Bakgrund: Vårdmöten med patienter med språkbarriärer blir allt vanligare för distriktssköterskan inom kommunal hälso- och sjukvård. Hen har ett ansvar att arbeta personcentrerat och sträva efter jämlik vård, men detta försvåras på grund avspråkbarriärer.  Syfte: Var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att främja personcentrerad vård för patienter i kommunal hälso- och sjukvård när språkbarriärer föreligger.  Metod: Studien är kvalitativ, datainsamling har skett via semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård. Insamlad data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Sammanfattades i sex underkategorier och två huvudkategorier;Distriktssköterskans egna strategier och förhållningssätt för att främja personcentrerad vård. Språkligt stöd och organisatoriska förutsättningar krävs för att möjliggöra personcentrerad vård. En god vårdrelation var en förutsättning för att vården skulle bli personcentrerad. Distriktssköterskorna försökte främja personcentrerad vård och en vårdrelation genom egna förhållningsätt och kulturell medvetenhet samt språkligt stöd, från informella och formella tolkar. Slutsats: Kommunikationen och den enskilda distriktssköterskans kulturella medvetenhet, hade en stor betydelse för skapandet av en vårdrelation, som främjar personcentrerad vård. Att kunna kommunicera var viktigt och behovet av formellatolkar som språkligt stöd lyfts av distriktssköterskorna. Dock begränsade organisatoriska förutsättningar möjligheten, att använda formella tolkar i tillräcklig utsträckning. / Background: Care meetings with patients with language barriers are becoming more common for the district nurse in municipal health care. The district nurseshave a responsibility to work person-centered and strive for equal care, but this becomes more difficult due to language barriers. Aim: To describe the district nurses' experiences of promoting person-centered care for patients in municipal health care, when language barriers occur.  Method: The study has used a qualitative approach. Data collection has taken placeby semi-structured interviews, with eight district nurses in municipal health care. Collected data has been analysed with qualitative content analysis with an inductive approach.  Results: Summarised in six subcategories' and two main categories; The district nurse's own strategies and approaches to promote person-centered care. Language support and organisational conditions are required to enable person-centered care. A good care relationship was essential for the care to become person-centered. District nurses tried to promote person-centered care and the establishment of a care relationship, through their own attitudes and cultural awareness, as well as linguistic support from informal and formal interpreters. Conclusion: The communication and the cultural awareness of the individual district nurse was of great importance, for establishing a care relationship that promotes person-centered care. Being able to communicate was important and the need for a formal interpreter as language support was pointed out by the district nurses. However, organisational conditions limited the possibility of using formal interpreters to a sufficient extent.

Bakgrund: Sjuksköterskan och distriktssköterskan ska ha kompetens att arbeta med komplexa patientfall och med ett brett perspektiv där patienten står i fokus. Patienter som söker vård oftare än genomsnittsvårdsökaren kallas mångsökande patient och förekomsten är stor i telefonrådgivningen i primärvården. Tidigare forskning har visatatt mångsökande patienter har sämre förutsättningar till god vård.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av mångsökande patienter i telefonrådgivning.Metod: En kvalitativ studie med en beskrivande design har använts för att beskriva sjuksköterskans och distriktssköterskans erfarenheter. Data har samlats in viasemistrukturerade intervjuer med tio sjuksköterskor och distriktssköterskor som arbetade i telefonrådgivningen inom primärvården.Huvudresultat: Sjuksköterskorna och distriktssköterskorna beskrev sina erfarenheter av mångsökande patienter i telefonrådgivningen som frustrerande och utmanande, men även som intressant och meningsfullt. Den största svårigheten i arbetet med de mångsökande patienterna var tids- och resursbristen. Sjuksköterskorna och distriktssköterskorna beskrev det även som omöjligt att arbeta enligt de riktlinjer som fanns för de mångsökande patienterna, då tiden inte fanns rent organisatoriskt. Trygghet till mångsökande patienter kunde skapas med förtroende, tid och kontinuitet. Sjuksköterskorna och distriktssköterskorna uttryckte också en oro över att missanytillkomna eller allvarligt symtom.Slutsats: Hälsocentralernas ledning bör ge primärvårdssköterskorna mer tid och resurser organisatoriskt för att implementera arbetet med fast vårdkontakt. När patienten som söker vård ofta får trygghet och kontinuitet i och med en fast vårdkontakt pekar erfarenheterna på mindre belastning på vården, nöjdare patienter och en ökad patientsäkerhet. Detta skulle även innebära en ökad arbetstillfredsställelse för primärvårdssköterskorna och ökad tillgänglighet i telefonrådgivningen för samtliga patiente / Background: The district nurse should have the competence to work with complex patient cases and with a broad perspective where the patient is in focus. Patients that seek care more often than average care seekers are called frequent attenders and the occurrence is great in telephone advice nursing in primary care. Earlier research has shown that frequent attenders have worse prerequisites to good care.Purpose: The aim of the present study was to describe nurses’ and district nurses’experiences of frequent attenders in telephone advice nursing.Method: A qualitative study with a describe design has been used to describe nurses’ and district nurses’ experiences. Data has been collected through semi-structured interviews with ten nurses and district nurses that work in telephone advice nursing in primary care.Results: The nurses and the district nurses described their experience of frequent attenders in telephone advice nursing as frustrating and challenging, but also as interesting and meaningful. The greatest difficulty in work with frequent attenders were lack of time and resources. The nurses and the district nurses also described it as impossible to work according to the guidelines that existed for the frequent attenderswhen the time did not exist because of the organisation. A feeling of security for the frequent attenders can be created with trust, time and continuity. The nurses and the district nurses expressed concern about missing new occurred or severe symptoms.Conclusion: The management of primary care should give the nurses and the district nurses more time and resources organizationally to implement the work with permanent care contact. If the frequent attenders get a feeling of security and continuity with a clear strategy or routine, experiences point to less strain up on health care and more satisfied patients. This should also mean an increased work satisfaction for nurses and district nurses and increased availability for all patients in the telephone advice nursing.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället enligt tidigare forskning och många gånger sker den första vårdkontakten med en distriktssköterska vid telefonrådgivning. Tidigare studier visar hur komplex och krävande arbetsuppgift telefonrådgivning kan vara och distriktsköterskan förväntas ha kompetens och kunskap för bedömning av patienten utan tillgång till den kliniska blicken. Syfte:  Syftet med föreliggande studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att samtala med patienter med oro och ångest vid telefonrådgivningen. Metod: Kvalitativ metod med deskriptiv design användes i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där nio distriktssköterskor från fyra olika hälsocentraler medverkade med sina erfarenheter av telefonrådgivning. Datamaterialet bearbetades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Ur dataanalysen framkom ett tema och tre kategorier med tillhörande nio underkategorier. Resultatet visade att det är viktigt att skapa goda förutsättningar för ett bra samtal med patienten. Distriktsköterskorna beskrev även vilka svårigheter som fanns med dessa samtal och hur yrkeserfarenheten och det kollegiala stödet underlättade distriktssköterskornas arbete vid telefonrådgivning. Slutsats:  Studien visar att samtala med patienter med oro och ångest vid telefonrådgivning kan vara tidskrävande och komplext. Genom flexibilitet och kreativitet kan distriktssköterskan skapa goda förutsättningar för en trygg och säker vård. / Background: Mental illness is increasing in society according to previous research and many times the first contact with a district nurse is done by telephone counseling. Previous studies show how complex and demanding the task of telephone counseling can be and the district nurse is expected to have the expertise and knowledge for assessing the patient without access to the clinical view. The aim: The aim of the present study was to describe district nurses' experiences of talking to patients with concern and anxiety during telephone counseling Method: Qualitative method with descriptive design was used in the study. Semi-structured interviews were conducted in which nine district nurses from four different healthcare centres participated with their experience of telephone counseling. The data was processed and analysed based on qualitative content analysis. Main results: From the data analysis, one theme and three categories with nine subcategories emerged. The result showed that it is important to create good conditions for a good conversation with the patient. The district nurses also described the difficulties encountered with these conversations and how the professional experience and the collegial support facilitated the district nurses' work in telephone counselling. Conclusion: The study shows that talking to patients with anxiety and anxiety during telephone counselling can be time consuming and complex. Through the flexibility and creativity, the district nurse can create good conditions for safe and secure care.

Bakgrund: Minskade antal vårdplatser tillsammans med en stigande ålder på befolkningen innebär att behovet av vård i hemmet ökar. Därför är det viktigt att samverkan fungerar mellan distriktssköterskan i hemsjukvården och vårdcentralen då primärvården är första linjens sjukvård. Samverkan kan ses som en arbetsform där olika aktörers handlingar strävar mot ett gemensamt mål och är ett komplext begrepp.Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av samverkan med vårdcentralen, från hemsjukvårdens perspektiv.Metod: En empirisk intervjustudie i södra Sverige med totalt 11 informanter och kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Samverkan mellan hemsjukvård och vårdcentral speglas av hur organisationen fungerar utifrån ansvarsfördelning, resurser och organisatoriska förändringar. Samverkan innebär relationer där förståelse, kännedom och kontinuitet i dessa relationer påverkar samverkan mellan hemsjukvården och vårdcentralen. Dialogen mellan hemsjukvården och vårdcentralen var viktig där tillgänglighet, återkoppling och möten var betydelsefulla komponenter för att samverkan skulle fungera. Samverkan kunde även gynnas av erfarenhet och kompetens från andra kollegor.Slutsats: Att samverkan fungerar är en nödvändig del i distriktssköterskornas arbete i hemsjukvården. Förbättringsarbetet kring samverkan behöver ständigt pågå för att kvaliteten på samarbetet ska kunna upprätthållas. Studies resultat visade att samverkan brister mellan hemsjukvården och vårdcentralen och kan förbättras. Den stora utmaningen och möjligheten till förbättring kan finnas i organisationen, relationer, dialogen och kompetensen. / Background: Declining care places along with an increasing age of the population means that the need for care in the home is increasing. Therefore, it is important that collaboration works between the district nurse in home health care and the health care center, since primary care is the first-line healthcare. Collaboration can be seen as a working method in which the actions of different actors strive towards a common goal and is a complex concept.Aim: The aim of the study was to investigate district nurses in the home nursing experiences of collaboration between a care center and home health care.Method: An empirical interview study in southern Sweden with a total of 11 informants and qualitative content analysis took place in year 2019.Result: Collaboration between home health care and care center is reflected in the result of four categories: organization, relationship, dialogue and competence. Collaboration is influenced by how the organization is working based on division of responsibilities, resources and organizational changes. The collaboration is about relationships where understanding, knowledge and continuity in these relationships are affecting the collaboration between home health care and the care center. The dialogue between home health care and the health center is important where accessibility, feedback and meetings are important components for the collaboration to work. Collaboration could also benefit from the experience and expertise of other colleagues.Conclusion: The study reveals that there is a deficiency of collaboration and can be improved between home health care and the health center. The great challenge and opportunity for improvement can be found in the organization, relationships, dialogue and competence.

Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem, både globalt och i Sverige och risken att drabbas ökar med stigande ålder. Depression hos en äldre person kan vara svårt att uppmärksamma. Äldre som utsätts för en ökad psykisk belastning, som till exempel i samband med sjukdom, förluster av närstående och ensamhetskänslor, riskerar att utveckla depressiva symtom. Dessa symtom utsätter den äldre för ett stort lidande, ökar risken att dö i förtid samt utgör en stor samhällskostnad. Syftet var att studera distriktssköterskans erfarenheter när det gäller att uppmärksamma och förbättra depressiva symtom hos äldre inom kommunal hemsjukvård. Metoden var kvalitativ och hade en induktiv ansats. Åtta distriktssköterskor i fem olika kommuner i södra Sverige intervjuades i 30-60 minuter. Med hjälp av en intervjuguide delgav distriktssköterskorna fritt sina erfarenheter. Innehållsanalysen var kvalitativ och innebar att meningsbärande enheter identifierades och processades till underkategorier samt abstraherades till kategorier. I resultatet framkom att distriktssköterskan använde sin intuitiva förmåga samt förlitade sig på sin erfarenhet, då han/hon i mötet och samtalet med den äldre uppmärksammat depressiva symtom. Mötet och samtalet med den äldre visade sig även vara viktiga redskap för att förbättra dessa symtom. Skattningsinstrument nyttjades inte i någon av kommunerna. Distriktssköterskan i hemsjukvården har en unik möjlighet att på ett tidigt stadium uppmärksamma depressiva symtom samt genom olika omvårdnadshandlingar förbättra dessa symtom. Genom att stå upp för den äldres rättighet till den vård och behandling han/hon är i behov av, får distriktssköterskan en nyckelfunktion i rollen som den äldres företrädare. / Mental illness is a growing problem in society, both global and in Sweden and the risk of suffering from depressive symptoms (DS) increases with ageing. It can be difficult to identify DS in an older person. Elderly people are sometimes at a higher risk of mental pressure, when at the same time dealing with sickness, loss of close relationships and loneliness, which often lead to DS. These symptoms cause the elderly person a great suffering, increases the risk of dying prematurely and is a big cost for the society. The aim was to study district nurses experiences when it comes to identify and improve DS by elderly people in municipal home nursing. The method was qualitative and had an inductive approach. Eight district nurses from five different municipalities in southern Sweden were interviewed for 30-60 minutes. The analysis was qualitative which means that parts with meaning contents were identified and processed into categories and subcategories. The result showed that district nurses used their intuitive ability and leaned on their experience, when in an encounter and in a conversation with an elderly person identified DS. The encounter and the conversation with an elderly person turned out to be an important instrument even when it came to improve these symptoms. A valuation scale was not used in any of the municipalities. The district nurse in home nursing has and unique possibility to, in an early stage, identify DS and by different caring actions improve these symptoms. By standing up for the elderly person's right to get the care and treatment he/she is in need of, the district nurse has a key function in the role as the elderly person’s representative.

Bakgrund: Sexuell hälsa innebär bland annat ett fysiskt, emotionellt, mentalt tillstånd och socialt välbefinnande i relation till sexualitet. Attityder till äldres sexuella hälsa har förändrats och de äldre tillåts njuta av sin sexualitet. Positiva och negativa aspekter gällande äldre människors sexuella hälsa pekar på att skillnader finns mellan män och kvinnor. Syfte: Att undersöka hur distriktssköterskor uppfattar att samtala om sexuell hälsa med äldre människor på vårdcentral. Metod: Metoden i denna studie är kvalitativ med en fenomenografisk ansats. Data samlades genom individuella intervjuer med öppna frågor. Resultat: Resultatet visade sju beskrivningskategorier: Det är ett känsligt ämne att samtala om, Det är inte en rutin att samtala om sexuell hälsa, Att ha en förutfattad mening i mötet med de äldre, Det är ett relevant ämne att samtala om, Brist på kunskap i ämnet, Att samtala med män och kvinnor skiljer sig åt och Dessa samtal är mer relevanta vid läkarbesök. Efter resultatet presenteras ett utfallsrum. Konklusion: Slutsatsen är att sexuell hälsa är ett känsligt ämne att samtala om. Det behövs fler rutiner för distriktssköterskor på vårdcentral och möjlighet till utbildning för att utöka kunskapen inom detta ämne. / Background: Sexual health consists of physical, emotional, mental and social well-being in relation to sexuality. Attitudes towards elderly’s sexual health have changed, and elder are allowed take pleasure in their sexuality. Positive and negative aspects concerning elderly people’s sexual health suggests that there are differences between men and women. Purpose: To investigate how district nurses perceive their dialogues about sexual health with elderlies. Method: The method in this study is of qualitative character through a phenomenographical approach. Data was collected during individual interviews with open-ended questions. Result: The results revealed seven categories of description; It is a sensitive topic to discuss, It is not of routine to talk about sexual health, Preconceptions when meeting elderlies, It is a relevant subject to talk about, Insufficient knowledge regarding the subject, Dialogues with men and women differ and these dialogues are more relevant during visits to physicians. After the result, an outcome space is presented. Conclusion: The conclusion labels sexual health as a sensitive speech topic. There is a need for additional routines for district nurses at health centers along with the possibility to extend the knowledge in this field.

Syfte: Syftet var att klargöra innebörden av shinrin yoku genom att identifiera begreppets förutsättningar, definierande attribut och konsekvenser för att om möjligt vidga distriktssköterskans hälsofrämjande kompetens och behandlingsalternativ. Bakgrund: Sveriges hälso- och sjukvård står inför ett antal betydande utmaningar och förbättringsbehov och satsningar eftersträvas för att förebygga sjukdomar och utvidga primärvården. I framtiden kommer sannolikt distriktssköterskan i större utsträckning att arbeta med levnadsvanerelaterad ohälsa. Naturens positiva och hälsofrämjande effekter belyses allt mer inom forskningen och det finns nu evidens som visar att naturen fun-gerar avslappnande och främjar återhämtning efter stress men också av immunförsvaret. Paradigmskiften börjar göra plats för naturen i vården. Forskning har visat att begreppet och naturterapin shinrin yoku ger flertalet hälsofrämjande effekter men shinrin yokus definition är dock oklar och skiftar betydelse beroende på sammanhang vilket är förvirrande. Metod: Walker och Avants begreppsanalys i åtta steg. Resultat: Shinrin yoku kännetecknas av attributen skogsvistelse, långsam promenad, aktivera sinnena, mindfulness, fytoncider och ingen prestation. Förut-sättningarna är skogsliknande miljö, stillhet, bortkopplad teknik och guide. Konsekvenser: shinrin yoku ger hälsofrämjande effekter inom sex olika områden: hjärta och kärl, psyke och humör, det endokrina systemet, immunförsvaret, hjärnan och det autonoma nervsystemet samt inflammation. Slutsats: Shinrin yoku kan vara betydande ur ett folkhälsoperspektiv då det kan ses som en stresslindrande faktor och hälsofrämjande resurs. Naturterapin kan användas som prevention, komplement eller enskild behandling i distriktssköterskans hälsofrämjande arbete beroende på vilka behoven är. Det är ett holistiskt sätt att må bättre som tar vara på naturens resurser utan att skada den. / Aim: The aim was to clarify the meaning of shinrin yoku by identifying the concept’s antecedants, defining attributes and consequences in order to possibly expand the district nurse’s health enhancing competence and treatment options. Background: Swedish healthcare is facing a number of considerable challenges and improvement requirements and investments are made to prevent illnesses and enlarge the primary care. In the future the distict nurse will probably work with second nature related ill health in a larger extent. More science illuminates the positive and health enhancing effects of nature and evidence shows that nature works relaxing and promotes recover after stress but also of the immune system. Paradigm changes is making room for nature in health care. Science has shown that the concept and nature therapy of shinrin yoku gives plenty of health enhancing effect but shinrin yoku’s definition is unclear and changes meaning depending on context which is confusing. Method: Walker and Avant’s concept analysis in eight steps. Findings: Shinrin yoku is defined by its attributes forest visit, slow walk, activating the senses, mindfulness, phytoncides and no achievement. Its antecedents are a forest-style environment, serenity, switched-off technology and guide. Consequences: shinrin yoku brings health enhancing effects in six different areas: heart and blood vessels, psyche and mood, the endocrine system, the immune system, the brain and the autonomic nervous system and inflammation. Conclusion: Shinrin yoku can be considerable from a public health perspective though it can be seen as a stress relieving factor as well as a health enhancing resource. The therapy can be used as prevention, complement or separate treatment depending on the needs. It is a holistic way of feeling better that makes the most of nature without harming it.

Problemställning Barns användning av elektroniska skärmar har ökat de senaste åren. Deras skärmanvändning påverkas av deras föräldrars användning och uppfattning till elektroniska skärmar. Distriktssköterskans roll inom elevhälsan är att hjälpa barn och familjer till hälsosamma vanor, även avseende skärmanvändning. Syfte Syftet var att beskriva föräldrars uppfattning om sina barns skärmanvändning. Metod Datainsamling gjordes med kvalitativa frågeformulär med öppna frågor. Materialet analyserades enligt fenomenologisk metod. Resultat Resultatet av studien visar att föräldrars uppfattning kring sina barns skärmanvändning är positiv. Föräldrar upplever att barns skärmanvändning bör begränsas samt att det är svårt. Skärmen kan vara en resurs för att söka kunskap samt sociala kontakter mellan barn via sociala medier. Konklusion Föräldrars uppfattning om sina barns skärmanvändning är både positiv och negativ. Skärmanvändning upplevs som bra när den används i pedagogiskt syfte eller bidrar till ökad fysisk aktivitet. Fortsatta studier Implikationer är studier som undersöker ämnet ur distriktssköterskans perspektiv, både avseende möjlighet till kommunikation med föräldrar samt hur föräldrar och distriktssköterskan kan samverka mot ogynnsam skärmanvändning bland barn. / Problem Children’s use of electronic devices such as smartphones and tablets has increased in recent years. Research shows that children’s screen usage is influenced by their parent’s use and perception of electronic screens. The role of the district nurse in student health is to help children and families with healthy habits, including regarding screen usage. Aim The aim of this study was to describe parent’s perceptions of their children’s screen usage. Method The data collection was done with qualitative open-ended questionnaires. The material was analyzed by phenomenological method. Results The results of the study show that parent’s perception of their children’s screen usage is positive. Parents feel that children’s screen usage should be limited and that it is difficult. The screen can be a resource for seeking knowledge as well as social contacts between children via social media. Conclusion Parents' perceptions of children's screen usage are both positive and negative. Screen usage is perceived as good when it’s used for educational purposes or contributes to increased physical activity. Further studies Implications are studies that investigate the topic from the district nurse's perspective, both regarding the possibility of communication with parents and how parents and the district nurse can work together against unfavorable screen usage among children

Bakgrund: Smärta var ett vanligt symtom för patienter i palliativt skede vilket kunde ha en negativ inverkan på patientens välbefinnande om det inte lindrades. Distriktssköterskan kunde stödja patienten med lämpliga omvårdnadsåtgärder för att på så sätt bidra till en god symtomkontroll. Syfte: Att belysa distriktssköterskans omvårdnad av patienter med smärta i palliativt skede. Metod: En kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har analyserats enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys med manifest innehåll. Resultat: Resultatet presenterades i två kategorier med fyra underkategorier, kategorierna var att identifiera behov av omvårdnad och att möjliggöra en god omvårdnad. Det framkom att distriktssköterskan bedömde smärtan både genom verbal kommunikation samt att patientens kroppsspråk lästes av. För att möjliggöra en god omvårdnad där smärtan lindrades beskrevs olika sätt att smärtlindra samt att teamarbetet var en viktig del. Diskussion: Distriktssköterskorna belyste flera betydelsefulla moment för att bedöma samt smärtlindra patienten och genom att varje patient var unik krävdes det olika individuella lösningar och omvårdnadsåtgärder. Även en kontinuerlig kompetensutveckling och möjligheter till ett teamarbete kring patienten kunde utveckla omvårdnaden ytterligare. Slutsats: Distriktssköterskan har en viktig roll vid omvårdnaden av patienter med smärta i palliativt skede och kan ses som spindeln i nätet när det kommer till samverkan med andra professioner samt närstående i omvårdnaden. / Background: Pain was a common symptom for patients in the palliative care phase, which could have a negative impact on the patient's wellbeing if not relieved. The district nurse was able to support the patient with appropriate nursing measures in order to contribute to a good symptom control. Purpose: To highlight the district nurse's nursing of patients with pain in palliative care. Method: A qualitative design with semi-structured interviews. These interviews have been analyzed according to Graneheim and Lundman's content analysis with manifest content. Results: The results were presented in two categories with four subcategories, the categories were to identify the need for nursing and to enable good nursing. It emerged that the district nurse assessed the pain both through verbal communication and that the patient's body language was read. In order to enable good care where the pain was relieved, different ways of relieving pain were described and that teamwork was an important part. Discussion: The district nurses highlighted several important steps to assess and relieve the patient, and because each patient was unique, different individual solutions and nursing measures were required. Continuous competence development and opportunities for teamwork around the patient could also further develop nursing. Conclusion: The district nurse has an important role in the care of patients with pain in the palliative care stage and can be seen as the spider in the web when it comes to collaboration with other professions and relatives in the care. / <p>Datum för godkännande: 2021-11-02</p>

Bakgrund: En trygg anknytning mellan barn och föräldrar är viktigt för ett barns framtida hälsa. Samspelet mellan föräldrar och barn, ögonkontakt och att engagera sig i barnet är grunden i anknytningsprocessen. För att främja anknytning och kunna ge stöd är det betydelsefullt att BVC-sköterskan försöker skapa en förtroendefull relation med föräldrarna. Anknytning och att följa barnets utveckling är grunden i BVC-sjuksköterskans arbete. Syfte: Att beskriva BVC-sköterskans erfarenheter av arbetet med anknytning samt deras föreställning om skärmanvändandet påverkar anknytningen mellan nyblivna föräldrar och barn under första levnadsåret. Metod: Semistrukturerade intervjuer med induktiv ansats. Datamaterialet bestod av sex stycken individuella intervjuer med distriktssköterskor på tre olika barnavårdscentraler i Norrland. Resultat: BVC-sköterskorna beskrev arbetet med anknytning och att anknytningen mellan barn och föräldrar oftast går bra. De menade att anknytning är grunden till allt och att de behöver skapa en relation med tillit till föräldrarna för att kunna ge rätt stöd. BVC-sköterskorna upplevde en ökad mobilanvändning och mer stress och ohälsa hos föräldrarna. Dock upplevde de inte att mobilanvändandet direkt påverkar anknytningen mellan barn och föräldrar under första levnadsåret. Slutsats: Att skapa en god anknytning och ta hand om sitt barn är en instinkt. BVC-sköterskorna har ett viktigt arbete på BVC att främja en god anknytningsprocess genom att skapa allianser med familjerna och ge stöd och vägledning. / Background: A secure attachment between child and parent is vital for the child’s future health. Interaction between parent and child, eye contact, and engaging with the child are the foundations of the process of attachment. To promote a secure attachment and offer support, it is of importance that the district nurse aims to create a trusting relationship with the parents. Attachment and child development is at the core of the district nurse role. Aim: To describe the district nurse`s experience of working with attachment, and their perception of how screen use affects the attachment between new parents and their infant during the first year. Methods: Semi-structured interviews using an inductive approach. The data used was collected through six individual interviews with district nurses employed at three different family medical centres in Norrland. Results: The district nurse describe how they work with the attachment process, and that the attachment between parents and child is usually secure. Attachment is the foundation of child development, and therefore it informs all the work they do. They need to form a relationship with the parents to give the best support possible. The district nurse have not noticed a direct connection between the use of mobile phones and the attachment between infants and their parents during the first year of life. They have however observed an increase in mobile phone use, stress and poor health in parents. Conclusion: Creating a secure attachment and caring for one’s infant is innate. The district nurse`s have an important task at the BVC to promote a healthy attachment process through forming good relationships with families and offer support and guidance. / <p>Datum för godkännande: 2021-11-19</p>