Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt äldre och fler önskar vårdas och dö i hemmet. Idag vårdas många inom allmän palliativ vård med stöd av distriktssköterskor. I den tidigare forskningen inom palliativ vård i hemmet har framför allt den specialiserade palliativa vården beskrivits. Få studier har undersökt mötet mellan distriktssköterskor och patienter och närstående inom allmän palliativ vård. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av mötet med patienter och dess närstående vid allmän palliativ vård i hemmet. Metod: Empirisk kvalitativ studie, deskriptiv design. Semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor. Intervjuer mellan 35 till 45 minuter. Texten transkriberades och kategoriserades. Resultat: Sex kategorier bildades: Att skapa förtroende i mötet, att vara närvarande och vårdande i mötet, att vara familjefokuserad i mötet, förutsättningar i mötet, erfarenheter vid frustration och etiska dilemman i mötet, att pendla mellan bekräftelse och motgång i mötet. Det var viktigt att bygga relationer med patienter och närstående, skapa förtroende. Närvaro var förutsättningen för ett bra möte. Distriktssköterskorna visade hänsyn till närstående som genomgick en svår tid, närstående kunde ha svårt att hantera situationen. Patienterna hade behov av längre hembesök och prioriterades. Tillfredsställande att vara nära familjen, få deras förtroende. Distriktssköterskorna räckte inte alltid till, känslan av att inte räcka till var svår. Slutsats: Distriktssköterskors erfarenheter visade att närvaro var en förutsättning för ett bra möte. Det var betydelsefullt att skapa förtroende hos patienten och dess närstående. Det fanns ökat behov av stöd och omvårdnad. Inga extra resurser var avsatta trots att patienter inom palliativ vård skall prioriteras enligt prioriteringsordningen för svensk sjukvård. Klinisk betydelse: Distriktssköterskors arbete inom allmän palliativ vård behöver uppmärksammas för att säkra likvärdig vård till alla i livets slut. / Background: The population in Sweden is getting increasingly older and more elderly people wish to be nursed and to die in their homes. Today many people receive health care within the public palliative health care with support from district nurses. In earlier research within palliative health care at home has above all has the specialized palliative health care been described. Few studies have explored the encounter between district nurses and patients family members within public palliative health care. Aim: To describe experiences of the district nurses and their encounter with patients and family members related to palliative health care at home. Method: Empiric qualitative study, descriptive design. Semi-structured interviews were carried out with eight district nurses. Interviews lasted between 35 and 45 minutes. The text was transcribed and categorized. Result: Six categories were created all related to the encounter: to build confidence, to be present and caring, to be family focused, conditions of the encounter, experiences of frustration and ethical dilemmas, to vacillate between confirmation and setback. It was important to build relations with patients and family members, create confidence. Presence was a condition for a good encounter. The district nurses showed respect to family members who went through a difficult time, family members might have difficulties to handle the situation. The patients needed longer visits and this was prioritized. It was satisfying to be close to the family, to get their confidence. The district nurses sometimes had a feeling of insufficiency, which was hard to accept. Conclusion: The experiences of the nurses showed that presence was a condition in order to achieve a good encounter. It was important to build confidence towards the patients and family members. There was an increased need of support and care. No supplementary resources were allocated even though patients in the palliative health care should be prioritized according to the rule of prioritization of Swedish health care. Clinic signification: More attention should be drawn to the work of the district nurses within the palliative health care in order to ensure equal health care to all individuals at the end of life.

Övervikt och fetma (Ö/F) hos barn ökar runtom i världen och är ett växande folkhälsoproblem. Sedan mitten av 1980-talet har det även ökat i Sverige. Syftet med föreliggande studie var att analysera möjligheten att förutsäga risken för Ö/F hos ett barn vid fem års ålder med hjälp av tillväxtmätning vid tre års ålder. Studien genomfördes som en registerstudie av 11 125 barn, födda mellan 2003–2006 och folkbokförda i Uppsala län. Data analyserades med korstabellsanalys och logistisk regressionsanalys med justering för mammans utbildningsnivå och mammans vikt. Analyserna i studien visade att tillväxtmätning vid tre års ålder inte gav en säker förutsägelse för Ö/F vid fem års ålder, eftersom 40,5 % av barnen med Ö/F vid tre års ålder normaliserade sin vikt vid fem års ålder. Detta trots att resultatet visade en kraftig överrisk att utveckla Ö/F vid fem års ålder om barnet hade Ö/F vid tre års ålder (OR 18,73). Bland mammor med låg utbildningsnivå fanns en överrisk för barnen att ha Ö/F vid fem års ålder, jämfört med mammor med hög utbildningsnivå. Det fanns även en överrisk att ha Ö/F vid fem års ålder för de barn vars mammor själva hade Ö/F i jämförelse med de barn som hade normalviktiga mammor. Vidare forskning behövs inom området Ö/F hos förskolebarn samt kring behandlingsstrategier för att kunna implementera tidiga insatser, såväl på individ- som samhällsnivå. / Overweight and obesity in children increases around the world and is a growing public health problem. Since the mid-1980's it has also increased in Sweden. The purpose of the present study was to analyze the possibility of predicting the risk of overweight/obesity in a child at the age of five by means of growth measurement at the age of three years.The study was conducted as a register study of 11 125 children, born between 2003-2006 and registered in Uppsala county. Data was analyzed with cross-reference analysis and logistic regression analysis with adjustment for mothers education level and mothers weight. The analyzes in the study showed that at three years of age, growth measurement did not provide a reliable predictive of overweight/obesity at the age of five years, since 40.5 % of the children with overweight/obesity at three years of age normalized their weight at the age of five years.  Even though the results showed a high risk of developing overweight/obesity at five years of age if the child had overweight/obesity at the age of three years (OR 18.73). Among mothers with low education level, there was an over-risk for the children to have overweight/obesity at the age of five years, compared to mothers with a high level of education. There was also an over-risk of having overweight/obesity at the age of five years for the children whose mothers themselves had overweight/obesity in comparison with the children who had normal-weight mothers. Further research is needed in the field of overweight/obesity and preschool children and regarding treatment strategies to be able to implement early interventions, both at individual and social level.

Bakgrund: Svårläkta sår är ett globalt problem och innebär ökade kostnader för samhället. Sårvård är en stor del av distriktssköterskans arbete och innebär samverkan med patient och andra yrkeskategorier. Syfte: Att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av samverkan vid vård av patienter med svårläkta sår i hemsjukvård. Metod: Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Datainsamling skedde genom elva kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer med distriktssköterskor som har arbetat med sår inom kommunal hälso- och sjukvård. Resultat: Resultatet visar att distriktssköterskans upplevelse av samverkan vid sårvård kan liknas vid ett lagspel, där det finns möjligheter och hinder under spelets gång. Samverkan vid sårvård påverkas av olika spelregler, vilka som deltar och i vilken grad de tar sitt ansvar. Distriktssköterskornas kunskap skapar möjlighet till utveckling. Slutsats: Vilka möjligheter och hinder som distriktssköterskan stöter på under samverkan kring sårvård är avgörande för hur utgången blir för patienten med såret. Hinder kan vara både prövande och tidskrävande processer. Möjligheter skapas genom kunskap och kännedom om varandra som personer bakom vår yrkesroll. / Background: Wound Care is a global problem and involves increased costs for society. Wound care is a major part of the district nurse's work in the home care setting and involves collaboration with patients and other occupational categories. Aim: To describe the district nurse's experiences of collaboration in the care of patients with difficult-to-heal wounds in home health care. Method: A qualitative method was used in the study and the result was analyzed according to meaning analysis. Eleven district nurses were interviewed. The thesis used qualitative content analysis. Results: The result shows that the district nurse's experience of cooperation in wound care can be compared to a team game, where there are opportunities and obstacles during the course of the game. Collaboration in wound care is influenced by different rules of play, who participate and the degree to which they take their responsibility. The district nurses' knowledge creates opportunities for development. Conclusion: The opportunities and obstacles that the district nurse encounters during collaboration on wound care are decisive for how the outcome will be for the patient with the wound. Obstacles can be both trying and time-consuming processes. Opportunities are created through knowledge and knowledge of each other as people behind our professional role.

Bakgrund: Vikten av hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvård speglas tydligt i forskning, litteratur, riktlinjer och lagar. Distriktssköterskan förväntas ha ett grundläggande hälsofrämjande fokus. På sikt kan detta leda till en bättre folkhälsa och spara lidande och resurser för samhälle och individ. Ändå verkar fokus ofta ligga på att behandla sjukdom. Enligt tidigare forskning upplever distriktssköterskor som arbetar i primärvård olika hinder trots att de har viljan att arbeta mer hälsofrämjande. Syfte: Belysa distriktssköterskans erfarenheter av hälsofrämjande arbete i primärvården.  Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys av material insamlat genom semistrukturerade intervjuer. Sju intervjuer genomfördes i Göteborg med omnejd. Deltagarna skulle ha arbetat minst ett år som distriktssköterska. Resultat: Analysen resulterade i temat; Det är enklare att gå en upptrampad stig än att gå genom snår för att komma till en glänta framkom. Temat byggde på kategorierna; Det inre drivet, Finns det tid finns det hopp, En spindel i nätet, Sprickan mellan teori och praktik. Slutsats: Distriktssköterskorna hade en positiv inställning och vilja till hälsofrämjande arbete och ansåg att det innefattade personcentrerad vård. Det hälsofrämjande arbetet beskrevs i termer av små insatser invävda i det dagliga arbetet. Det framkom att de huvudsakliga arbetsuppgifterna är sjukdomsorienterade, vilket huvudsakligen beskrevs som att det saknas resurser för hälsofrämjande insatser. / Background: The importance of health promotion within nursing and health care is clearly reflected in science, literature, guidelines and regulations. The district nurse is expected to have an underlying focus on health promotion. In the long run this can lead to a better public health and spare the society and individual suffering and resources. Despite this, it appears that the focus often remains on threating disease. According to previous studies district nurses in the primary care are experiencing obstacles despite having the will and intention to work more towards health enhancement. Aim: Illuminate district nurses experiences of health promotion within the primary health-care system. Method: The study has been performed using a qualitative content analysis of material gathered by semi-structured interviews. A total of seven interviews has been performed in Gothenburg and surrounding areas. The participants of the interviews had worked as a district nurse for a period of at least one year. Results: The analysis resulted in the theme; "It is easier to walk upon a trail than find ones way though the thickets to get to the glade" was noticed. The theme was constructed out of the categories; The inner drive, If there is time there is hope, A spider in the web, The divergence between theory and practice. 'Conclusion: The district nurses in the study had a positive attitude towards health promotion and considered it involved in person-centered care. The health promoting work was described in terms of small efforts woven into the daily work. It emerged that the main duties is focused on disease treatment, which mainly related to resources lacking for health promoting efforts.

Bakgrund: Diabetes typ 2 har ökat bland äldre. Distriktssköterskor har viktiga ansvarsområden i kommunen som t.ex. att tillhandahålla säker vård och förhindra komplikationer hos äldre patienter som bor hemma med diabetes typ 2, samt att ge stöd och samordna med andra vårdgivare. Syfte: syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter med diabetes typ 2 i hemmet. Metod: Sex distriktssköterskor från fem olika kommuner i Sverige deltog i en enkät undersökning. För att analysera data materialet användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna upplevde brist på stöd från diabetessköterskan och allmänläkare från primärvård men fick hjälp från sina kollegor i kommunen, de upplevde svårigheter att få tillgång till patientjournaler samt hade hinder vid kompetensutveckling. Patienter saknade motivation och förväntade sig att distriktssköterskan ska ta ansvar för deras situation vilket upplevdes som en utmaning hos distriktssköterskorna. Erfarenhet av att jobba i team och att arbeta självständigt påverkade distriktssköterskorna positivt. Slutsats: Distriktssköterskor har många ansvarsområden och de behöver ett bra samarbete med sina kollegor för att kunna ge patientsäker vård. Forskning om relationen mellan patienten och distriktssköterskan, journal tillgång och patientperspektiv om sjukdomen behövs . / Background: Diabetes type 2 has increased among the elderly. The district nurse has a role by providing safe healthcare treatment and preventing long-term complications among elderly patients’ living at home with diabetes type 2. They even give support and coordinating with other caregivers. Aim: To illuminate district nurse’s experiences of providing home care to elderly patients’ with diabetes type 2. Method: Six district nurses from five different municipalities in Sweden were chosen to do a survey research. Data was analyzed using qualitative content analysis. Findings: The district nurses experienced lack of support from diabetes nurses and general practitioners (GP) from primary care, but received assistance from their colleagues in the municipality, had difficulties accessing patient’s records, and experienced hindrances to further their education. Patients lacked motivation and expected district nurses to take responsibility of their situation. An experience of teamwork and working independently made a positive impact to the district nurses. Conclusion: The district nurses have many areas of responsibility and need good collaboration with other colleagues to offer a quality care. Research on the relationship between the patient and the district nurse, medical record access and patient perspective on the disease is needed.

Bakgrund: Sjuksköterskor ska kommunicera med patienter och närstående på ett lyhört, respektfullt och empatiskt sätt. Felaktigheter i kommunikation inom hälso- och sjukvården kan vara direkt livshotande och med det ökande antalet immigranter där vårdpersonal och patienten inte talar samma språk finns det stor sannolikhet för brister i kommunikation. Som distriktssjuksköterska inom hälso- och sjukvård är det mycket troligt att man kan komma att träffa på just patienter som talar ett annat språk. Motiv: Få studier om distriktssköterskans erfarenheter av språksvårigheter i hemsjukvården har hittats. Detta är ett viktigt ämne varvid författarna anser att studera detta. Syfte: Syftet med studien var att belysa och beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att kommunicera med patienter med annat modersmål i hemsjukvården Metod: Kvalitativ intervjustudie. Data analyserades med hjälp av en innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Ovisshet, Finna nya vägar och Vilja göra rätt. Det framkom att distriktssköterskorna känner en ovisshet och otillräcklighet vid vårdandet av patienter med annat modersmål men att de även hittat vägar för att underlätta omvårdnaden. Det framkom också att distriktssköterskorna ville göra patienten delaktig och ge en lika vård men att detta försvårades på grund av språkförbistringar. Konklusion: Något som står klart efter intervjuerna med distriktssköterskorna är att det är svårt att bedriva en personcentrerad omvårdnad då man inte kan tala samma språk. Fler studier behövs på ämnet. / Background: Nurses must communicate with patients and relatives in a responsive, respectful and empathetic manner. Errors in communication in health care can be directly life-threatening and with the increasing number of immigrants where care staff and the patient do not speak the same language, there is a high probability of shortcomings in communication. As a district nurse in health care, it is very likely that you may come across patients who speak another language. Motive: Few studies on the district nurse's experiences of language difficulties in home care have been found. This is an important topic and the authors consider studying this. Aim: The purpose of the study was to shed light on and describe district nurses' experiences of communicating with patients with another native language in home care. Methods: Qualitative interview study. Data was analyzed using a content analysis with an inductive approach. Result: The analysis resulted in three main categories: Uncertainty, Finding new paths and Willingness to do the right thing. It emerged that the district nurses feel an uncertainty and inadequacy in the care of patients with another native language, but that they have also found ways to facilitate the care. It also emerged that the district nurses wanted to involve the patient and provide equal care, but that this was made more difficult due to language difficulties. Conclusion: Something that is clear after the interviews with the district nurses is that it is difficult to conduct person-centered nursing as you cannot speak the same language. More studies are needed on the subject.

Bakgrund: Den 11 mars 2020 bekräftade World Health Organisation att världen drabbats av en pandemi. Tidigare forskning visade att distriktssköterskan ställdes inför en utmaning genom nya riktlinjer dagligen och omorganisationer av arbetsuppgifter med en ökad arbetsbelastning som följd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelser av arbetskrav och resurser under Covid-19 pandemin inom primärvården. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats valdes som metod. Semistrukturerade intervjuer låg till grund för datainsamlingen. Tio distriktssköterskor som var verksamma inom primärvården Region sydöstra Sverige intervjuades. Insamlade data analyserades via kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet mynnade ut i ett tema: ”En tillvaro präglad av konstant förändring och att befinna sig i ett sammanhang” och två huvudkategorier: ”Stress, otrygghet och osäkerhet när arbetet blir oförutsägbart” samt ”stabilitet och trygghet med inre och yttre resurser för att hitta nya lösningar”. De väsentligaste fynden av arbetskrav som framkom i studien var osäkerheten och otryggheten som uppstod på grund av ovissa och oförutsägbara förändringar som Covid-19 innebar. Resurserna fanns i den stabilitet som stöd av kollegor, ledning och inre personliga resurser gav för att ta sig vidare. Detta bidrog till en känsla av trygghet och stabilitet i arbetsmiljön, trots ovisshet och oförutsägbarhet. Slutsats: Chefer inom Region Kalmar måste ta ett övergripande ansvar för distriktssköterskans arbetsmiljö när distriktssköterskan ställs inför extraordinära händelser som en pandemi. Pandemier skapar stress, otrygghet och en känsla av att tappa kontrollen, där ett aktivt och tydligt ledarskap hjälper distriktssköterskan till en trygg och stabil arbetsmiljö. / Background: On March 11, 2020, the World Health Organization declared a world pandemic. Previous research showed that the district nurse was faced with challenges through new daily guidelines and reorganizations of tasks with an increased workload as a result.  Purpose: The purpose of the study is to describe the district nurse's experiences of work requirements and resources during the Covid-19 pandemic in primary care.  Method: The method was qualitative with inductive approach. Semi-structured interviews formed the basis for the data collection. Ten district nurses active in the Primary Care Region in south-eastern Sweden were interviewed. Collected data were analyzed in a qualitative content analysis.  Results: Resulted in a theme: "A life characterized by constant change and being in a context" and two main categories: “Stress, insecurity and uncertainty when work becomes unpredictable and stability” and “security with internal and external resources to find new solutions”. The most significant findings of work requirements that emerged in the study were the uncertainty and insecurity that arose due to uncertain and unpredictable changes that Covid-19 entailed. The resources were in the stability that support from colleagues, management and internal personal resources provided to move forward. This contributed to a feeling of security and stability in the work environment, despite uncertainty and unpredictability.  Conclusion: Managers within Regions must take overall responsibility for the district nurses work environment when district nurses are faced with extraordinary events such as a pandemic. Pandemics create stress, insecurity and a feeling of losing control, where active and clear leadership helps the district nurse to a safe and stable work environment.

BAKGRUND: Enligt den nationella vårdgarantin ska tillgängligheten till primärvård vara 100 procent och att patienten därmed har rätt till kontakt med primärvården samma dag. Telefonrådgivningen är ofta vägen in till vården och distriktssköterskan skapar här en relation med patienten. Tillit till distriktssköterskan gör ofta att patienten lättare kan beskriva sina symtom. Distriktssköterskan förlitar sig på patientens röst och endast hörseln används för bedömning vid telefonrådgivning. Bedömningen blir, på grund av resursbrist, ofta en balansgång mellan patientens upplevda behov och en medicinsk bedömning. Tidigare studier visar att viktig information kan missas och felbedömningar sker lätt.  SYFTE: Att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av patientsäkerhet vid telefonrådgivning inom primärvård. METOD: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats som genomfördes med nio distriktssköterskor. Materialet analyserades genom kvalitativ latent innehållsanalys. RESULTAT: Resultatet presenteras i fyra kategorier: Komplex arbetsuppgift, Kommunikation, Erfarenhet väger tungt, och Resurser. Distriktssköterskorna beskrev telefonrådgivningen som en väldigt komplex arbetsuppgift. Mycket ska hinnas med på kort tid och det är många faktorer som påverkar bedömningen. Kommunikationen med patienten är central men många gånger bristfällig. Förutom kommunikationen är det flera faktorer som spelar in för möjligheten att säkerställa patientsäkerheten i telefon. Bland annat väger erfarenhet tungt och den erfarna distriktssköterskan menar att magkänslan har en viktig roll. Även vårdcentralens resurser styr patientsäkerheten.  SLUTSATS: Arbetet i telefonrådgivning inom primärvård är komplext. Vårdcentralens resurser styr ofta patientsäkerheten. Många gånger får distriktssköterskan vända ut och in på sig själv för att säkerställa patientsäkerheten när resurserna är få. Erfarenhet och magkänsla har ofta en stor roll i bedömningen. / BACKGROUND: The national care guarantee mandates the primary care accessibility to be 100 percent and that the patient has the right to get in touch with primary care on the same day. Telephone triage is often the way in and the district nurse here creates a relationship with the patient. The patients’ trust in the district nurse often helps the patient to describe its symptoms. The district nurse relies on the patients’ voice and only hearing can be used for assessment. The assessment, because of a lack of resources, often becomes a balance act between the patients’ experienced needs and the medical assessment. Previous studies show that important information can get lost. Incorrect assessments can easily be made. AIM: Primary care district nurses experience of patient safety in telephone triage.  METHOD: Qualitative semi-structured interview study with an inductive approach completed with nine district nurses. The material was analyzed with a qualitative latent content analysis. RESULT: The result leans on four categories: Complex work assignment, Communication, Experience weighs heavy, Resources. The district nurse describes telephone counseling as a very complex work assignment. A lot must be done in a short time and many factors affect the assessment. Communication with the patient is central but many times deficient. Besides communication, multiple factors play a role for upholding patient safety over the phone. Amongst these are care center resources, the use of counseling support and the personal experience of the district nurse, where the gut feeling plays an important role. CONCLUSION: Primary care phone triage is complex. Patient safety often depends on the care centres’ resources. Many times, the district nurse will have to turn herself inside out to ensure patient safety when resources are scarce. Personal experience and gut feeling often plays a big role in the assessment.

Bakgrund: Folkhälsa innebär en god hälsa som ska vara jämnt fördelad bland de olika samhällsgrupperna. Folksjukdomar förekommer i en utsträckning som har stor inverkan på folkhälsan. De påverkar samhällets funktioner och ekonomi på grund av många individers nedsatta arbetsförmåga och stora insatser från hälso- och sjukvården. Primärvården och distriktssköterskan spelar här en viktig roll genom förebyggande och hälsofrämjande insatser, och i detta har egenvård en central funktion. Behov finns att hitta hållbara, lättillgängliga och kostnadseffektiva sätt för att öka välmående och aktivering. Syfte: Syftet är att undersöka vilka hälsorelaterade effekter skogsbad kan bidra till, och utifrån resultatet reflektera kring distriktssköterskans möjlighet att ge egenvårdsråd. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes, enligt Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Positiva resultat som direkt kan kopplas till folkhälsa och folksjukdomar lyftes fram, bland annat en ökad återhämtning, avslappning och kraftkänsla samt minskade tendenser till trötthet, ångest och depressivitet. Fysiologiska faktorer som lägre blodtryck och puls, förbättrad lungfunktion och stelhet i artärer samt en ökad aktivitet i parasympatiska nervsystemet respektive lägre aktivitet i sympatiska nervsystemet sågs. Slutsats: De positiva effekterna på såväl den fysiska som psykiska hälsan indikerar att skogsbad kan vara en effektiv intervention att införa i distriktssköterskans arbete i primärvården, som enskild åtgärd eller tillsammans med andra hälsofrämjande åtgärder. / Background: Public health means good health that should be evenly distributed among society's various groups. Public diseases occur to an extent that has a major impact on public health. They affect the functions and finances of society due to affected individuals' reduced ability to work and the major efforts required from health care. Primary care and district nurses have an important role in efforts concerning prevention measures and promotion of healthy behavior, and in this context, self-care is a fundamental aspect. There is a need to find sustainable, accessible and cost-effective ways to increase well-being and physical activity.  Aim: The aim is to investigate which health-related effects forest bathing can entail, and based on the result reflect on the district nurse's ability to provide self-care advice. Method: A systematic literature study was conducted, in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry. Result: Positive results that are directly linked to public health and diseases were highlighted such as an increased feeling of recovery, relaxation and vigor, as well as reduced tendencies towards fatigue, anxiety and depression. Physiological factors included lowered blood pressure and heart rate, improved lung function, stiffness of the arteries as well as an increased activity of the parasympathetic nervous system and decreased activity in the sympathetic nervous system. Conclusion: The positive effects on both physical and mental health implies that forest bathing could be an effective intervention to be introduced into the district nurse's work in primary care, either as an isolated measure or as an addition to other health promotion measures.

Introduktion: Antalet svårt sjuka som vårdas under kommunal hälso- sjukvård ökar, vilket ställer krav på ett fungerande vårdteam kring patienten. Distriktssköterskan har fördjupade kunskaper i att samverka med det multiprofessionella teamet och ses som en betydelsefull komponent. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av sin roll i vårdteamet inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: En systematisk litteraturstudie som grundades på tolv vetenskapliga artiklar som söktes fram i de elektroniska databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier; Funktionen av att ge och ta emot stöd, Funktionen av att förmedla och utbyta kunskap, Funktionen av att leda och koordinera omvårdnadsarbetet samt Omständigheter som försvårar rollen.  Konklusion: Sjuksköterskans roll i vårdteamet upplevs flerdimensionell. Sjuksköterskan stödjer patient, anhöriga och teammedlemmar, samt tar emot stöd från vårdteamet. Rollen består likaledes av att utbyta kunskap, undervisa i egenvård samt leda och koordinera omvårdnadsarbetet. Det finns även omständigheter som kan leda till att rollen blir svår att utföra, vilket är brist på kommunikation, brist på arbetsledning samt ökad arbetsbelastning. / Introduction: The number of seriously ill people who are cared for during municipal health care is increasing, which places demands on a functioning care team around the patient. The district nurse has an in-depth knowledge of collaborating with the multi-professional team and is seen as an important component. Aim: The aim was to describe the district nurse’s experience of her role in the multidisciplinary care team within home nursing. Method: A systematic literature review based upon twelve scientific articles that were identified through electronic searches within databases of PubMed and Cinahl. The articles were analyzed according to Graneheim and Lundman’s (2004) method of qualitative content analysis. Result: The study resulted in four categories; The function of giving and receiving support, The function of conveying and exchanging knowledge, The function of leading and coordinating the nursing work and Circumstances that complicate the role. Conclusion: The nurse's role in the care team is perceived as multidimensional. The nurse supports patients, relatives and team members, and receives support from the care team. The role also consists of exchanging knowledge, teaching self-care and leading and coordinating nursing work. There are also circumstances that can lead to the role becoming difficult to perform, which is a lack of communication, lack of work management and increased workload.