nurses' experience of workrelated stress in primary care. Methods: A qualitative interview study with semi-structured interviews was conducted with eight district nurses and one registered nurse in primary care. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: The results identified two categories that contributed to the experience of stress; "feeling controlled by time" and "carrying a great deal of responsibility" and two categories that contributed to the experience of reduced stress; "having the right conditions" and "being able to prioritize". Conclusion: The independent work could be seen as both contributing to increased stress and reduced stress at work. The results illuminate a part of district nurse's everyday life and can contribute to knowledge about their work situation with both colleagues and management. The right conditions to perform the work in accordance with their professional role and competence can hopefully contribute to increased job satisfaction, reduced sick leave, and increased safety and security for patients.
|
184 |
Covid-19 pandemin förändrade förutsättningarna för debasala hygienrutinerna i primärvården : En kvalitativ intervjustudie / The Covid-19 pandemic changed the conditions for basic hygiene routines inprimary health care. : A qualitative interview studyKulin, Jennifer, Strömberg, Maria January 2023 (has links)
Bakgrund: Basala hygienrutiner är en av grundstenarna inom omvårdnad och brister inom följsamheten leder till ökad smittspridning och ohälsa. När världen drabbades av covid-19 pandemin i början av 2020 påverkades både vårdpersonalens arbetsmiljö och välbefinnande negativt. Samtidigt sjönk vårdpersonalens följsamhet till de basala hygienrutinerna för första gången i nationella mätningar sedan 2010. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna inom primärvården under covid-19 pandemin. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades med en innehållsanalys med manifest inriktning. Resultat: Distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna under covid-19 pandemin beskrivs under huvudkategorierna “arbetsmiljö” och “kunskap”. Under “arbetsmiljö” uppkom underkategorierna: tidsbrist minskar följsamheten, materialtillgången påverkar följsamheten och den fysiska arbetsplatsen påverkar förutsättningarna. Under “kunskap” uppkom underkategorierna: arbetsgruppens utbildning ökar följsamheten, erfarenhet av att utföra de basala hygienrutinerna och förändrad kännedom om smittspridning. Slutsats: Distriktssköterskors erfarenheteter av att arbeta enligt de basala hygienrutinerna påverkas och förändras av deras arbetsmiljö, kunskap och av att ha arbetat under covid-19 pandemin. Detta innebär att åtgärder för att hantera minskad följsamhet av de basala hygienrutinerna behöver baseras på de erfarenheter som finns i den aktuella verksamheten och arbetsgruppen. / Background: One of the cornerstones of nursing is basic hygiene practices. Deficiency in compliance leads to increased spread of infection and morbidity. When the Covid-19 pandemic spread across the world, in the beginning of 2020, both the work environment and the well-being of healthcare workers were affected negatively. At the same time as the health care workers´ compliance to basic hygiene routines dropped for the first time since 2010 according to national evaluations. Aim: To describe the district nurse's experiences working according to the basic hygiene routines in primary care during the covid-19 pandemic. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Individual interviews were conducted with eight district nurses. The material was analyzed with a content analysis with manifest orientation. Results: District nurses' experiences of working according to the basic hygiene routines are described under the main categories “work environment” and “knowledge”. Under “work environment” could the following subcategories be identified: lack of time reduces compliance, availability of materials affects compliance and the physical workplace affects the conditions. Under “knowledge” did the following subcategories arise: training of the work group increases compliance, experience of performing the basic hygiene routines and changed knowledge about spread of infection. Conclusions: District nurses' experience of working according to the basic hygiene routines is affected and changed by their work environment, knowledge and having worked during the covid-19 pandemic. This means that measures to handle the reduced adherence to basic hygiene routines need to be based on the experiences of the current workplace and group.
|
185 |
Äldre kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens : En systematisk litteraturöversikt / Older women’s experiences of living with urinary incontinence : A systematic literature reviewTrugong, Kelly, Nehvonen, Maja January 2023 (has links)
Urininkontinens är ett folkhälsoproblem och förekomsten ökar med stigande ålder. Tidigare forskning visar att äldre kvinnor upplever urininkontinens som skamligt samt ser tillståndet som en oundviklig del av naturligt åldrande. Urininkontinens upplevs besvärande att prata om vilket medför att få äldre kvinnor söker vård. Distriktssköterskan har med sin kompetens om urininkontinens samt vårdande samtal möjlighet att möta den äldre kvinnans livsvärld. Syftet var att belysa äldre kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens. En systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes och tio kvalitativa artiklar analyserades enligt Popeone, Langius-Eklöf, Stenwall och Jervaeus (2021) analysmetod. Analysen resulterade i en huvudkategori och fyra kategorier med två till tre underkategorier. Huvudkategorin var stigmatiseringen kring urininkontinens tycks påverka äldre kvinnors livsvärld och kategorierna följande: samspel av känslor kring urininkontinens, betydelsen av påverkan på det dagliga livet, betydelsen av hälso- och sjukvårdens agerande samt strategier för att hantera urininkontinens. Ur resultatet framkom det att urininkontinens är stigmatiserat och påverkar den äldre kvinnans livsvärld, främst genom en förändrad självbild och isolering. Resultatet visar vidare att vården både kan ge stöd och orsaka lidande beroende på bemötande. Sammanfattningsvis kan det konstateras att genom ett vårdande samtal med livsvärlden i fokus kan distriktssköterskan möta den äldre kvinnan ur ett holistiskt perspektiv, vilket kan leda till att värdighet och autonomi bevaras samtidigt som stöd erbjuds. Översikten kan vara av värde för fortsatt reflektion hos distriktssköterskor som möter äldre kvinnor med urininkontinens. / : Urinary incontinence is a public health problem, and the incidence increases with age. Previous research shows that older women experience urinary incontinence as shameful and see the condition as an inevitable part of natural aging. The condition is therefore perceived as troublesome to talk about, which means that few older women seek care. With the expertise in urinary incontinence and caring communication, the district nurse can meet the older women’s lifeworld. The aim was to shed light on older women's experiences of living with urinary incontinence. A systematic literature review with an inductive approach was carried out and ten qualitative articles were analyzed according to Popeone, Langius-Eklöf, Stenwall and Jervaeus (2021) analysis method. The analysis resulted in one main category and four categories with two to three subcategories. The main category was the stigma surrounding urinary incontinence seems to affect the life world of older women and the categories were as follows: interplay of feelings around urinary incontinence, the importance of the impact on daily life, the importance of the healthcare system's actions and strategies for managing urinary incontinence. The results showed that urinary incontinence is stigmatized and affects the older woman's lifeworld, mainly through a changed self-image and isolation. Healthcare can both provide support and cause suffering depending on the treatment. In summary, it can be stated that through a caring conversation with the life world in focus, the district nurse can meet the older woman from a holistic perspective, which can lead to dignity and autonomy being preserved while offering support. The results may be of value for continued reflection by district nurses who meet older women with urinary incontinence.
|
186 |
Att möta och stödja personer med psykisk ohälsa till hälsosamma levnadsvanor – distriktssköterskors erfarenheter / Meeting and supporting people with mental illness to healthy lifestyles - experiences of district nursesMellberg, Signe, Åstrand, Linn January 2022 (has links)
Bakgrund: Personer med psykisk ohälsa löper större risk att drabbas av somatiska sjukdomar till följd av ohälsosamma levnadsvanor. Var tredje person som besöker primärvården i Sverige lider av psykisk ohälsa. En central arbetsuppgift för distriktssköterskan är att arbeta hälsofrämjande och att stötta patienter till hälsosamma levnadsvanor. Genom ett gediget hälsofrämjande arbete inom primärvården skulle personer med psykisk ohälsa minska risken att drabbas av följdsjukdomar som exempelvis diabetes typ 2 eller hjärt-kärlsjukdom. Motiv: Distriktssköterskan inom primärvården är ofta den första kontakten en person med psykisk ohälsa möter. Att beskriva distriktssköterskors upplevelse av att stödja personer med psykisk ohälsa till hälsosamma levnadsvanor anses viktigt för att skapa en inblick i det komplexa arbete det kan innebära. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att stödja personer med psykisk ohälsa till hälsosamma levnadsvanor. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes (n=9). Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Deltagarnas erfarenheter mynnade ut i 3 kategorier: “Skapa en förtroendefull vårdrelation”, “Pröva olika sätt att stödja till förändring” och “Överbrygga hinder för att lyckas”. Kategorierna sammanfattades under temat “Att ta sig an en komplex utmaning” Konklusion: Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde detta som en komplex utmaning där vårdrelationen hade en stor inverkan för hur förändringsarbetet togs emot av patienten. Distriktssköterskorna beskrev metoder för att motivera till hälsosamma levnadsvanor och lyfter flertalet hinder, både organisatoriska och kompetensmässiga hinder till att stödja personer med psykisk ohälsa till goda levnadsvanor. / Background: People with mental illness run a major risk of developing somatic diseases because of an unhealthy lifestyle. Every third person who visits primary care in Sweden suffers from mental illness. The district nurses main job task is to provide health-promoting counseling and support patients to adopt a healthy lifestyle. Through solid health-promotion work in primary care, people with mental illness would reduce the risk of developing secondary diseases such as type 2 diabetes or cardiovascular disease due to unhealthy lifestyle. Motive: The district nurse in primary care is often the first contact a patient with mental illness meets. Describing district nurses' experience of supporting patients with mental illness to healthy lifestyles is considered important to create an understanding and insight into the complex work it entails. Aim: The aim of the study was to describe the experiences of district nurses in supporting people with mental illness to adopt a healthy lifestyle. Methods: Semi-structured interviews were conducted (n=9). The interviews were analyzed through qualitative content analysis. Results: The participants' experiences resulted in 3 categories: "Create a trusting care relationship", "Try different ways to support change" and "Overcome obstacles to success". The categories were summarized under the theme "Taking on a complex challenge” Conclusion: The result showed that the district nurses experienced this job task as a complex challenge, where the care relationship had a major impact on how the transformation was received by the patient. The district nurses described methods for motivating healthy lifestyles and highlighted several obstacles, both organizational and obstacles due to lack of competence, to supporting patients with mental illness to adopt a healthy lifestyle.
|
187 |
Om alla gör det de ska, då fungerar det bra : En intervjustudie med distriktssköterskor om informationsöverföring vid utskrivnig av vuxen patient från slutenvård till kommunal hälso- och sjukvård / If everyone does what they are supposed to, then it works well : An interview study with district nurses on information transfer when discharging an adult patient from inpatient care to municipal health carePöls, Annika, Tafferner, Andrea January 2023 (has links)
Bakgrund: Informationsöverföring från slutenvården är viktigt för att kunna säkerställa patientsäkerheten i kommunal hälso- och sjukvård. Det används olika journalsystem i regionen och i kommunerna och därför är det av stor vikt att informationsöverföringen dem emellan fungerar optimalt för att distriktssköterskan ska få fullständig rapport om patienten när denne skrivs ut från slutenvården. Syftet var att belysa distriktssköterskans erfarenhet av informationsöverföring vid utskrivning av vuxen patient från slutenvård till kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. 12 semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor i kommunal hälso- och sjukvård genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundman). Resultat: Resultatet mynnade ut i tre kategorier; Vikten av att följa överenskomna rutiner, Samverkan och Patientsäkerhet. Det framkom att rapportering via befintliga system måste fungera och att framförhållning är viktigt. Samverkan mellan de olika verksamheterna var en nyckelfaktor och när patienter krävde mer avancerade insatser efter utskrivning var det viktigt med samordnad individuell planering. Olika modeller för utskrivning förekom, vilket upplevdes både positivt och negativt. Patientsäkerheten riskerades när kommunikationen mellan verksamheterna var bristfällig. Slutsats: Det finns flera brister i informationsöverföringen mellan verksamheter idag där patientsäkerheten äventyras. Resultatet i studien skulle kunna vara aktuell för vidare forskning inom ämnet, där förbättring kring informationsöverföringen skulle behöva ses över. Utbildning till personalen i digitala kommunikationshjälpmedel skulle gynna informationsöverföringen liksom att ge tid för patientansvarig sjuksköterska inom slutenvården att kunna ge en fullständig och patientsäker utskrivning. / Background: Information transfer from inpatient care is important to be able to ensure patient safety in municipal health care. Different record systems are used in the region and in the municipalities, therefore it is of great importance that the information transfer between them works optimally for the district nurse to receive a complete report on the patient when he is discharged from inpatient care. The purpose was to highlight the district nurse's experience of information transfer when discharging an adult patient from inpatient care to municipal health care. Method: Qualitative method with an inductive approach. 12 semi-structured interviews with district nurses in municipal health care were conducted. Data were analyzed with qualitative content analysis (Graneheim & Lundman). Results: The results resulted in three categories; The importance of following agreed procedures, Collaboration and Patient Safety. It emerged that reporting via existing systems must work and that foresight is important. Collaboration between the different operations was a key factor and when patients required more advanced interventions after discharge, coordinated individual planning was important. Different models for discharge occurred, which were perceived both positively and negatively. Patient safety was put at risk when communication between the operations was deficient. Conclusion: There are several shortcomings in the transfer of information between businesses today where patient safety is compromised. The results of the study could be relevant for further research in the subject, where improvement in the information transfer would need to be reviewed. Training the staff in digital communication aids would benefit the transfer of information as well as giving time for the inpatient nurse responsible for the patient to be able to provide a complete and patient-safe discharge.
|
188 |
Distriktssköterskors erfarenheter av rollen som vårdsamordnare : en kvalitativ intervjustudieGranström, Hanna, Wallgren Wictorson, Susanna January 2022 (has links)
Bakgrund: Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård trädde i kraft 1 januari 2018 med syftet att skapa en trygg, säker och smidig övergång från slutenvård till öppen vård och omsorg. I flera regioner har därför en vårdsamordnarfunktion införts i primärvården. I den region i sydöstra Sverige som författarna valt att studera ska vårdsamordnare, som ofta är en distriktssköterska, med ett personcentrerat förhållningssätt finnas till stöd för de allra mest sjuka, äldre och personer med samordningsbehov. Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av rollen som vårdsamordnare på hälsocentral. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med nio distriktssköterskor med rollen som vårdsamordnare på hälsocentral i en region i sydöstra Sverige. Data analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier och tolv subkategorier. I vårdsamordnarens personliga förutsättningar framkommer betydelsen av yrkeserfarenhet, formell kompetens och att vara bekväm i rollen. Till organisatoriska förutsättningar hörde betydelsen av tid, styrning och personalresurser. Vårdsamordning innebar att arbeta personcentrerat med patienten i fokus där patientkännedom var en fördel. Samverkan var betydelsefullt där kommunikationen hade en central roll. Vårdsamordnaren samverkade internt på hälsocentralen men var även länken mellan andra aktörer. Slutsats: Rollen som vårdsamordnare är mångfacetterad, omfattande och tidskrävande. Förutsättningar och arbetssätt skiljer sig åt. Vårdsamordnarens arbete påverkas av personalresurser och andra aktörers förutsättningar. Fungerande samverkan är en förutsättning för vårdsamordning med patientens behov som utgångspunkt. / Background: The Law on Collaboration in the discharge from healthcare entered into force 2018 with the aim of creating a safe, secure and smooth transition from inpatient care to outpatient care. In several regions a care coordination function has been introduced into primary health care. In the Swedish region the authors have studied, care coordinators, who are often district nurses, with a person-centered approach must be there to support the sickest, elderly and people with coordination needs. Aim: To describe the district nurses experience of the role as care coordinator in a healthcare center. Method: Qualitative method with inductive approach was used. The data collection was conducted with semi-structured interviews with nine district nurses with the role of care coordinator in a healthcare center in a region in Sweden. The data was analyzed by qualitative manifest content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: The results revealed four categories and twelve subcategories. In the care coordinators’s personal conditions, the importance of professional experience, competence and being comfortable in the role emerges. Organizational prerequisites included the importance of time, management and personnel resources. Care coordination meant working in a person-centered way with the patient in focus, where patient knowledge was an advantage. Collaboration was significant where communication played a central role. The care coordinator collaborated internally and externally. Conclusion: The role of care coordinator is multifaceted, comprehensive and time-consuming. Prerequisites and working methods differ. Functioning collaboration is the prerequisite for care coordination with the patient’s needs as a starting point.
|
189 |
Barn med övervikt : En litteraturstudie med fokus på distriktsköterskans samtal med vårdnadshavare / Childhood obesity : A literature study focusing on the district nurse's conversation with caregiversDahlin, Sanna, Selldén, Sara January 2023 (has links)
Bakgrund: Övervikten ökar och ses allt mer i yngre åldrar. Vårdnadshavares levnadsvanor, val, socioekonomisk status och tid att spendera med sitt barn påverkar barnets risk att drabbas av övervikt. Övervikt hos barn kan leda till olika sjukdomar, påverka barnet psykiskt och socialt samt försening i den mentala och motoriska utvecklingen. Enligt forskning förekommer övervikt oftare bland flickor än pojkar. Barnhälsovården har en omfattande roll i hälsoövervakning samt stödja och informera vårdnadshavare. Distriktsjuksköterska inom barnhälsovården arbetar hälsofrämjande och förebyggande för att främja barns hälsa, utveckling och förebygga ohälsa. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av det hälsofrämjande och förebyggande arbete i samtal med vårdnadshavare till barn gällande övervikt. Metod: Litteraturstudie med en meta-etnografisk ansats enligt Noblit och Hares (1988). Resultatet bygger på sju kvalitativa studier hämtade från databaser: Cinahl, Scopus och PubMed. Resultat: I resultatet framkommer vikten av hur distriktsjuksköterskan ger information, samtalets upplägg och tillvägagångssätt att bemöta vårdnadshavare för att främja ett bra samtal. Vårdnadshavare sågs ha bristande kunskap i hur ett barns vikt förändras under utvecklingen och vad som förväntades i utvecklingens olika faser. Body Mass Index är ett verktyg som stödjer distriktsjuksköterskor i samtal med vårdnadshavare. Användandet av Body Mass Index som visuellt stöd i samtalet gav vårdnadshavare en ökad förståelse. Tidsbrist, vårdnadshavares reaktioner och situation sågs som hinder genom att distriktsjuksköterskan behövde hålla igen med att samtala om barnets övervikt. Att hålla igen och ta upp samtalet vid ett senare tillfälle sågs gynnande för att bevara tillit och relation. Att bevara relationen med vårdnadshavare sågs betydelsefullt. Distriktsjuksköterskor hade olika upplevelser av att ta upp ämnet, några ansåg det som obehagligt medan andra upplevde inget obehag. Ämnet kunde upplevas svårare om vårdnadshavare förnekade övervikt hos barnet eller om vårdnadshavare själva var överviktiga. Råd och information kunde ses som svårt att ge när vårdnadshavare inte var mottagliga och distriktsjuksköterskor kunde känna osäkerhet kring att ge information och råd. I slutet beskrivs vårdnadshavares olika reaktioner samt känslor och dess inverkan att motta information och vilja att komma på efterföljande besök. Slutsats: Distriktsjuksköterskor saknar stöd för att ta upp och samtala med vårdnadshavare om barnets övervikt. Övervikt väcker olika känslor och reaktioner hos distriktsjuksköterskor och vårdnadshavare. Ett flertal komponenter behöver beaktas inför att ta upp ämnet övervikt med vårdnadshavare, vilket gjorde att distriktsköterskan ibland behövde invänta rätt tillfälle. Vårdnadshavares känslor behöver bemötas på olika sätt. / Background: Obesity is increasing and is seen to increase more at younger ages. Caregivers' lifestyles, choices, socio-economic status and time spent with their child affect the child's risk of becoming overweight. Being overweight in children can lead to various diseases, affect the child psychologically and socially and delay mental and movement development. According to research, obesity occurs more often among girls than boys. Child health care has an extensive role in health monitoring as well as supporting and informing caregivers. District nurses in child health care work in health promotion and prevention to promote children's health, development and prevent ill health. Aim: To describe district nurses' experience of the health promotion and prevention work in the conversation with caregivers' of children regarding obesity. Method: Literature study with a meta-ethnographic approach according to Noblit and Hares (1988). The result is based on seven qualitative studies taken from databases: Cinahl, Scopus and PubMed. Results: The results reveal the importance of how the district nurse provides information, the structure of the conversation and the approach to meeting caregivers in order to promote a good conversation. Caregivers were seen to have a lack of knowledge in how a child's weight changes during development and what was expected in the various phases of development. Body Mass Index is a tool that supports district nurses in conversations with caregivers. The use of the Body Mass Index as a visual support in the conversation gave caregivers an increased understanding. Lack of time, caregivers' reactions and situation were seen as obstacles in that the district nurse needed to refrain from discussing the child's overweight. Holding back and picking up the conversation at a later time was seen as beneficial for preserving trust and relationship. Preserving the relationship with caregivers was seen as important. District nurses had different experiences of bringing up the subject, some considered it unpleasant while others experienced no discomfort. The subject could be perceived as more difficult if caregivers denied the child's obesity or if caregivers themselves were overweight. Advice and information could be seen as difficult to give when caregivers were not receptive and district nurses could feel uncertain about giving information and advice. At the end, caregivers' various reactions and feelings are described and its impact on receiving information and willingness to come for subsequent visits. Conclusion: District nurses lack of support for bringing up and talking with caregivers about the child's obesity. Being overweight arouses different feelings and reactions in district nurses and caregivers. A number of components need to be taken into account to raise the topic of obesity with caregivers, which meant that the district nurse sometimes had to wait for the right opportunity. Caregivers' feelings need to be addressed in different ways.
|
190 |
En urininkontinensvård i behov av förändring : En kvalitativ intervjustudie med distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård / A urinary incontinence care in need of change : A qualitative interview study with district nurses within home healthcareBjörklund, Johanna, Rigestam Munnecke, Anette January 2023 (has links)
Förekomsten av urininkontinens ökar med åldern. Fler blir idag äldre än förut vilket tyder på att urininkontinens är ett växande problem. Inkontinensskydd är oftast den mest prioriterade åtgärder vilket medför ökade samhällskostnader och ökad klimatpåverkan. Distriktssköterskor inom hemsjukvård bör vid utredning, åtgärd och behandling av urininkontinens sträva efter ett hållbart och hälsofrämjande arbetssätt. Syftet var att undersöka distriktssköterskors upplevelser gällande utredningar, behandlingar och åtgärder av äldre personers urininkontinens i hemsjukvård. Kvalitativ metod och innehållsanalys med induktiv ansats användes. Semi-strukturerade enskilda och fokusgruppsintervju utfördes. 16 kvinnliga distriktssköterskor (eller sjuksköterskor med förskrivningsrätt) från 11 kommuner inom södra Sverige deltog. Resultatet visade att utredning av urininkontinens inte upplevdes tillhöra hemsjukvårdens uppdrag. Ålder samt tids- och personalbrist beskrevs utgöra ett hinder för erbjudande om andra åtgärder och behandlingar än förskrivning av inkontinensskydd. Utprovning av inkontinensskydd skedde utifrån andrahandsinformation vilket gav distriktssköterskor en känsla av att gissa vid ordination av inkontinensskydd. Individuellt utprovade inkontinensskydd var önskvärt och kunde minska belastningen för miljö och ekonomi. Distriktssköterskorna hanterade äldres urininkontinens genom förskrivning av inkontinensskydd. För att kunna erbjuda utredning samt andra åtgärder och behandlingar än förskrivning behövs resurser i form av mer tid och personal. / The incidence of urinary incontinence increases with age. More people gets older than before, which indicates that urinary incontinence is a growing problem. Incontinence protection is often the most prioritized action, which entails increased societal costs and climate impact. District nurses within home healthcare should strive for sustainable and health-promoting efforts during management of urinary incontinence. The purpose was to investigate district nurses' experiences regarding management of older people's urinary incontinence in home healthcare. Qualitative method and content analysis with an inductive approach were used. Semi-structured individual and focus group interview were conducted. 16 female district nurses (or nurses with prescribing rights) from 11 municipalities in southern Sweden participated. Investigation of urinary incontinence was not felt to be part of the mission of home healthcare. Age and resource shortages were described as an obstacle to offering other management than prescribing incontinence protection. Trial of incontinence protection consisted of secondary information, which gave a sense of guesswork when prescribing incontinence protection. Individually customized incontinence protection was desirable and could reduce the burden on the environment and economy. The elderly´s incontinence was managed by prescribing incontinence protection. To offer investigation, actions and treatments, other than prescription, more resources are needed.
|
Page generated in 0.0467 seconds