Människor med rygg- och nackvärk utgör en stor patientgrupp inom primärvården. Många blir inte hjälpta av de behandlingsmetoder som erbjuds. Samtidigt efterfrågas Komplementär och Alternativ Medicinska (KAM) behandlingar allt mer från allmänheten. Behovet att öka hälso- och sjukvårdens kunskap om KAM som behanlingsalternativ sågs. Studiens syfte var att beskriva människors erfarenheter i samband med rygg- och nackvärk och reflexologisk behandling. Metoden var kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Urvalet omfattade sju klienter som sökt reflexologisk behandling pga rygg- och/eller nackvärk och identifierades genom tre olika reflexologer i Skåne län. I resultatet identifierades kategorin Vardagen med underkategorierna Smärta och värk, Försök till anpassning samt Söka vård och behandling. I Kategorin fysiska och psykiska sensationer sågs underkategorierna Personligt bemötande, Zonsmärta, Cirkulationsökning samt Avslappning. I Kategorin Förändring av vardagen ingick Symtomlindring, Hjälp till självhjälp samt Arbete och idrott. Slutsatsen dras att reflexologisk behandling kan erbjuda bra smärtlindring för människor med rygg- och nackvärk samt erbjuder en chans till avslappning, bättre sömn, vara aktiv i arbetslivet och få ny energi. Mer forksning inom reflexologisk behandling behövs. / People with back- and neck pain are common in primary care. Lot of patients don´t get the help needed. Meanwhile the public´s interest in Complementary Alternative Medicine (CAM) is growing. Need was identified to in the Healthcare system increase the knowledge about CAM´s options of treatment. The aim of this study was describing peoples experiences associated with back-and neck pain and reflexological treatment. The method was qualitative approach with semistructured interviews that analysed with contentanalysis. Sample included seven clients soughted reflexological treatment for back-and/or neck pain, wich identified through three flexologists in South Sweden. In The result the category Everyday life was identified with subcategories Pain and ache, Attempts to adapt and also Seek care and treatment. In the category Physically and mentally sensations subcategories Personal treatment, Zone pain, Increasing of circulation and also relaxation was identified. In the category Change in everyday life subcategories Symptom relief, Help to self-help and also work and sports were observed. Conclusion is that Reflexological treatment relief pain for people with back- and neck pain, it also provides chance for relaxation, better sleep, be able to work and to get new energy. More research about reflexological treatment is needed.

Sammanfattning Titel:                                  Distriktsköterskors erfarenheter av delegering för kompressionslindning i hemsjukvården Fakultet:                             Hälsa, natur- och teknikvetenskap Kurs:                                  OMA 312. Examensarbete i omvårdnad 15hp Författare:                           Malin Ahnstedt och Lina Nilsson Handledare:                        Anna Nordin Examinerande lärare:          Maria Harder Examinator:                        Birgitta Bisholt Sidor:                                  31 Datum för examination:     oktober 2018 Svenska nyckelord:             Hemsjukvård, distriktssköterska, delegering, säker vård, kompressionslindning   Bakgrund: Hemsjukvården idag innebär alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser vilket ställer höga krav på distriktssköterskans kunskap och ledarskap. Distriktssköterskan överlämnar olika medicinska uppgifter till omvårdnadspersonalen och utgår då från olika författningar och riktlinjer. Det handlar även om att distriktssköterskan har en central ledarroll och ska arbeta för en säker vård. I Sverige ses en ökning av kroniska bensår vilket påverkar både det dagliga livet och livskvaliteten hos de drabbade. En viktig del i behandlingen av bensår är kompressionslindning. Distriktssköterskan i hemsjukvården delegerar kompressionslindning till omvårdnadspersonalen. Syfte: Beskriva distriktssköterskors erfarenheter av delegering för kompressionslindning i hemsjukvården. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. 12 distriktssköterskor som arbetade i kommunal hemsjukvård intervjuades från sex olika kommuner. Resultat: Det framkom två generiska kategorier, Distriktssköterskors tillvägagångssätt vid delegering och Distriktssköterskors erfarenhet av vilka konsekvenser delegering kan leda till. Dessa beskrivs med tre subkategorier vardera. Konklusion: Studien visade att distriktssköterskorna utförde delegering av kompressionslindning till omvårdnadspersonalen på olika sätt, personlig eller generell delegering. Vid generell delegering innebär det att verksamheterna inte följer lagar, författningar och riktlinjer fullt ut och att patientens säkerhet kan påverkas negativt. Deras erfarenhet var att kunskap samt arbeta evidensbaserat ligger till grund för att delegera säkert. Patientens säkerhet och livskvalitet påverkades av omvårdnadspersonalens kunskap och intresse för att utföra den delegerade uppgiften. / Abstract Title:                                   District nurses experience of delegation for compression therapy in home healthcare Faculty:                               Health, Science and Technology Course:                               OMA 312 Degree project - nursing,15 ECTS Authors:                              Malin Ahnstedt och Lina Nilsson Supervisor:                          Anna Nordin Examiner:                           Maria Harder Examiner:                           Birgitta Bisholt Pages:                                 31 Date for the examination:   October 2018 Key words:                         Home Health Care, District Nurse, Delegation, Safe care, Compression Therapy   Background: Home healthcare today means increasingly advanced healthcare efforts which place high demands on district nurses' knowledge and leadership. The district nurse handles various medical information to nursing staff based on different regulations and guidelines. The district nurse's also have a central leadership role and will work for a safe care. In Sweden, an increase in chronic leg ulcer is seen which affects both the daily life and the quality of life for the victims. An important part of the treatment of leg ulcers is compression therapy. The district nurse's delegates compression therapy to nursing staff in home care. Purpose: Describe district nurses experience of delegating compression therapy in the home health care. Method: Qualitative interview study with inductive approach that was conducted and analyzed based on qualitative content analysis. 12 district nurses from six different municipalities working in municipal home healthcare were interviewed. Result: Results are presented within two generic categories which were, District nurse's approach to delegation and District nurse's experiences the consequences delegation can lead to. These are described with six subcategories each. Conclusion: The study showed that district nurses performed delegation of compression wound care to nursing staff in different ways, personal or general delegation. In general delegation, the activities do not fully comply with laws, regulations and guidelines and the patient's safety can be adversely affected. Their experience is that knowledge, as well as evidence-based work, is the basis for a safe delegation. The patient's safety and quality of life are influenced by the nursing staff's knowledge and interest in performing the delegated task.

Bakgrund: Behovet av förändrade levnadsvanor är stort i dagens samhälle. Ett av distriktssköterskans arbetsområden är att arbeta hälsofrämjande genom att möta, stödja, hjälpa, råda, vårda, förebygga samt behandla i livets olika skeden. En metod som möjliggör detta arbete och som används inom primärvården vid hälsofrämjande arbete är motiverande samtal (MI). Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att använda motiverande samtal (MI) som metod i sitt hälsofrämjande arbete inom primärvården. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes som metod. Datainsamlingen genomfördes med tolv semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier. MI-metodens utmaningar, där distriktssköterskorna beskrev att metoden underlättade deras arbete. De beskrev att MI-metoden lyfte fram patientens egna resurser och skapade delaktighet. Patientens motivation hade stor betydelse för den hälsofrämjande förändringen. Det professionella förhållningssättet hos distriktssköterskan, där distriktssköterskorna beskrev vikten av att vara öppen, närvarande och ödmjuk genom att de lyssnade aktivt på patienten för att få kännedom om dennes situation. Förutsättningar för att använda MI-metoden i verksamheten, där det framkom att distriktssköterskor hade behov av repetition och mer utbildning i MI-metoden samt att det fanns behov av stöd från organisationen i användandet av MI-metoden. Slutsats: MI-metoden används framgångsrikt av distriktssköterskor och skapar stora möjligheter att motivera patienter till förändringar. Studien påvisar även att det finns behov för uppföljning av utbildning samt återkoppling mellan kollegor. / Background: The need for changing living habits is very common in today's society. One of the district nurses' work areas is health promotion through meeting, supporting, helping, advising, cherishing, preventing and treating the different stages of life. A method that enables this work and which is used in primary health care for health promotion is Motivational Interviewing (MI). Aim: The purpose of the study was to highlight district nurses' experiences of using Motivational Interviewing (MI) as a method in their health promotion work in Primary health care. Method: A qualitative design with inductive approach was used as a method. The data collection was conducted with twelve semi-structured interviews. Data was analyzed with manifest content analysis. Results: The analysis resulted in three categories. The MI- method's Challenges, where district nurses described that the method facilitated their work. They described that the MI-method highlighted the patient's own resources and created participation. The patient's motivation was of great importance to the health-promoting change. The professional approach of the district nurse , where district nurses described the importance of being open, present and humble by actively listening to the patient to get to know their situation. Preconditions for using the MI method in the business, where it was found that district nurses needed repetition and more training in the MI method and that there was a need for support from the organization in the use of the MI method. Conclusion: The MI method is used successfully by district nurses and creates great opportunities to motivate patients for change. The study also shows that there is a need for follow-up of education and feedback between colleagues.

Influensa är en vanligt förekommande sjukdom i hela världen. Äldre över 65 år är en riskgrupp där det föreligger ökad risk för komplikationer, sjuklighet och dödlighet till följd av insjuknande i influensa. Forskning visar att det mest effektiva sättet att skydda sig mot sjukdomen är genom vaccination. Vaccinationstäckningen för influensa bland äldre personer är låg och behöver öka. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad som påverkar äldre i deras val om att motta eller avböja influensavaccination. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie där resultatet baserades på 18 artiklar. Fem kategorier identifierades: uppfattningen om effekt och biverkningar, tillgänglighet och kostnader, kunskap och brist på kunskap, omgivningens påverkan och preventivt hälsobeteende. Litteraturstudien bidrar med förståelse och kunskap om vad som kan påverka äldre i valet om att motta eller avböja influensavaccination som distriktssköterskan sedan kan använda i arbetet för att främja ett ökat vaccinationsupptag. Dock behövs vidare forskning kring vilka insatser äldre upplever att distriktssköterskan kan bidra med för att äldre personer skall kunna ta välgrundade beslut om influensavaccination. / Influenza is a common disease throughout the world. Older people over the age of 65 are a risk group in which there is an increased risk of complications, morbidity and mortality as a result of infected influenza. Research shows that the most effective way of protecting against the disease is by vaccination. The vaccination cover for influenza among elderly people is low and needs to increase. The purpose of the literature study was to investigate what affects elderly people in their choices to receive or reject influenza vaccination. The study was conducted as an integrative literature study based on 18 articles. Five categories were identified: perception of effects and side effects, availability and costs of the vaccine, knowledge and lack of knowledge, environmental impact and preventive health behavior. The literature study contributes with understanding and knowledge of what can affect elderly in their choices to receive or reject influenza vaccination that the district nurse can use in the work to promote an increased vaccination intake. However, research is needed on what efforts elderly people believe that the district nurse can contribute with to making informed decisions about influenza vaccination.

Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse och bör uppmärksammas av distriktssköterskorna. Palliativ hemsjukvård innebär att distriktssköterskor ger patienten en smärtfri och god livskvalitet i livets sista dagar i hemmet med familj och vänner närvarande. Smärta är ett vanligt förekommande symtom vid palliativ vård, därför är det viktigt att smärtbedömningen grundar sig på ett personcentrerat förhållningsätt och att distriktssköterskor gör en adekvat smärtbedömning.    Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors erfarenheter i att bedöma smärta i ett sent skede vid palliativ vård i hemsjukvården med fokus på användning av smärtskattningsinstrument.    Metod: För att få fram distriktssköterskors erfarenheter användes en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor med en induktiv ansats. Studien resulterade i elva intervjuer. Bearbetningen av intervjuerna genomfördes via en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Studiens resultat visade att distriktsköterskorna upplevde att utbildning skapade trygghet i att bedöma smärta, men uppgav att de saknade engagemang från organisationen gällande fortbildning i smärtbedömning. I de fall patienten inte själv kunde verbalt uttrycka sin smärta bedömde distriktssköterskorna smärtan med sin kliniska blick. Distriktssköterskorna uppgav att när den kliniska blicken och smärtskattningsinstrument kombinerades fick patienten den mest optimala smärtbedömningen.   Slutsats: Samtliga distriktssköterskor i studien poängterar att den mest gynnsamma bedömningen av smärta tillhandahålls genom att smärtskattningsinstrument används i kombination med en erfaren klinisk blick. För att uppnå detta måste ledningen skapa riktlinjer så att smärtskattningsinstrument implementeras i det vardagliga arbetet för distriktssköterskorna. / Background: Pain is a subjective experience and should be attended by the district nurse. Palliative home care means that the district nurse gives the patient a pain free and good quality of life in the last days of life at home with family and friends present. Pain is a common symptom of palliative care, so it is important that the pain assessment is based on a person-centered approach and that the district nurse makes an adequate pain assessment.  Aim: The aim was to highlight the experience of the district nurse in assessing pain at a late stage in palliative care in home care, focusing on the use of pain assessment instruments. Method: In order to obtain the district nurse's experience, a qualitative interview study was used with semi structured questions with an inductive approach. The study resulted in eleven interviews. The processing of the interviews was conducted through a qualitative content analysis. Result: The results of the study showed that the district nurses felt that education provided confidence in assessing pain, but stated that they lacked commitment from the organization regarding continuing education in pain assessment. In cases where the patient could not express his pain verbally, the district nurses assessed the pain with their clinical eye. District nurses stated that when the clinical eye and pain assessment instrument was combined, the patient received the most optimal pain assessment. Conclusion: All district nurses in the study emphasize that the most favorable assessment of pain is provided by using pain assessment instruments in combination with an experienced clinical eye. To achieve this, management has to establish guidelines so that pain assessment instruments are implemented in the everyday work of the district nurse.

Background The district nurse has a key role in caring and supporting patients with different kinds of health problems. A personcentered approach in the patient education facilitates for the patient to participate in self-care and management of the illness. Aim The aim of the study was to examine patients’ illness perceptions and management of their illness. Method Nine patients who has either hypertention, type 2 diabetes or chronic obstructive pulmonary disease were interviewed. The interviews were analyzed by qualitative content analysis with an inductive and deductive approach. Results The results were presented from Leventhal´s five dimensions in The Common Sense Model of Self-Regulation: identity, time-line, consequence, cause and control. The Participants´ describings were formulated into ten categories: the illness is present, mental image, cognitive coping, illness duration, daily impact, behavioral coping, thoughts about cause, coping strategy, meaning of the treatment and coping - seeking social support. Conclusion This study showed that there are different coping strategies to manage illness: The participants used distancing, accepting responsibility, planful problem solving, positive reappraisal and/or seeking social support

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar i samhället och bland de äldre. Många av dessa har ett behov av omvårdnadsinsatser i form av hemsjukvård. Hemsjukvården är en vårdform som ökar i takt med att sjukhusen får ett minskat antal vårdplatser. Detta innebär ett ökat krav på hemsjukvården och dess resurser. Egenvård är en central del inom diabetesvården och när den fungerar väl kan den minska risken för diabetesrelaterade komplikationer. Dock har äldre svårare att upprätthålla en god egenvårdsförmåga relaterat till det naturliga åldrandet och andra eventuella sjukdomar.Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskornas erfarenheter av att främja egenvårdsförmågan hos äldre patienter med diabetes typ 2 i hemsjukvården.Metod: Data analyserades med en induktiv ansats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med tio distriktssköterskor verksamma inom hemsjukvård.Resultat: Ur analysen framträdde temat Betydelsen av att möjliggöra för små diabetesrelaterade livsstilsförändringar, samt tre kategorier; Den äldres begränsningar för egenvård, Individanpassad egenvårdsrådgivning och Samverkan mellan olika yrkesgrupper med sju underkategorier.Konklusion: Studien påvisar att distriktssköterskorna har en stödjande roll i att främja patienternas egenvårdsförmåga. De tar hjälp av andra professioner för att förse patienterna med de verktyg och insatser som behövs för att på bästa sätt främja deras självständighet och möjlighet att utföra egenvård. / Background: Diabetes type 2 is a disease which is growing in the society and among elders. Many of these need care in the form of home healthcare. Home healthcare is a care form which is increasing as the hospitals have lesser hospital beds. This increases the demands of home healthcare and its resources. Self-care is a central part within the diabetes-care and when well-functioning it can reduce the risk of diabetes-related complications. Elderly though, have a more difficult time to maintain good self-care abilities due to the natural ageing and other possible diseases.Aim: The aim of this study was to illustrate district-nurses experiences of promoting self-care abilities among elderly patients with diabetes type 2 in home health-care settings. Method: Data were analyzed with an inductive approach by a qualitative content analysis. The data collection was made through interviews with ten district-nurses active in home health-careResults: From the analysis appeared a theme; the importance of enabling small diabetes-related lifestyle changes, and three categories; The elderlies limitations to self-care, Individualized self-care-guidance and Cooperation between different professions with seven subcategories.Conclusion: The study shows that the district-nurses have a supportive role in promoting patients self-care abilities. They cooperate with other professions to provide tools and measures needed for promoting their independency and opportunities for self-care.

Bakgrund: Telefonsjuksköterskors arbetsuppgifter är att råda, stötta och göra bedömningar i en komplex situation. Studier har gjorts på telefonsjuksköterskors erfarenhet i telefonrådgivning men få har inkluderat observation. Syfte: Denna studie syftar till att beskriva hur telefonsjuksköterskor använder webbaserat beslutsstöd i telefonrådgivning på vårdcentral och deras erfarenheter av detta. Metod: Studien är kvalitativ med beskrivande design. Observationer och halvstrukturerade intervjuer utfördes på vårdcentral. Sex distriktssköterskor som hade arbetat minst ett år i telefonrådgivning deltog. Analys: Data från observationerna och intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Telefonsjuksköterskorna använde dataprogrammet Rådgivningsstödet Webb (RGS Webb) som en stödjande funktion vilket skapade trygghet. För stora textmassor med långa sökvägar försvårade arbetet. Faktorer som organisatorisk tidspress, avsaknad av hjälpmedel för kommunikation med patienter som talar annat språk och lång erfarenhet minskade användandet av RGS Webb.  Diskussion: Telefonsjuksköterskorna upplevde stöd i att RGS Webb gav mycket och korrekt information som kunde ges till vårdtagare. Detta ledde till säkrare bedömningar som ökade patientsäkerheten. RGS Webb upplevdes svårarbetat med mycket textmassor. Utbildning behövs inom informationsteknik eftersom sjuksköterskorna idag förväntas vara stora användare av IT. Slutsats: RGS Webb stödjer, påminner, skapar trygghet och ger ny kunskap. Svårigheter som fanns utgjorde hinder i användandet och RGS Webb användes i mindre utsträckning eller inte alls. / Background: The telephone nurse's duties are to advise, support and make assessments in a complex situation. Studies have been conducted on the telephone nurse's experience in telephone counseling, but few have included observation. Aim: This study aims at describing how telephone nurses use computer decision support system in telephone counseling at the health center and their experiences with this. Method: The study is qualitative with descriptive design. Observations and semi-structured interviews were conducted at the health center. Six district nurses who had worked for at least one year in telephone consulting participated. Analysis: The data from the observations and interviews were processed using qualitative content analysis. Result: The telephone nurse used the computer decision support system (RGS Webb) as a supportive feature, which created security. Too large text pads with long paths made work difficult. Factors such as organizational time pressure, lack of tools for communication with patients who speak other languages and long experience reduced the use of RGS Webb. Discussion: The telephone nurse found support in the fact that RGS Webb provided very accurate information that could be given to caregivers. This leads to safer assessments that increase patient safety. RGS Webb was experienced hard-working with a lot of text masses. Education is needed in information technology because nurses today are expected to be major users of IT. Conclusion: RGS Webb supports, reminds, creates security and provides new knowledge. Difficulties that existed were barriers to use and RGS Webb was used to a lesser extent or not at all.

Bakgrund: Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för individen. Att skapa arbetsplatser med en tillfredsställande arbetsmiljö är både svårt och utmanande, men med kunskap och utbildad personal kan det skapas goda arbetsmiljöer och främja hälsan hos personalen. Syftet: Var att beskriva och jämföra hur ambulanspersonalen skattade sin psykosociala arbetsmiljö samt om det fanns skillnad i skattning mellan män och kvinnor inom ett verksamhetsområde i en region inom hälso-och sjukvården. Metod: En beskrivande och jämförande studie med kvantitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet visade att faktorerna arbetskrav, låg kontroll i arbete, rollförväntningar, förutsägbarget i arbetet, social interaktion, ledarskap, kommunikation, organisationskultur/klimat, grupparbete, skicklighet i arbetet, arbetets centralitet och interaktion mellan arbete och privatliv/stress innefattade den påverkade psykosociala arbetsmiljön. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor av de beskrivna områdena arbetsnivå, social och organisationsnivå samt individnivå. Slutsatser: Distriktsjuksköterskans preventiva arbete kan förse arbetsplatser med hälsofrämjande kunskap angående den psykosociala arbetsmiljön. Att uppmärksamma och bibehålla faktorer på arbetsplatsen som gör den till en god och hälsosam arbetsplats är viktigt. Känslan av att känna ett sammanhang är betydelsefullt för både individen och gruppen. / Background: The psychosocial work environment is important for the individual. Creating workplaces with a satisfactory working environment is both difficult and challenging, but with knowledge and trained staff good working environments can be created and health promotion for the staff. Aim: To describe and compare how ambulance staff estimated their psychosocial work environment and whether there was a difference in estimation between men and women within an operation area in a healthcare region. Method: A descriptive and comparative study with quantitative approach. Main results: The result showed that factors such as work demands, control at work, role expectations, predictability, social interactions, leadership, communication, organization culture/climate, group work and skills at work, centrality of work, interactions between work and private life/stress were factors that included the affected psychosocial work environment. There were no significant differences between men and women in the described areas of work level, social and organizational level and individual level.    Conclusion: The district nurse´s preventive work can provide workplaces with health promotion knowledge regarding the psychosocial work environment. Attention and maintaining factors in the workplace that make it a good healthy workplace is important. The feeling of feeling a context is important for both individual and group.

Sammanfattning Bakgrund: Basala hygienrutiner och klädregler är en säkerhetsåtgärd både för patienten och vårdpersonalen. Alla patienter har rätt till säker vård med en god hygienisk standard. God hygien är elementärt i arbetet med att motverka smittspridning och förebygga vårdrelaterade infektioner. Metod: En intervjustudie med deskriptiv design och en induktiv kvalitativ ansats. Undersökningsgruppen omfattar 11 distriktssköterskor från totalt fyra av åtta inkluderade hälsocentraler. Syfte: Undersöka distriktssköterskors erfarenhet av och reflektioner kring att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler. Resultat: Syftet med att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler är att motverka smittspridning för att skydda patienten och distriktssköterskorna. Att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler uttrycktes vara en självklarhet i alla situationer,  kombinationen av sunt förnuft och erfarenhet var grunden för hur och när distriktssköterskorna arbetar utifrån basala hygienrutiner och klädregler. Det fanns ting som distriktssköterskorna angav inverkade på hur noga de arbetade utifrån basala hygienrutiner och klädregler, flera av distriktssköterskorna poängterade att attityden gentemot basala hygienrutiner och klädregler samt tidspress och arbetsbelastning är det som inverkar mest. Slutsats: Distriktssköterskorna upplevde att det lätt kunde uppstå brister i hur och när de arbetade utifrån basala hygienrutiner och klädregler dock eftersträvades alltid följsamhet. För att tillgodose patienternas lagstadgade rätt till en säker vård av god hygienisk standard behöver inte bara distriktssköterskor utan hela primärvården kontinuerlig sträva efter att arbeta utifrån basala hygienrutiner och klädregler. / Abstract Background: Basic hygiene routines and clothing regulations is a safety precaution for the patient and healthcare-staff, all patients have the right to safe care with good hygiene standard. Good hygiene is elemental in the efforts to prevent spread of disease and healthcare-associated infections. Method: An interview study with a descriptive design and an inductive qualitative approach. The research-group contains 11 district-nurses from four of the eight included health-centres. Aim: Investigate district nurses experience of and reflections on working on the basis of basic hygiene routines and clothing regulations.  Results: The aim of working according to basic hygiene routines and clothing regulations is to prevent spread of disease to protect the patient and the district-nurses. Working according to basic hygiene routines and clothing regulations was considered a matter of course in all situations, combination of commonsense and experience where the basis for how and when district-nurses worked according to basic hygiene routines and clothing regulations. Several district-nurses indicated that the attitude against basic hygiene routines and clothing regulations, time-pressure and workload had impact on how thoroughly district-nurses worked according to basic hygiene routines and clothing regulations. Conclusion: Flaws regarding how and when district-nurses worked according to basic hygiene routines and clothing regulations easily occur even though compliance where always pursued. To accommodate the patients statutory rights to safe care of good hygienic standard not only district-nurses but the whole primary care needs to strive to work according to basic hygiene routines and clothing regulations.